Sverige – kärlek och hat

06.06.2013
Kravallerna i vissa av Stockholms förorter avslöjar djupa klyftor i Sverige – och då avser jag inte i första hand klyftorna mellan rikare och fattigare delar av samhället.
Sådana klyftor finns i alla samhällen. Men i trakten av Stockholm är dessa klyftor sannolikt mindre än på de flesta håll i världen.

Detta kan delvis förklara varför mycket få ”vanliga medborgare” samlas för att bränna bilar och kasta stora stenbumlingar.

Men det finns en annan klyfta, och den är avgrundslik. I Sverige finns en ”radikal” opinion i medierna, en opinion som reflexmässigt lägger all skuld på samhället, på Reinfeldt, på systemet, på polisen. Direkt eller indirekt ursäktar och urskuldar de stenkastarna och bilbrännarna.

Nu verkar som om denna ursäktande opinion gått för långt.

På senare tid har vi sett andra opinioner definiera motbilder. En sådan motbild: det gynnar bara Sverigedemokraterna när denna ”radikala” opinion utmålar Sverige som ett dåligt, rasistiskt land.

Sverige är ett bra land. Även om det inte är ”politiskt korrekt” att säga så. Jag känner mig väl hemma i denna opinion. Jag är en av dem som är oerhört trött på att delar av svensk offentlighet ständigt svartmålar Sverige, folket/folken som bor här, systemet.

Det är ständigt det hyggliga, solidariska, öppna, inbjudande Sverige som svartmålas – medan svartklädda våldsverkare framställs som ”offer”.

Vi varken kan eller ska blunda för att det finns svårigheter (också) i Sverige. Men denna svarta negativism kan bli mycket farlig.

Bitte Assarmo, en av mina favoriter i svensk debatt, skriver att det delvis handlar om ”en allmän bortskämdhet” då samhället länge tagit ansvaret för sådant som familjen och den enskilda människan borde ta ansvaret för. Hon fortsätter: ”Något som utnyttjas skoningslöst av en aggressiv vänster som vägrar ta avstånd från våldet och som hellre sprider hat än kärlek.” (Världen idag 27/5).

Hon är kristen, och jag tror att de kristna rösterna kan växa sig starka i vår tid.

Journalisten Daraid al-Khamisi, bosatt i den kravalldrabbade förorten Husby, skrev häromdagen: ”Jag ser de som lever med ett avgrundslöst hat.” (SvD 26/5)

Kristna vet att det finns en kraft som kan förvandla detta ”avgrundslösa hat” till något helt annat, till ”tro, hopp och kärlek”. Det har hänt många gånger tidigare, och det kommer att
hända igen.

Kärlek i stället för hat. Inte som gammal trosviss flower power, utan som kristen handlingskraft bland annat i politik, ekonomi , kyrka och opinionsbildning.


Göran Skytte

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00