Min kropp – under återstoden av mina dagar ska jag visa den aktning

18.11.2025
Ulrika Hansson är gästkolumnist och författare.

”Jag hade ingen lust att börja komma hit”, säger hon, ”men mitt jobb är fysiskt tungt, så jag måste för att orka.” Svettiga sitter vi i gymmets omklädningsrum. Vi känner inte varandra, men om man går på gym ungefär samma morgnar varje vecka börjar man känna igen vissa ansikten, och så byter man kanske några ord, så där i förbifarten. Jag hade inte heller någon lust, berättar jag för henne, men jag gör det ändå, för åldern vill göra mig svag.

Klientelet är brett, pensionärer, tonåringar och mittemellan, svaga och starka, kraftiga och spensliga, blyga och kontaktsökande. Alla stretar vi på, nickar och ler mot varandra ibland, fortsätter med vårt. Det är en slags löst sammanfogad gemenskap jag kommit att uppskatta mer och mer.

För att min träning ska bli av behövs nästan alltid ett visst mått av tyst övertalning, men när jag är klar med mitt pass är känslan oslagbar. Den där oslagbara känslan är en kliché som det är svårt att tränga bakom. Hur ska man förklara det, förnimmelsen av styrka, oräddhet, ett obändigt livsbejakande. Just då har jag känt mig närmare en slags gudalik livsglädje än på någon annan plats där jag förväntats känna den. Endorfiner, kan man hävda. Ja, utan tvekan, men också något djupare, som har med tacksamhet att göra.

Endorfiner, kan man hävda. Ja, utan tvekan, men också något djupare, som har med tacksamhet att göra.

Jag skulle gärna uppdatera kroppens status så där religiöst sett. Både som ung och senare i livet har mina känselspröt i kristna sammanhang ibland uppfattat att kroppen setts som något som kan leda oss in i farliga frestelser, förknippade med sex, omättlighet och yta. Kroppen är själens boning, men det är tveksamt om den har något egenvärde. Den får agera statist, ska ju bli kvar här och förmultna, medan själen drar vidare till gröna ängar. Är det så skulle det inte förvåna mig om jag började sakna min en aning, faktiskt.

Min kropp har varit tålmodig med mig. Den har tappat kilon när jag tvingat den, och burit dem igen när de återvänt. Den har sprungit långt om jag fått det för mig, den har suttit stilla på skrivbordsstolar dag ut och dag in. Den har burit och fött barn, den har försummats och kommit igen, blivit starkare. Den har sparkat bollar, tröstat med ömsinta händer och simmat på djupt vatten. Den har lyft gamla som ramlat och den har tagit mig upp på ett berg med vidunderlig utsikt.

Min kropp har fört mig mycket närmare Gud.

Under återstoden av mina dagar ska jag visa den aktning.

Ulrika Hansson

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 12.3.2026 kl. 16:42

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03

FÖRSAMLINGSVAL. För ett år sedan åkte biskop Bo-Göran Åstrand och stiftsdekan Mia Anderssén-Löf stiftet runt och lanserade den nya strategin för Borgå stift. I år har man gjort en ny runda, men denna gång med fokus på höstens församlingsval. 25.2.2026 kl. 15:53

statistik. I fjol ökade gudstjänstbesöken i lutherska kyrkan i Finland till cirka 3,3 miljoner besök. Nattvardsgästerna ökade med cirka sex procent, meddelar Kyrklig tidningstjänst. 24.2.2026 kl. 13:42

kyrkomusik. Orgelbyggaren Veikko VIrtanen är död. Han avled natten till tisdag i hög ålder, uppger orgelverkstaden som bär hans namn. 18.2.2026 kl. 20:44

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28