Inget hem utan värd

28.03.2018
LEDARE.

Häromveckan försvarade doktoranden Harry Sanfrid Backström sin digra avhandling vid Åbo Akademi.

Vid disputationen påpekade opponenten Cecilia Wejryd att Prästgårdens ekonomi, kultur och teologi är en forskning som definitivt fyller en lucka. Samtidigt blev det också tydligt att frågan om de slocknande lamporna i prästgård efter prästgård är komplex.

Det handlar inte bara om ekonomiska realiteter eller styrning från ett enskilt domkapitel. Prästgårdsproblematiken bottnar i djupgående förändringar i samhället. Visst, man kan med fog se konkreta förändringar i kyrkans interna syn på prästens – kyrkoherdens – lokala närvaro i församlingen. Boendeplikten har upplösts och prästgårdsboende är inte längre någon självklarhet. Den förändringen är ändå bara toppen på isberget. Under ytan är själva ordet ”lokalt” numera oprecist. Våra beteenden löper i nya fåror. Mönstren för hur människor bor, arbetar och rör sig dagligen har förändrats i grunden. Folks intressesfärer och den tid de dagligen spenderar har ofta sitt centrum långt utanför den plats där de bor eller sover. Frågan om prästgårdens funktion är viktig – men det är skäl att påpeka: själva frågan är ännu viktigare än byggnaden i sig. I vissa fall kan det faktiskt hända att svaret inte är en rejält tilltagen träbyggnad från 1800-talet. Vad är det då som riskerar att gå förlorat? En intention som skymtar bakom den aktuella avhandlingen är att väcka medvetenheten om att det i den accelerande avyttringen av prästgårdarna kanske också har sålts ut något annat. Backström vill tala om ”prästgårdens teologi”, ett begrepp som kanske ter sig onödigt sakralt och främmande för de flesta, men han griper efter något väsentligt.

I grunden handlar det om något så enkelt och jordnära som ”hem”. I de gamla samhällena var prästens boställe ett centrum för andligt liv i vardagen utan de sakrala ramar som kyrkorummet bjöd på. I vackert möblerade salar har det passerat en ändlös räcka kaffen, samtal och tårar. I dag är det svårt för dem som bor i prästgården att leva upp till den romantiserade Bullerbyidyllen. Det finns ingen hemma om dagarna för att baka vetebullar och familjen som bor i huset måste slå vakt om sin egen tid, precis som alla andra. Det finns en klar beställning på ett värdskap i församlingen. Att prästen ensam ska axla det är trots allt mycket begärt.

Är boven i det hela församlingsHEMMET? undrade oppontenten Wejryd. Visst kan man ju kalla byggnaden så. Men någon självskriven värd har den inte. Det är ett hus där ingen är hemma. Blomstrande församlingsgemenskaper har ofta en parallellgemenskap till gudstjänsten i gästfrihetens och vardagens tecken. Det tål det att fundera över. Finns den gemenskapen? Var bor den? Vem öppnar dörren dit? Det är det här prästgårdsproblematiken också handlar om.

För det är inte salarna och medaljongtapeterna som är det väsentliga. Det är kaffet, samtalen och tårarna.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39