Hur skulle det vara om vi återerövrade orden ”älska era fiender”?

10.03.2020

INKAST.

Hur skulle det vara om vi återerövrade orden ”älska era fiender”?

Tolerans är ett honnörsord för vår tid, och gott så. Förmågan att visa tolerans är en hörnsten i ett civiliserat samhälle och ett tecken på storsinthet och mognad. Men faran med honnörsord är att de blir urvattnade. De är goda och viktiga ord, men just eftersom så många använder dem i så många sammanhang tolkas de ibland på väldigt olika sätt och deras betydelse grumlas. Alla är toleranta, enligt sin egen personliga definition av vad tolerans är.

Jag letade upp ordet tolerans i Wikipedia och fick två intressanta definitioner. Ur en samhällelig synvinkel betecknar tolerans att ”samhället accepterar andra politiska åsikter, religioner och etniciteter än de som för tillfället är dominerande”. Kort sagt ett samhälle som visar hänsyn mot minoriteter. Eftersom vi alla någon gång i något hänseende hört till en minoritet känns det här förnuftigt för de flesta. (Det faktum att vi ofta är bättre på att kräva tolerans när vi är i minoritet än att visa tolerans när vi hör till majoriteten är ett sidospår som vi kanske inte bryr oss om att utveckla just denna gång.)

Inom humanismen definieras tolerans lite annorlunda. Individuell tolerans innebär att man accepterar ”uppfattningar man inte själv delar eller sympatiserar med”. Att tolerera innebär alltså att jag i grunden faktiskt ogillar fenomenet ifråga, men väljer att ändå fördra det. Jag kan inte kalla mig tolerant med hänvisning till att jag accepterar något som jag sympatiserar med eller förhåller mig neutral till. Vidden av min tolerans mäts i hur jag bemöter åsikter som jag direkt ogillar eller anser vara fundamentalt felaktiga. Begreppet tolerans förutsätter en negativ hållning till fenomenet i fråga.

Jag upplever att den här senare definitionen av tolerans är på tillbakagång i vår tid. Den samhälleliga toleransen hotas och naggas i kanterna men den är (än så länge) rätt långt inympad i våra samhällsfunktioner och vår lagstiftning och försvinner tack och lov inte över en natt. Den indviduella toleransen måste vi själva, var och en, upprätthålla. På många sätt verkar just den nu vittra sönder lite åt gången. I många debatter kan man utläsa en grundläggande brist på respekt för meningsmotståndarna. När respekten och toleransen för avvikande åsikter saknas blir debatten ingen dialog utan endast ett rabblande av argument. Utan tolerans mellan människor finns det överhuvudtaget ingen dialog.

”Älska era fiender”, var det visst någon som sa någon gång. Är det här något vi borde återerövra? Är det rent av kyrkan som ska återta den radikala toleransen och lyfta den igen?

Mats Björklund

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 12.3.2026 kl. 16:42

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03

FÖRSAMLINGSVAL. För ett år sedan åkte biskop Bo-Göran Åstrand och stiftsdekan Mia Anderssén-Löf stiftet runt och lanserade den nya strategin för Borgå stift. I år har man gjort en ny runda, men denna gång med fokus på höstens församlingsval. 25.2.2026 kl. 15:53

statistik. I fjol ökade gudstjänstbesöken i lutherska kyrkan i Finland till cirka 3,3 miljoner besök. Nattvardsgästerna ökade med cirka sex procent, meddelar Kyrklig tidningstjänst. 24.2.2026 kl. 13:42

kyrkomusik. Orgelbyggaren Veikko VIrtanen är död. Han avled natten till tisdag i hög ålder, uppger orgelverkstaden som bär hans namn. 18.2.2026 kl. 20:44

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00