När våra värderingar förändras

07.05.2019

"Jag tror svårigheten grundar sig på att vi blandar ihop begreppen helig skrift och Guds ord, och ser dem som synonymer" menar Jan-Erik Nyberg.

Jag tror att de flesta av oss ser det som något negativt, när vi tvingas omvärdera våra åsikter. Kanske framförallt när vår uppfattning om vad som är rätt och fel rubbas. Det känns i stunden som ett nederlag. Först efteråt inser vi att det skulle framstå som löjligt om vi höll fast vid det som tidigare var vår uppriktiga, och ditintills välgrundade, uppfattning. I bästa fall kan vi erfara en känsla av befrielse och triumf när vi släpper taget om det förflutnas kryckor och vågar stå rakryggade för en ny åsikt.

Det här kommer tydligt till synes i den omvärderingsprocess, som en del av oss befinner eller befunnit oss i när vi gradvis blev mer och mer medvetna om den sexuella mångfalden. Fortfarande finns det människor för vilka själva begreppet är orsak nog att sluta läsa det jag skriver nu, men jag tar risken. Inte för att jag vill köra igenom min egen åsikt, men för att det kan vara till hjälp för alla dem som uppriktigt vill förstå vad det är som sker, omkring oss och inom oss, i den här processen.

Våra värderingar, våra åsikter om vad som är rätt och fel, bra och dåligt, viktigt och oviktigt, byggs upp kring det vi vet om världen. De förändras därför i takt med att vi får ny kunskap. Men värderingarna förändras i långsammare takt än vi tar in ny kunskap, för kunskapen måste bearbetas innan vi kan integrera den till en meningsfull helhet, så att den påverkar våra värderingar. Det här är ett mentalt arbete som tar både tid och krafter. Ibland upplever vi både olust och ångest, vi står i konflikt med oss själva. Konflikten mellan den nya kunskapen och de gamla värderingarna känns smärtsamt tydlig, som när vi i dagsläget blir varse den sexuella mångfalden. Vi reagerar på den här smärtan med ilska, som vi riktar endera mot den långsamma omvärderingsprocessen eller mot den nya kunskap som ger upphov till konflikten.

De extrema vill kasta alla värderingar över bord och hänge sig åt en total nihilism, andra förskansar sig i en föreställning om absoluta och oföränderliga värderingar som alla måste följa för att det inte skall leda till en katastrof. Men de flesta av oss rör oss lite trevande i landskapet mellan dessa ytterligheter och försöker bringa ordning i vår tillvaro. I dagsläget, när vår lagstiftning och vår sjukvård redan är i takt med vår kunskap, är det kanske den senare attityden som dominerar diskussionen. De som hävdar att Bibelns omdömen om homosexualiteten är absoluta och oföränderliga och att Bibeln fördömer homosexualitet skriker ut sin frustration.

I det läget glömmer vi lätt att Bibeln är ett dokument skrivet av människor som grubblar på samma frågor som vi. Läser vi Bibeln uppmärksamt märker vi spår av samma omvärderingsprocess som den jag just beskrev. Den som inte förmår se det här ser egentligen bara de värderingar hen själv format i sitt eget inre när hen läst Bibeln, inte det som bibeltexten rent objektivt innehåller. Den här distinktionen måste vi försöka klara av, för att kunna få till stånd en meningsfull dialog mellan det vi uppfattar som Bibelns värderingar och den kunskap vi idag har om människolivet och världen omkring oss. Den är inte lätt för någon av oss.

Jag tror svårigheten grundar sig på att vi blandar ihop begreppen helig skrift och Guds ord, och ser dem som synonymer. Guds ord refererar som teologiskt begrepp till en upplevelse att bli tilltalad av det gudomliga. I hebreiskan talas det egentligen om Guds röst. Helig är den skrift som berättar om denna erfarenhet. När de här två begreppen används parallellt och blandas samman börjar vi väga alla ord i Bibeln på en guldvåg, vilket ibland har lett till horribla slutsatser. I praktiken innebär det här att vi gör Bibeln till en gudabild av papper och mentala föreställningar. Tron kommer att kretsa kring en boksamling (Bibeln) i stället för kring inkarnationens under, att Gud älskade oss så mycket att han blev en människa.

Den här fokusförskjutningen har gjort en del av oss nästan oförmögna till att ta till oss ny kunskap och reflektera kring våra värderingar. Vi tror att våra egna värderingar är Guds ord. I själva verket gör vi då våra egna föreställningar till Gud. Vad skulle hända om vi alla i stället kunde erkänna att Bibeln berättar om hur människor byggt upp sina värderingar på basen av den kunskap de har om världen och det de uppfattar Guds röst i tillvaron? Att vi är kallade att gå in i samma process, bli en del av den.

Hur ska det gå till, och varför låser den här processen sig för så många? Evangelierna berättar om en situation där människor söker vägledning för sitt handlande, utgående från det dubbla kärleksbudet. Precis som idag utgick de från att detta bud var den grundläggande värderingen kring vilket allt kretsade. Det var Guds vilja sammanfattad i ett bud. ”Du skall älska Herren din Gud över allting och din nästa som dig själv.” Varför blir det så svårt, varför kommer vi till så olika resultat? Jesus berättar en genialiskt avslöjande historia, som visar vad det är som hindrar oss från att följa det dubbla kärleksbudet. För dem som lyssnade då stod det klart vad han menade. De styrdes i sitt tänkesätt av en uppdelning i ”vi och dom”. ”Vi” renläriga judar, ”dom” orena samarierna. Så länge vi tänker så kommer vi aldrig vidare. I dagens läge måste vi göra samma insikt. Det finns inget ”dom”. Vi är alla människor oberoende av om vi är heterosexuella, homosexuella, trans, queer eller asexuella. Vi ska alla vara medmänniskor för varandra. Så enkelt är det och ändå tycks det vara så svårt, så skrämmande att möta sina medmänniskor som just det – medmänniskor.

Jan-Erik Nyberg

Skribenten arbetar som familjerådgivare i Jakobstad.

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54