Kyrka som gemenskap

31.05.2012
Vad skulle hända om kyrkan verkligen gjorde skapande av gemenskap till kärnan i sitt liv? Små men avgörande förskjutningar. Kyrkan består av gemenskaper redan nu men ofta uppfattas detta vara sekundärt i förhållande till något högre syfte. Mer och mer ses kyrkan (och ser sig kyrkan?) som en serviceproducent som bistår människan med hennes ”andliga behov”. Det kan man förstås göra men då är man inte kyrka i kristen mening.
Genom att ställa frågan ”bidrar detta till att skapa gemenskap?” kunde man göra en grov men effektiv inventering av kyrkans verksamhet. Jag tar bara ett exempel – de människor som ser tillbaka på en tid när de var aktiva i församlingens ungdomsarbete som något positivt minns en varm gemenskap. De som har mörka och traumatiska minnen minns ett sammanhang där det aldrig var nog att bara ha det bra tillsammans, det krävdes alltid något mer, något andligt.

Frågan om gemenskapens plats i kyrkan är avgörande inte minst på grund av att kyrkan äger en unik ”gemenskapsmaskin”, nämligen gudstjänsten, som i dag ofta går på tomgång. Motorn är i gång, men ingen gemenskap skapas, kanske för att man glömt bort vad maskinen ska användas till.

Handlar inte gudstjänsten om att tillbe Herren? Precis, men vi tillber en Gud som vill bli tillbedd genom att vi låter oss formas till ett folk. Det är därför gudstjänsten inleds med en syndabekännelse, eftersom sann gemenskap måste bygga på att vi är ärliga med varandra om vem vi är. Det är därför gudstjänsten avslutas med en måltid (med eventuell efterfest på kyrkkaffet), för det är när vi äter tillsammans som vi ser att vi hör ihop.

Vi lever i en värld där kravet på att vara en självständig individ ofta uppfylls i form av djupt ensamma människor. Gemenskap av alla de slag är därför något mycket värdefullt i vår tid. Men kyrkan har givetvis en strävan efter en särskild typ av gemenskap, nämligen gemenskap som överskrider de gränser vi människor skapat för att hålla ordning i vår värld.

Det här är inte lätt men kyrkan måste försöka om hon ska vara trogen sin Herre. Är det möjligt för tonåringar att ha gemenskap med pensionärer? Är det möjligt för medelålders människor födda i Finland att ha gemenskap med personer med invandrarbakgrund? Det skulle i så fall inte bara vara potentiellt livsförändrande gemenskaper för alla involverade. Sådana gemenskaper skulle framför allt vara den konkreta (om än bristfälliga) bild av Guds rike som Jesus grundade sin kyrka till att vara.
Patrik Hagman

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00