Ålands kyrka

Kyrkan på Åland är däremot inte självstyrd och församlingarna har av ekonomiska skäl slagits samman till tio. Alla kvarvarande små församlingar i kyrkan är åländska och allt talar för att Åland småningom bildar en enda kyrklig samfällighet.

Den utvecklingen går stick i stäv med den kommunala och har satt fart på diskussionen om en ökad kyrklig självstyrelse. Som en första konkret åtgärd hoppas man på ett minidomkapitel, en ledningsgrupp under en landsprost, som kunde ta över en del beslut gällande Åland. Landsprost är den titel som åländska kontraktsprosten Valdemar Nyman tog sig på eget bevåg. Han var en kulturpersonlighet av rang som talade visionärt om Ålands kyrka. Men han avskydde byråkrati och hans vision innehöll lika få konkreta lösningar som Jomalateserna, den färska opinionsyttring som i nymansk anda talar för en självstyrd åländsk kyrka.

De små församlingarna på Åland har varit redo att betala priset för sin självständighet i form av hög kyrkoskatteprocent, den dominerande församlingen Mariehamn har haft stabil ekonomi med en lägre skatteprocent. I en kyrklig samfällighet blir inte bara all egendom gemensam utan också kyrkoskatteprocenten blir densamma. Oviljan hos tätorten att betala för periferin är emellertid inget specifikt åländskt problem.

I den åländska självstyrelserevision som är på gång sägs heller inte ett ord som kunde tolkas som intresse för kyrklig självstyrelse. Men en sak borde den ta upp. Ålandstidningen kritiserar i en ledare att Jomalatseserna inte säger något om vem som ska ha ansvaret för de åländska medeltida kyrkorna. Ett svar är klart, blir det en enda åländsk kyrklig samfällighet är det den som blir den juridiska ägaren.

Redan nu  pågår en dragkamp mellan landskaps- och riksmyndigheterna om vem som ska stå för den kulturhistoriska kompetensen när det gäller kyrkorna. Men som Benita Mattson-Eklund säger i Ålandstidningen, en kulturminnesmärkt kyrka är inte bara en lokal klenod utan också en tickande ekonomisk bomb. I takt med en vikande kyrktillhörighet ställs frågan vem som ska betala.

Landsprosten Nyman hade sitt svar klart. De åländska kyrkorna skulle vara landskapets egendom. Men hela 13 procent av Finlands medeltida kulturbyggnadsskatt finns på Åland, främst som kyrkor. Landskapet måste ställa frågan om man i framtiden kan ta över ansvaret när beräkningsgrunden för bidragen från riket är 0,45 procent.