Köttet blev ord …

19.09.2013
När biskopen fyllde 50 bjöd han sina prästkolleger på svenskimporterad klokhet till födelsedagskaffet. Importteologen Sigurdson höll ett föredrag om kroppen i den kristna kyrkan. Den kristna kyrkan får ju ofta en och annan uppsträckning och örfil för att den är så kroppsfientlig men Sigurdsson kontrade med att något mera kroppsligt än att ha en Gud som blir människa är svårt att hitta. Och efter inkarnationen fortsätter faktiskt kroppsligheten med Jesu helande av kroppar, hans eget kroppsliga lidande och den uppståndne kroppen som sedan blir den sociala kroppen i nattvarden. Man kunde kanske till och med tala om en kroppsfixering i evangelierna men i några skeden i historien har det blivit något märkligt motsatsförhållande mellan anden/själen och just kroppen. Dessutom har stora delar av teologin så småningom flyttat upp från helande och handlande händer till någon komplicerad plats mellan frontalloben och lilla hjärnan, det vill säga köttet har blivit ord igen. Såg jag fel eller gäspade du redan? Sorry, behövde bara lite startsträcka för att komma till sak. Min sak är att fråga dig hur ofta du har hört en predikan om kroppen? Bara om kroppen och det kroppsliga, då inte använd som en metafor utan helt enkelt en predikan om våra kroppar och våra kroppsliga erfarenheter?
För många år sedan höll jag kurser och föredrag i det här svåra med att vara människa, och då särskilt en kristen människa. Vid ett tillfälle blev jag bjuden till en grupp med endast män och vid ett annat tillfälle till en kvinnosammankomst. Jag körde samma övning för bägge grupperna: knyt en knut på din livslinje för de fem starkaste andliga upplevelserna i ditt liv. Männens knutar handlade alla om naturgudstjänster i militären, veterangudstjänster samt de andliga erfarenheter de fått via det brödraskap de alla tillhörde. Kvinnornas knutar handlade om de barn som inte kommit, barn som kommit men dött, barn som de valt bort, för många barn, ”oäkta” barn …Flera av kvinnorna grät när de knöt. De grät inte av saknad och sorg utan de grät för att de för första gången i ett kyrkligt sammanhang fick tala om sin barnlöshet, sin abort och sina missfall. Deras andliga upplevelser var helt och hållet kroppsliga men den andligheten hade aldrig fått en andakt, en förbön, en predikan. Obekräftade i sin religiositet hade de slitit kyrkbänken år efter år och lyssnat på historier som aldrig berörde de svåraste i deras liv. Obekräftade, oberörda och oförsonade hade de levt ett helt liv i kyrkan.

Hur kom vi så långt bort från evangeliets förkunnelse? När steg vi ur Kristi sandaler? Om någon såg kvinnorna med deras blödningar och skam så var det ju han. Han mötte deras blick, rätade på deras rygg och gav dem värdet och hoppet åter. Han bekräftade, förlät och försonade dem med sig själva. Han gav oss deras berättelser för att vi många tusen år senare ska kunna göra samma för dem som i folkmängden hastigt rör vår mantel i hopp om en helande blick. Det här är inte en kvinnofråga. Alla män kommer ur kvinnor som varit tacksamma och rädda. De har haft mammor som tagit emot dem med glädje eller som kanske inte orkat med en till. Den upplevelsen, att vara efterlängtad eller ovälkommen, är existensens känsligaste kärna och kanske också trons grund.


Maria Sundblom Lindberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11