Tänk om fåret förtröstade, tänk om vi faktiskt inte behöver vara rädda?

24.01.2023
Amanda Audas-Kass är modersmålslärare.

Vi har hört det sägas rätt ofta, vi föräldrar i min generation. Våra barn kommer att vara den första generationen på länge som får det sämre än sina föräldrar.

Jag har hört det, men länge förstod jag det inte. På vilket sätt skulle det kunna bli sämre? Men så kom några år när ett virus ritade om hela spelplanen. Barn och unga satt hemma, hur de hemmen än fungerade eller inte fungerade. Hobbyer lade lapp på luckan och undervisning bedrevs på distans. Med kort eller ingen varsel lades hela klasser, skolor och daghem i veckolånga karantäner. Och kanske mest av allt – hela grundtryggheten naggades i kanten.

Vi som trodde att vi var så trygga.

"Och kanske mest av allt – hela grundtryggheten naggades i kanten."

Och när vi äntligen fick slänga våra munskydd och vågade börja ha framtidsplaner igen så startade vårt grannland ett krig som förändrade allt på nytt. Nu lär sig mina barn ord i samhällslära som jag trodde och hoppades att de skulle behöva lära sig ”bara” i historia. Den redan rejält naggade grundtryggheten blev ännu mindre.

Vi som trodde att vi var så trygga.

Och mitt i det här otrygga tänker jag på förtröstan.



Det finns en berättelse som jag älskade som barn och som jag älskar om möjligt ännu mer som vuxen. En berättelse om ett får som tappas bort och en berättelse om en herde som letar tills fåret är återfunnet. Jag minns att jag som barn tyckte om festen och glädjen när fåret var tillbaka och ordningen återställd. Men jag minns också skräcken som jag föreställde mig att det lilla fåret upplevde när det hade gått vilse, när fåret låg ensam och rädd och väntade på sin herde. Eller?

"Som vuxen insåg jag att det inte står något om någon rädsla."

Som vuxen insåg jag att det inte står något om någon rädsla. Det kan förstås hända att fåret var lamslaget av skräck även om det inte står i texten, men tänk om inte? Tänk om fåret låg där och förtröstade istället för att darra av skräck. Tänk om fåret tuggade i sig lite gräs och var alldeles viss om att herden skulle hitta fåret innan det var för sent. Kanske fåret kände sin herde så väl att fåret bara visste att allt skulle ordna sig?

Tänk om vi hade rätt. Tänk om vi var så trygga. Tänk om vi är så trygga.

Inte för att inget farligt kan hända. Det händer farligheter. Hela tiden. Det finns inga smärtfria liv, det gör ont att leva ibland. Ibland ofta. Men jag har nåden att få tro att vi inte är övergivna. Att också när vi är helt vilse så finns det någon som älskar oss och som letar efter oss. Tänk om vi faktiskt inte behöver vara rädda. Tänk om grundtryggheten finns kvar. Också nu. Orubbad och orubblig.

Amanda Audas-Kass
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02
Punsar bönehus

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23
Barn och ungdomar planterar eucalyptus och grevillea i Rukongo, Kenya.

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59
Lilla kören övar. På morsdag stundar ett uppträdande.

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57
En genomblöt Mikael Grönroos framme i Santiago de Compostela. Samt vandring på Meseta, en platå i norra Spanien.

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29

Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19