Andligt och världsligt tal

10.01.2014
Till de nationella ritualerna hör presidentens nyårstal. I år valde president Sauli Niinistö att vid sidan av konkreta EU-budskap också styra in på den snudd på andliga dimension som alltmer präglar hans framträdanden inför hela folket. Det handlar inte bara om den avslutningsfras han håller fast vid, där han önskar lyssnarna Guds välsignelse, utan också om hur han väljer att styra in på etisk-moraliska frågeställningar.
Ett intressant experiment är att lägga en annan nyårshälsning som raster över presidentens nyårstal – nämligen påvens traditionella världsfredshälsning anno 1 januari 2014.

Påven Franciskus hänvisade till detta officiella dokument också i sin nyårsbön inför skarorna på S:t Petersplatsen. I bönen gjorde han ett spontant tillägg med anledning av en fråga som en olycklig man sänt till honom där han undrade vad som egentligen händer med människors hjärtan. Varför tycks de ha hårdnat så i vår tid? Det är ett av temana i den påvliga fredshälsningen, som är förvånansvärt tydlig och konkret gällande världspolitiska och -ekonomiska utmaningar.

Att det katolska överhuvudet ser en andlig rot till överkonsumtion och snedvridning i fördelningen av världens resurser är knappast någon överraskning.

Girigheten är en av de klassiska sju huvudsynderna. Påven Franciskus framhåller hur människan har fjärmats från sin natur som skapad av Gud, jämlik med bröder och systrar som på samma sätt är rättmätiga och värdefulla Guds barn. Det glömda ursprunget gör att den inneboende girigheten inte har någon motkraft. Distansen till syskonskapet öppnar portarna till det skamligaste slaget av exploatering: människohandel och prostitution. I girigheten ser Franciskus en stor orsak till den finansiella krisen i världsekonomin. Den utmanar oss att tänka om när det gäller ekonomisk utveckling och till att lägga om vår livsstil.

Men att den sekulära presidenten i ett nordiskt land samtidigt presenterar något som låter som ett dämpat eko av samma tankegångar är onekligen intressant. Här finns samma åga för att världens resurser krymper, över fördelningen av välfärden och en obesvarad (retorisk?) undran över hur världen och Finland ska ”agera på ett hållbart sätt”. President Niinistö är långt ifrån att, i likhet med påven, förklara att nyckeln ligger på det andliga planet, men talet andas en tilltro till solidaritet, medmänsklighet och tillit till varandra. I det här sammanhanget väljer presidenten att uttryckligen nämna HelsingforsMission och kopplar synligt vardagsuppdraget att kolla hur grannen mår till ett kristet caritas.

Påven utsträcker grannskapet till att handla inte bara om något mellan individer, utan också mellan länder och folk. Det är här de två talen når vägskälet som separerar dem. Regionala monetära unioner och solidariska klubbar kan kanske bygga en världsfred på basis av maktbalans.

Men syskonskapet som gör varje människa till granne går längre och djupare än så.
May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54