På skolvägen mot framtiden

16.08.2012
Lika starkt som förstaklassarens ”äntligen” är ofta vemodet hos föräldrarna som släpper i väg den första – eller sista – i kullen på skolvägen.
Den första skolstarten signalerar ett oåterkalleligt ”nu börjar det” för bägge parter. Den är en av de stora riterna i vår tid och därför är det viktigt att kyrkan också har insett att den är värd sin särskilda välsignelseakt och öppnat dörrarna för förväntansfulla sex och sjuåringar i många församlingar. Vi unnar dem att få växa i det godas tecken.

Det quo vadis eller ”vart går du?” skolstarten väcker handlar också om hurdana människor för morgondagens samhälle vi fostrar. Vilka är deras värderingar? Hur kommer de att se på varandra den dag när de stegar ut ur skolvärlden, ut i vuxenlivet? Hur kommer de en dag att se på oss, som då hunnit bli gamla?

Den spegelbild vi ger våra barn nu är den de kommer att ge oss i retur en dag. Det handlar om de värderingar vi testamenterar, om vad vi signalerar är viktigt och värt att prioritera. Tanken är hälsosam och tyvärr inte helt angenäm. Savon Sanomat skrev i sommar ingående om de ekonomiska klyftorna i det finländska samhället ur familjeperspektiv. Bland annat syns värderingarna på det sättet att barn ”förstår” eller förväntas förstå att deras föräldrar är tvungna att jobba allt hårdare och längre dagar för att förtjäna pengar. De sväljer frånvaron, som ett nödvändigt instrumentellt ont för något högre: att få pengar.

Pengar är måttstocken på och skiljelinjen för vilket skikt man tillhör, och den kapplöpningen börjar tidigt. Den syns konkret i de prylar man använder, vilken slags telefon förstaklassaren bär med sig i väskan och i hur snabb takt både den och väskan byts ut mot nya.

Om det är något dagens barn vet är det att fattigdom är skamlig. Det är ett smärtsamt facit över tidsandan, men att det är så framkom tydligt när Helsingin Sanomat gjorde en feature om vad barn är rädda för och avskyr för en tid sedan. Att få stämpeln fattig var något av det värsta, enligt barnen. Att umgås med en fattig var socialt självmord.

Därför är det kanske inte heller så underligt att barn hellre sväljer att ha en frånvarande förälder än en fattig. Men det är skrämmande i det avseendet att prylar prioriteras framom relationer. Och det är något som inte borde få oss att bli förvånade över att våra barn i sin tur en dag kommer att vara lika frånvarande för oss, när vi av ålder och svaghet axlar den skyddslösas roll.

I Kp:s feature om pengar och lycka den här veckan sätter ingen av de intervjuade likhetstecken mellan dessa två, även om ingen av dem förnekar behovet av materiell trygghet. I stället slår de försiktigt larm och efterlyser rentav en väckelse som sätter vår penningjakt i sunda proportioner igen.
 
Att kärleken och viljan finns som något djupt och instinktivt mänskligt – ja, det är kanske det som vemodsstynget vittnar om.
May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54