Vi verkar bli mer och mer angelägna om att lyfta fram kyrkans roll som kulturbärare, som representant för något bestående och tidlöst, som bevarare av kulturhistoriskt viktiga byggnader, och så vidare. Allt detta är gott och riktigt och är redan vart och ett för sig tillräckligt för att motivera åtminstone mig att glatt betala min kyrkoskatt. Men inget av det nämnda hör till kyrkans egentliga kärnuppdrag.
Kyrkans kärnuppdrag är att ”gå ut och göra alla folk till lärjungar”. Att sprida informationen om att en viss snickare från nuvarande norra Israel faktiskt tagit på sig det moraliska ansvaret för alla människors felsteg och tillkortakommanden. Inte bara i största allmänhet, utan inför den Gud som vi alla någon gång ska stå framför och göra upp med om hur vi levt våra liv.
Det är kyrkans egentliga syfte. Att verka för rättvisa, att berätta att alla människor är älskade och värdefulla, att påtala vårt ansvar för skapelsen och allt det andra är utan tvekan stort och viktigt. Men kärnan i kristendomen är Jesus och det faktum att han uppstått från de döda.
Jag undrar ibland om vi är så angelägna om att betona ”allt det andra” just därför att vi tycker den där kärnan i grund och botten är lite pinsam. Det är lite genant att säga att vi faktiskt håller en berättelse som är mer än tvåtusen år gammal för sann. Det är lite genant att den där berättelsen dessutom handlar om något så förnuftsvidrigt som att en död återuppstått. Det är lite genant att medge att själva kärnan i vår tro är något så otidsenligt som en enskild persons offerdöd. Det är lite genant att medge att vissa av de skrifter vi bygger vår tro på faktiskt går tillbaka till bronsåldern. Då är det betydligt mer salongsfähigt att profilera sig som traditionsbärare, bevarare av kulturarv och värnare av människovärdet. Han där Jesus sa ju dessutom en hel del som var lite kantigt, om vi ska vara riktigt ärliga.
Är vi så angelägna om att betona kyrkans – i sig oerhört viktiga – arbete för kultur, bildning, tradition, människovärde, social rättvisa med mera just därför att vi upplever själva kärnan som lite obekväm? Skäms vi egentligen för det innersta i vår tro och är därför mer intresserad av att prata om de yttre attributen?
Kärna och periferi
02.01.2014
Julen är en av de tider när kyrkans roll som traditionsbärare kommer fram allra tydligast. Mycket av det fina och invanda som hör julen till kan spåras tillbaka till den kristna tron och besöket i julkyrkan hör till traditionen också i många familjer som under övriga tider av året inte är så värst kyrksamma. Utan vidare är det här en sak vi ska vara glada över. Varje gång kyrkan når en människa är det något positivt. Jag kommer ändå inte ifrån att den här rollen som traditionsbärare och -bevarare stör mig en aning.
Mats Björklund
Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05
Varför säger du inte förlåt? Säg förlåt.
URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42
Ett gott råd: ”Bara du måste vara nöjd med dig”
ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström.
4.2.2026 kl. 12:27
”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen.
3.2.2026 kl. 17:34
Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54
Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårdsföreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06
Känslorna tar över då kyrkans fastigheter säljs – det visar erfarenheterna från Jakobstad och Borgå
fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41
Brändö gymnasium samlar in pengar för att kunna köpa en ambulans till Ukraina – välgörenhetskonsert i Matteuskyrkan
Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma.
29.1.2026 kl. 20:29
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
För landets kristna minoritet växte oron när Assadregimen föll i Syrien
syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32
Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?
KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52
Kyrkoherden byts i Vanda svenska – Kristian Willis återvänder inte efter pappapausen
kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06
Ett mål, 60 volontärer, 200 hungriga småstadsbor
MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00
Mest läst
- Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
- Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
- Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
- ”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
- Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
Giv mig en (plast)gran med barn i ring?
Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen.
14.12.2025 kl. 17:33
Stiftet söker ny diakonisekreterare och två nya kyrkoherdar
BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50
Tara Junker: ”Julafton kan vara den där ena dagen om året då matglädjen är riktigt stor”
mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00
Han har skrivit om de 250 bönehusen i Österbotten
BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08
”Att få barn har helat mina emotionella sår”
Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort.
9.12.2025 kl. 13:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























