Vi måste inse att det finns röster som har allt att vinna på att vi ska känna oss fula och misslyckade

21.07.2023
Amanda Audas-Kass är modersmålslärare.

Jag läste det första gången i en av de där 90-talets veckotidningar som sa sig vara på kvinnornas sida. Har du stocktjocka vader? Jag visste att jag hade det, det hade jag varit smärtsamt medveten om sedan jag någon gång i tonåren började granska mig själv kritiskt och insåg att jag inte höll måttet. Men jag hade inte hört termen stocktjocka tidigare och jag fann den lite rolig. Så rolig att jag sa till en av kvinnorna i mitt liv att det ju kallas stocktjocka vader, det där som hon och jag har. Jag tänkte väl att vi kunde mötas i det, på något sätt.

Men vet ni vad? Hon visste inte att hennes vader var stocktjocka.

Men vet ni vad? Hon visste inte att hennes vader var stocktjocka. Inte så där som i att hon inte kunde termen, utan så där som i att hon aldrig hade reflekterat kring att också vader kunde vara fel. Det var alltså inte bara mage, rumpa, hår, lår och överarmar som kunde bryta mot normer. Också vader kunde tydligen göra det. Jag gav henne det oket. Och fortfarande, ett halvt liv senare, tänker jag på det ok jag gav henne nästan lika ofta som jag tänker på att mina vader inte är som någon har sagt att de borde vara.

Sådant som ansågs vara extremt för bara tio år sedan är plötsligt var mans – eller rättare sagt var kvinnas – skönhetsrutin.

Den utseendehets som alltid har funnits hittar bara fler och fler uttryck. Skönhetsoperationer, fillers, botox, fransförlängning, spraytan och permanent eyeliner och läppstift … Sådant som ansågs vara extremt för bara tio år sedan är plötsligt var mans – eller rättare sagt var kvinnas – skönhetsrutin. Det höjs röster om att alla har rätt att göra vad de vill med sina egna kroppar, att ingen annan har rätt att komma och döma. Och nej, så är det. Men att tro att din skönhetsoperation inte påverkar någon annan än dig själv är fruktansvärt naivt. Vi ger hela tiden varandra olika slags ok.

Jag tror inte att himlen är en plats där alla är slätrakade och fria från celluliter.

Jag tror inte att himlen är en plats där alla är slätrakade och fria från celluliter. Jag tror inte att himlen är en plats utan stocktjocka vader. Men jag tror att himlen är en plats där vi kan se förbi de där ytligheterna och se det som faktiskt spelar någon roll. Och jag tror att vi som vill se mer av himmelriket på jorden behöver sträva efter att se mer av det redan här och nu och efter att ge varandra färre ok. Det är inte lätt, hälsar hon som använder mascara nästan varje dag, plattång efter nästan varje hårtvätt och rakhyvel precis varje sommar. Men vi måste försöka ändå. En början kanske kan vara att problematisera mera. Inse att det finns röster som har allt att vinna på att vi ska känna oss fula och misslyckade. Och försöka höra Rösten med störst R som mitt i bruset viskar att vi är så underbart skapade.

Amanda Audas-Kass

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42