Talaren beskrev vilken syn man på Jesu tid hade på områdena innanför och utanför stadsmuren. Innanför den skyddande muren fanns tryggheten. Där fanns lag och ordning, synagogan och kulten, där fanns kulturen och bildningen. Utanför muren fanns vildmarken och obygden, där fanns obildade tölpar, de orena och rövarna. Dit förvisade man de spetälska och där begravde man de döda. Muren skilde både bildligt och bokstavligt talat Obygden från Etablissemanget.
Med tanke på den här uppdelningen är det anmärkningsvärt hur stor del av Jesu verksamhet som faktiskt sker utanför stadsmurarna. Visst, han rör sig också hemvant på städernas gator och i templet, men påfallande stor del av evangelierna utspelar sig uttryckligen utanför stadsmuren och alltså utanför de etablerade kretsarna.
Finns det en lärdom för oss som kyrka att dra här? I vår tid och vår kultur har ju kyrkan helt klart skapat sig en plats innanför murarna. Folkkyrkan är i högsta grad en del av etablissemanget. På sätt och vis är det här säkert bra, ju större kontaktyta vi lyckas skapa till det omgivande samhället desto större chans har vi att föra fram vårt budskap. Men har vi tillåtit oss att bli alltför bekväma och alltför etablerade? Har vi för att bli godkända i de rätta kretsarna givit upp en del av den rebelliska ärlighet och frispråkighet som Jesus stod för? Har vi så till den grad vant oss med det bekväma livet innanför muren att vi tappat bort en del av Mästarens tanke? Skulle vi våga riskera vår plats innanför muren om det krävdes?
Kan man tänka sig en kyrka som inte är en del av det etablerade samhället utan istället utmanar det? Att våra politiker med oro skulle gå till gudstjänsten i samband med riksdagens öppnande, eftersom de inte vet vilka samhälleliga orättvisor som kommer att tas upp i år? Eller att ledarna för vårt näringsliv med visst darr på manschetten öppnade tidningen eftersom man inte kan vara säker på vilka ömma punkter kyrkan tänker sätta fingret på den här veckan? Undrar om vi då inte skulle komma närmare Jesu tanke med kyrkan än vi kommer om vi nöjer oss med att vara en gemytlig stämningshöjare och traditionsbevarare.
När Jesus uppmanade oss att vara ”ljus och salt” tror jag inte han menade ett stämningsskapande värmeljus i en trygg ljusstake och lite lagom sälta till fredagschipsen. Jag tror han hoppas på mera av oss. En obekväm ljuskägla som träffar det man vill dölja och ett salt med sting och bett. En kyrka som vågar leva utanför muren om det fordras.
Utanför muren
24.10.2013
Ibland händer det att en del av en predikan fastnar i medvetandet och att något som talaren antagligen tänkt som ett sidospår spinner vidare hos åhöraren och blir till en predikan i sig. Det hände mig senast i somras.
Mats Björklund
Känslorna tar över då kyrkans fastigheter säljs – det visar erfarenheterna från Jakobstad och Borgå
fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41
Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårdsföreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06
Brändö gymnasium samlar in pengar för att kunna köpa en ambulans till Ukraina – välgörenhetskonsert i Matteuskyrkan
Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma.
29.1.2026 kl. 20:29
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
För landets kristna minoritet växte oron när Assadregimen föll i Syrien
syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32
Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?
KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52
Kyrkoherden byts i Vanda svenska – Kristian Willis återvänder inte efter pappapausen
kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06
Ett mål, 60 volontärer, 200 hungriga småstadsbor
MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00
Eva Kuhlefelt var litteraturforskare och flyktingaktivist – och nu diakon: "Min väg till kyrkan var lång"
diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00
Skådespelaren Cecilia Paul: ”Jag vill inte längre förminska mig”
PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras.
14.1.2026 kl. 10:12
Två vigdes till präst och två till diakon
VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39
”Jag var så ung, jag förstod inte ens att mamma kunde dö”
PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00
Mest läst
Hyrorna på Lövö höjs – men mindre än befarat
Helsingfors. Målet är en avkastningen på samfällighetens tomter på tre procent, i stället för fem procent som befarats. 15.5.2017 kl. 10:53
”Till ordförandes ansvar hör att vid behov dra en gräns”
Kyrkomötet. Situationen vid kyrkomötet förra veckan, när Leif Nummela avbröts av ordförande Kari Mäkinen i sitt anförande, har väckt diskussion. Nu har Kari Mäkinen kommenterat det som hände. 12.5.2017 kl. 09:00
"Varje gång jag övar mig inser jag att orden fattas, att jag inte kan be"
tro. I del fyra i Karin Erlandssons serie om tro beklagar hon sig över att det bara är i ett sammanhang som hon som författare har svårt med ord. När hon ska be. 11.5.2017 kl. 14:01
Moderskapet är lärorikt för läraren
morsdagsprofil. Pamela Granskog förlorade sin mamma i november. – Det var en av de största rädslorna när jag fick mitt första barn som 36-åring – hur länge får mina barn ha kvar sina morföräldrar och farföräldrar? 11.5.2017 kl. 12:59
Kyrkomötet beslöt om sjutton förslag som ska förbereda kyrkan för framtiden
Kyrkomötet. ”För lite och för fegt, är en bedömning. ”Realistiskt och i rätt riktning”, är en annan. Kyrkomötet har fattat beslut som ska hjälpa att trygga verksamheten i en framtid med minskade intäkter. 5.5.2017 kl. 13:28
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet

























