Döden må vara en naturlig del av livet men det innebär inte att den känns normal

01.09.2021
Maria Sundblom Lindberg är psykoterapeut, präst och publicist.

Jag står bakom den röda lekstugan i en gammal svart klänning som jag har hittat på vinden. Den hänger över gummistövlarna och jag har en säkerhetsnål i ryggen. Jag mässar högt ur psalmboken och sjunger påhittade melodier tillsammans med den lilla församlingen bestående av min lillasyster och hennes kompis Mats. Med tre skovlar mull tar vi ett gemensamt farväl av en mus eller en sork och lägger sen ner en blomma Troligtvis är det den sjunde begravningen på bara en vecka.

När jag inte har begravningsuppdrag läser jag böcker om döden, jag pratar om döden med dem som upplevt och överlevt två krig och jag tillbringar mycket tid på begravningsplatsen med att vattna okända människors gravar. Som tonåring söker jag mig till åldringsvården och ber om att få vara med vid dödsbäddar och liksvepningar och så där håller jag på tills de jag älskar mest dör.

"Som tonåring söker jag mig till åldringsvården och ber om att få vara med vid dödsbäddar och liksvepningar och så där håller jag på tills de jag älskar mest dör."

När jag kryper ner under täcket och håller den viktigaste i mina armar tills hon inte längre finns försvinner också mitt intresse för döden. Det blir tvärtom. Döden blev verklig och obehaglig. Den gav mig en metallisk smak i munnen och jag vill kräkas på platser som påminner mig om den definitiva förlusten. Sjukhus stinker smärtsam saknad.

Döden må vara en naturlig del av livet men det innebär inte att den känns normal. Den kan vara befriande men oftast är den bara brutal. Barns och unga människors död är ju våldsamt sorglig men har man älskat och levt med någon i 50 år så tappar man nog också riktningen av ofattbar ensamhet. För en tid eller för alltid.

"Döden må vara en naturlig del av livet men det innebär inte att den känns normal. Den kan vara befriande men oftast är den bara brutal."

Många år senare jobbar jag ändå som präst. Jag är särskilt bra på just jordfästningar men jag har ännu svårt för dem. Inte svårt som att inte våga gå in i kapellet utan svårt som i låg och ledsen i flera dagar efteråt. Jag frågar kollegerna vid kaffebordet om de upplever samma men de förstår inte ens frågan. ”Du måste vara professionell”, säger de samtidigt, med sockerkaka i munnen. Men är det professionellt att inte känna? Är man en bra präst om man begraver utan att bli djupt berörd av nallar på kistan, änkor som ser ut att svimma, röster som inte bär, mängder av tårar ...?

"Ateisten må flina, skeptikern argumentera och fysikern förklara men om tron på ett möte tröstar, varför inte bli tröstad?"

Jag står i koret i en svart klänning. Med tre skovlar mull tar vi ett gemensamt farväl. Det är oändligt sorgligt men jag tvekar inte en sekund när jag försöker trösta med hoppet om ett återseende. Ateisten må flina, skeptikern argumentera och fysikern förklara men om tron på ett möte tröstar, varför inte bli tröstad? Varför inte vara emotionell istället för rationell, om det gör att man står ut? Varför inte våga tro om man ändå inte kan vara säker?

Maria Sundblom Lindberg

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 12.3.2026 kl. 16:42

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03

FÖRSAMLINGSVAL. För ett år sedan åkte biskop Bo-Göran Åstrand och stiftsdekan Mia Anderssén-Löf stiftet runt och lanserade den nya strategin för Borgå stift. I år har man gjort en ny runda, men denna gång med fokus på höstens församlingsval. 25.2.2026 kl. 15:53

statistik. I fjol ökade gudstjänstbesöken i lutherska kyrkan i Finland till cirka 3,3 miljoner besök. Nattvardsgästerna ökade med cirka sex procent, meddelar Kyrklig tidningstjänst. 24.2.2026 kl. 13:42

kyrkomusik. Orgelbyggaren Veikko VIrtanen är död. Han avled natten till tisdag i hög ålder, uppger orgelverkstaden som bär hans namn. 18.2.2026 kl. 20:44

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28