Kvinnoförtrycket i Iran utlöste resningarna redan 2023; exiliranier på kvinnodagen i Bryssel.

Pastor och partiledare i exil i Helsingfors: Också de kristna i Iran hoppas på shahens son

IRAN.

USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran.

16.3.2026 kl. 20:00

Mohammad Modaber är exiliransk pastor och partiledare i Helsingfors.

– För händelserna i Gaza har man sagt att Israels ledare bör ställas inför rätta i domstolen i Haag för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, säger iranska pastor Mohammad Moda­ber i Saalemkyrkan i Helsingfors.

– Men då är min fråga, säger han. I Gaza har allt skett under två år. I Iran dödade myndigheterna den 7 till 8 januari, försiktigt räknat, 34 000 personer på två dagar! Varför har väst fortfarande inte reagerat på det här?

Mohammad Modaber har varit pastor för den persisktalande gruppen i Saalem pingstförsamling sedan 2007. Hans en och halv timme långa träff med Kyrkpressen handlar däremot bara lite om församlingsverksamhet och tro under prövning. Det handlar mera om politik.

Mohammad Modaber, 61, från miljonstaden Isfahan var 15 år gammal vid den islamistiska revolutionen i Iran år 1979. Men livet gick vidare, han blev universitetsstuderande och utbildade sig till filmregissör i Teheran.

Ända sedan han 2001 kom till Finland har han arbetat professionellt med att göra kristen tv för nätverket FCNN, med studior i Finland, Nederländerna och Armenien. Hittills har det blivit över 4 000 tv-program på farsi, persiska. I Finland jobbar han i missionsorganisationen Avain­medias studio i Kervo.

Pastor och också partiledare

Mohammad Modaber är inte bara pastor och tv-producent. Han är också politiskt aktiv och jobbar för att Irans kristna ska organisera sig. Han är generalsekreterare för det kristet exil­iranska frihetspartiet AMA som grundades i Nederländerna 2019.

– Mest exiliranier i USA, Europa och Turkiet är med, men också en del kristna inne i Iran.

Partiprogrammet talar för religionsfrihet i Iran, men är trots sitt kristna namn ett överraskande allmänt parti. I Finland skulle skrivningarna förmodligen platsa någonstans i landskapet mellan någonting vagt rödgrönt och SFP.

För många i väst är det oklart vilka som framför allt protesterar mot den iranska regimen.

– Det började med Mahsa-protesterna 2023, en ung kvinna som blev dödad för att hon inte bar hijab. Då var det en människorättsrörelse, men senare har andra grupper som facket, lärarna eller pensionärerna anslutit sig till protesterna. Och nu är de riktade direkt mot den islamiska regimen.

Någon annan ledargestalt verkar just nu inte stiga fram än en – den iranska kronprinsen Reza Pahlavi, 65, bosatt i exil på okänd adress någonstans kring Washington i USA. När hans far störtades 1979 studerade han själv i USA.

– Redan år 2018 började folk ropa Reza Pahlavis namn vid demonstrationer i Iran. Om inte det alternativet var så starkt i folkets hjärtan hade de inte i vintras fortsatt gå ut på gatorna, trots att de riskerade att bli dödade.

Den förra shahen, Reza Pahlavis far drev på 1970-talet till slut en diktatoriskt hårdför, men västorienterad, stat. Ändå räknar också närmare 200 kristna iranska ledare nu med att hans son ska bli en kraft för det goda i Iran.

"Det du har hört ska du anförtro åt pålitliga människor som kan lära ut det i sin tur. (2 Tim 2:22)"

Om mullahregimen i Teheran faller tror Moham­mad Modaber att kronprinsen skulle kunna vara en samlande kraft. Han skulle hålla en serie folkomröstningar om hurudant statsskick landet ska ha, och därefter om hur en ny grundlag för Iran skulle se ut.

– I dag tror jag att Reza Pahlavi skulle ha ett 70 procents stöd bland iranierna, säger Mohammad Modaber.

Hemliga husförsamlingar

I det muslimskt styrda Iran beräknas åtminstone en miljon iranska evangeliska kristna leva under jorden, i hemliga husförsamlingar. Mohammad Modabers fru Tahmineh blev själv kristen i en sådan grupp i Iran på 1990-talet.

– Vi hade kristna vänner vid universitetet men vi behövde hålla det hemligt. Men läget var inte lika illa då som det är i dag, säger han.

Själv kom Mohammad till kristen tro senare under en kort vistelse i Turkiet, i en pingstförsamling i Istanbul.

– Där tog jag emot Jesus. Med den tro jag hade funnit ville jag sedan inte återvända till Iran, så vi bodde där i sex år och flyttade sedan till Finland, säger han.

Bland topp-tio förtryckande stater

I Iran tolereras assyriska och armeniska, ortodoxa minoritetskyrkor. Talar man däremot farsi, och konverterar till kristendomen från islam riskerar man att bli hårt ansatt.

Enligt organisationen Open Doors världs­lista 2026 rankas Iran på tionde plats bland länder där kristna utsätts för extrem förföljelse. Det enda myndigheterna i Iran drar sig för är direkt våld, men i övrigt är trycket hårt på privatliv, familj och kyrkorum.

– När de arresterar en farsitalande kristen, sker det ofta utan anledning. Man blir fråntagen medborgerliga rättigheter, man får sparken från jobbet, och ens barn får problem i skolor och vid universitet. Man kan få sina bankkonton spärrade och ibland tömda, säger Mohammad Modaber.

Vänner och släktingar tar ofta också avstånd från den som blivit kristen, för den islamiska polisterrorns skull.

Ur den pressen föddes den kristna iranska 222-missionen som hämtar sitt namn från Andra Timotheosbrevet, kapitel 2, vers 2: Det du har hört av mig i många vittnens närvaro, det ska du anförtro åt pålitliga människor som kan lära ut det i sin tur.

Rörelsen har senare bytt namn och är i dag det ekumeniskt evangeliska Transform Iran.

Kriget många önskade

Sedan sommaren 2025 har USA och Israel militärt attackerat regeringens infrastruktur i Iran. Och faktum är att många iranier har önskat det, säger Mohammad Modaber.

Fast för stunden har det inte gjort läget lät­tare för kristna i Iran, som ofta ses som västsympatisörer eller anklagas som spioner för Israel. Efter Tolvdagarskriget med Israel i juni 2025 greps över 50 kristna; tröskeln för dödsstraff har sänkts betydligt i en ny spionagelag.

Tar kristna i Iran också till vapen om det behövs?

– Jesus sade att den som tar till svärd ska förgås med svärd. Men vi har också rätt att försvara oss. Så gjorde ni också i Finland när ni i krig försvarade ert kristna land. Men som iranier försvarar vi att Iran håller ihop, vi tillåter aldrig att någon del av vår land lösgörs.

Mohammed Modaber säger att han drömmer mycket, och att han i drömmen nästan alltid är i Iran.

– Jag har varit borta därifrån i 30 år och under den tiden har min pappa, min mamma och min storasyster dött. Att inte vara nära sin familj är det tyngsta. Den smärtan förstår bara den som själv har levt i diaspora.

Jan-Erik Andelin


Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

dataintrång. Vi för inga anteckningar om själavårdssamtal, säger diakoniarbetare Ann-Christine Wiik på tal om dataläckan vid vårdbolaget Vastaamo. 26.10.2020 kl. 12:40

FDUV. Nalle Öhman tilldelas Sigfrid Törnqvist-priset för att han på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Sigfrid Törnqvist-priset är instiftat av FDUV:s styrelse. 24.10.2020 kl. 11:00

vigsel. Biskoparna är eniga om det att man utdelar varningar till präster som viger par av samma kön inte är rätt väg att gå. 22.10.2020 kl. 13:48

Kaplansval. Det uppskjutna kaplansvalet i Houtskär fortsätter att dela åsikterna. Ordföranden i kapellrådet betecknar det som en delseger. Kyrkoherden frågar sig om det är juridiskt hållbart. Och domkapitlet hänvisar till kyrkoordningen. 22.10.2020 kl. 12:21

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30