Det hörs ljud bortom muren

11.08.2025
Det hörs ljud bortom muren
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

KVINNAN står i ett sparsamt dagsljus i en vindskupa, kanske ett gästrum, på 1940-talet. Hon provar en päls. Plötsligt hörs utifrån en avlägsen men skarp knall, ett skott. Kvinnan fortsätter posera mot spegeln och reagerar inte på ljudet. Hon heter Hedwig.

Scenen ur britten Jonathan Glazers film Zone­ of interest (2023) ska bli en klassiker i filmhistorien; som Döden-dia­logen hos Ingmar Bergman, ”Play it again Sam” i Casa­blanca eller motelluppfarten i Psycho.

I Glazers film är det kanske mest för att han, och särskilt filmens ljuddesigner Johnnie Burn, visar hur man berättar saker som en kännande människa inte klarar av att uttala.

Hedwig har ett blomparadis i trädgården i Polen. Hennes man vill att hon och de fem barnen ska flytta därifrån för hans jobbs skull. Hedwig vägrar. Hon bor kvar med barn och tjänstefolk, vårdar blommorna med askan hon får i granngården och tillbringar loja dagar i solstolarna vid simbassängen.

DEN GÅNGNA sommaren 2025 har fyllts av polariserande konflikter. Skärpta tonlägen i kyrkan. Vassa meningsutbyten i politiken; tycka som regeringen och SFP, eller som oppositionen? Israel kontra Palestina. Donald Trump versus hela världen.

Ju fler informationskanaler vi har tillgång till, desto mer låser vi om oss med de argument och murar vi snabbt hittar till stöd för vår egen uppfattning.

I FILMEN hörs ett högt, ständigt malande buller. Det kommer från den andra sidan av den höga gårdsmuren. Filmmakarna kallade det Film 2. Ljudet är inte det vanliga bruset från havet, en landsväg, en storstad eller en fabrik. Utan ett slammer, metalliska smällar, elektriskt sprakande, skott och människors rop.

Mycket av sommaren 2025 har varit som i filmen som ogärna visar de andra bakom muren. Vi biter oss fast i vårt eget livs ordning och reda, fast vi hör det som händer hos de andra, ibland till och med vad de säger. Ibland har vi redan slutat höra för att ljuden har uppgått i flödet, i bruset som är vårt undermedvetna. Det är det kusliga i Zone of interest; det kusligt mänskliga.

Vad ska skrivas om oss i Europa om vad vi gjorde sommaren 2025? Om det så gäller Ukraina, Israel, Palestina eller Sudan så kommer man i framtiden att tala om hur mycket vi européer trodde att vår ekonomiska egenvikt, våra pengar, våra principer och våra ord skulle väga. Som när Hedwig höll ordning på familjens hem i de tyska personalbostäderna intill koncentrationslägret där det absolut förfärligaste hände, i Auschwitz.

DEN KRISTNA TRONS kärna är att lyssna, väckas och att gå ut och göra. Vi har under ett antal årtionden varit generade över hur vi ibland misstolkat missionsbefallningen, vilket vi i historiens ljus kanske också gjorde.

Men fortfarande gäller att vi behöver göra mer än bara säga och deklarera. Att gå själva och göra. Eller stöda dem som viger sina liv åt att göra det. Att lyssna och höra. Att ge av vårt eget, om kärleken ska segra och det ska bli fred. Och önska alla människor och folk väl. Ty det var så, på det sättet, som Gud älskade världen.

Jan-Erik Andelin

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43