Även om coronan nog drabbar oss alla – så drabbar den oss otroligt orättvist

09.12.2020
Amanda Audas-Kass är modersmålslärare och för tillfället finlandssvensk läsambassadör.

Det är snart jul och hon har skrivit sin önskelista. Högt upp på listan finns en riktig häst, heliumballonger (särskrivet) och ett jättestort mjukisdjur. Men allra högst upp på hennes önskelista, på delad första plats, finns helt andra önskemål. Att hennes farfar ska leva och att hennes familj ska kunna åka till Finland och fira jul med släkten.

Hon må vara rätt liten, men redan nu vet hon att det största och viktigaste inte går att köpa för pengar och aldrig finns i tomtens säck.

Vår första – och förhoppningsvis sista – coronajul står för dörren. Jag gissar att de flesta av oss firar en annorlunda jul i år. Kanske för att det inte blir någon julfest i skolan, kanske för att det där viktiga besöket i julkyrkan inte heller blir av eller kanske för att någon familjemedlem blir kvar i sitt hem långt borta. I någon mån påverkas vi ju alla av coronan.

"Under det gångna året har det ibland konstaterats att coronan är rättvis på det sättet att den drabbar oss alla, som om viruset borde få något slags fint jämlikhetspris."

Under det gångna året har det ibland konstaterats att coronan är rättvis på det sättet att den drabbar oss alla, som om viruset borde få något slags fint jämlikhetspris. Något i mig börjar skrika varje gång någon säger så, för även om coronan nog drabbar oss alla så drabbar den oss så otroligt orättvist. Det finns familjer där båda föräldrarna har förlorat sina jobb i coronans svallvågor och där årets version av julen blir en ganska skral variant som dessutom präglas av oro för framtiden. Det finns familjer som gick sönder under våren då livsutrymmet blev alldeles för litet och det finns familjer där någon älskad får intensivvård medan vi andra öppnar julklappar och tycker det är lite trist att inte allt är exakt som det brukar vara när det är jul.

Den här julen kommer att bli annorlunda för oss alla, men det finns faktiskt ingen rättvisa. För många av oss är det bara små detaljer som avviker och också vi får sörja men ska nog göra det ganska tyst. För en del av oss blir den här julen nämligen den svåraste och mörkaste av alla. Den första julen utan någon som absolut borde vara kvar.

Ingen av oss kan ge den lilla flickan en levande farfar i julklapp och ingen av oss kan göra utlandsresor möjliga igen här och nu, men det finns orättvisor och sorger som vi kan reagera på och vi som följer Jesus är kallade att göra just det. Det finns en rad organisationer som jobbar stenhårt för att så många barn som möjligt ska ha en så god jul som möjligt och i år om någonsin ska vi som kan bidra med våra resurser så att de kan göra ännu större skillnad för ännu fler.

Amanda Audas-Kass

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06