Att rädda världen

27.03.2013
Kyrkorna firar påsk och förkunnar världens frälsning. Det här sker samtidigt som vi har åtminstone tre kriser – miljökrisen, finanskrisen och råvarukrisen – som alla var för sig har kraft nog för att innebära den västerländska civilisationens undergång. Och även om vi kanske kan säga vad som borde göras för att stoppa kriserna, så är det inte troligt att världens politiker kommer att fatta de beslut som krävs. Ingen vettig människa tror till exempel på att ett förbud mot vapentillverkning eller en total reform av banksystemet eller ett globalt kvoteringssystem för olja kommer att införas. Det är åtgärder i den storleksordningen som krävs.
För den som inte är beredd att bara låta undergången komma är det här givetvis ett problem. Det innebär att det vi som vanliga människor kan göra, som individer, strikt taget är ganska betydelselöst. Visst, vi kan syssla med att begränsa skadorna, och om det att vi väljer till exempel rättvisemärkta produkter i butiken gör någon människas liv lite mindre mödosamt är det givetvis en god sak. Men i den mån vi hoppas förändra systemet i grunden är det här ett alltför långsamt sätt. Världen har inte tid med långsamma stegvisa reformer.

Dilemmat är detsamma om vi så tror på politiskt arbete, radikal aktivism eller medveten konsumtion. Vi är bundna av konsekvensernas logik. Om det vi gör inte leder till konkreta förändringar är våra handlingar i stort sett betydelselösa. Vilka är de goda nyheterna i den här situationen? Ja, kristendomen anser sig ju kunna leverera goda nyheter, evangelium.

Kanske det här: det är inte på vårt ansvar att rädda världen. Som kristna tror vi att världen redan är räddad, av Gud.

Vad det inte betyder är att vi kan luta oss tillbaka och låta världen ha sin gång. Om det inte syns i våra handlingar att vi tror på Gud är det ingen tro vi har, bara en teori. Tron befriar oss ifrån tanken att vi måste försöka överblicka konsekvenserna för våra handlingar. För den som tror räcker det att göra det som är gott. För den som tror räcker det med att Gud har lovat att om vi lever så som Jesus lärt oss så kommer det att bidra till att hans goda syfte för världen uppfylls. Hur det här ska gå till är strikt taget inte vårt bekymmer. Det befriar oss till att göra det goda, i stort och i smått, även när vi strikt taget inte kan se någon egentlig nytta med det.

Det är säkerligen många fler än de som förväntar sig att räddningen ska komma just från Jesus som tänker så här, innerst inne. Konsekvenslogiken lockar sällan den som drömmer om en annorlunda värld.

Därför firar kyrkan påsk, för att ge oss möjlighet att leva oss in i de ögonblick som vi tror räddade vår värld och känna in hur tron på att Guds rike kan forma våra liv framöver. För att hjälpa oss att se hur trohet mot de här händelserna tar våra liv i anspråk.
Patrik Hagman

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32

kyrkoherdeinstallation. Mycket människor, mycket värme och adventsstämning. Det var söndagen i Sibbo i ett nötskal då församlingen fick en ny kyrkoherde i Camilla Ekholm. Samtidig gjorde också nya kaplanen Helena Rönnberg också sin första arbetsdag. 1.12.2019 kl. 20:09

adventstid. Författaren Kjell Westö är svag för adventstiden och julen. Han brukar besöka kyrkor för att sitta ner och fundera en stund – trots att han inte själv är medlem i kyrkan. 28.11.2019 kl. 12:00