Tänk om fåret förtröstade, tänk om vi faktiskt inte behöver vara rädda?

24.01.2023
Amanda Audas-Kass är modersmålslärare.

Vi har hört det sägas rätt ofta, vi föräldrar i min generation. Våra barn kommer att vara den första generationen på länge som får det sämre än sina föräldrar.

Jag har hört det, men länge förstod jag det inte. På vilket sätt skulle det kunna bli sämre? Men så kom några år när ett virus ritade om hela spelplanen. Barn och unga satt hemma, hur de hemmen än fungerade eller inte fungerade. Hobbyer lade lapp på luckan och undervisning bedrevs på distans. Med kort eller ingen varsel lades hela klasser, skolor och daghem i veckolånga karantäner. Och kanske mest av allt – hela grundtryggheten naggades i kanten.

Vi som trodde att vi var så trygga.

"Och kanske mest av allt – hela grundtryggheten naggades i kanten."

Och när vi äntligen fick slänga våra munskydd och vågade börja ha framtidsplaner igen så startade vårt grannland ett krig som förändrade allt på nytt. Nu lär sig mina barn ord i samhällslära som jag trodde och hoppades att de skulle behöva lära sig ”bara” i historia. Den redan rejält naggade grundtryggheten blev ännu mindre.

Vi som trodde att vi var så trygga.

Och mitt i det här otrygga tänker jag på förtröstan.



Det finns en berättelse som jag älskade som barn och som jag älskar om möjligt ännu mer som vuxen. En berättelse om ett får som tappas bort och en berättelse om en herde som letar tills fåret är återfunnet. Jag minns att jag som barn tyckte om festen och glädjen när fåret var tillbaka och ordningen återställd. Men jag minns också skräcken som jag föreställde mig att det lilla fåret upplevde när det hade gått vilse, när fåret låg ensam och rädd och väntade på sin herde. Eller?

"Som vuxen insåg jag att det inte står något om någon rädsla."

Som vuxen insåg jag att det inte står något om någon rädsla. Det kan förstås hända att fåret var lamslaget av skräck även om det inte står i texten, men tänk om inte? Tänk om fåret låg där och förtröstade istället för att darra av skräck. Tänk om fåret tuggade i sig lite gräs och var alldeles viss om att herden skulle hitta fåret innan det var för sent. Kanske fåret kände sin herde så väl att fåret bara visste att allt skulle ordna sig?

Tänk om vi hade rätt. Tänk om vi var så trygga. Tänk om vi är så trygga.

Inte för att inget farligt kan hända. Det händer farligheter. Hela tiden. Det finns inga smärtfria liv, det gör ont att leva ibland. Ibland ofta. Men jag har nåden att få tro att vi inte är övergivna. Att också när vi är helt vilse så finns det någon som älskar oss och som letar efter oss. Tänk om vi faktiskt inte behöver vara rädda. Tänk om grundtryggheten finns kvar. Också nu. Orubbad och orubblig.

Amanda Audas-Kass

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34