Lärkkulla riskerar att förlora upp till en fjärdedel av sin finansiering.

Nytt lagförslag hotar kristna folkhögskolor: ”En del svenska skolor måste lägga ned verksamheten”

FOLKHÖGSKOLOR.

Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi.

26.2.2026 kl. 15:47

En lång rad folkhögskolor kan råka illa ut som ett resultat av regeringens nedskärningar i den fria bildningen i och med ett nytt lagförslag som ska förnya landets integrationsutbildning.

Som det nu är styrs statsandelarna direkt till läroinrättningarna. Från och med nästa år koordineras integrationsutbildningen av ­Arbets- och näringsministeriet och de nya sysselsättningsområdena i samarbete med kommunerna.

– Vi kommer att tappa ungefär en fjärdedel av vår finansiering som ett resultat av denna reform, säger Juhani Jäntti, rektor för Lärkkulla folkakademi i Karis.

Kommunerna övertar ansvaret för att upphandla all integrationsutbildning nästa år. Hur det ska gå till med krympande statsandelar och sinande finansiering förblir oklart.

– Jag har regelbunden kontakt med mina kollegor vid andra folkhögskolor. Så här dystra och uppgivna stämningar har det inte varit under hela den tid jag har jobbat i branschen, säger Jäntti.


Vissa skolor kan försvinna

Vissa svenskspråkiga folkhögskolor ligger riktigt risigt till. Enligt uppgifter från Österbottens
Tidning kommer Kristliga folkhögskolan Kredu i Nykarleby att förlora 55 procent av sin finansiering, vilket hotar skolans fortsatta existens.

Samma dystra nyheter drabbar även Evangeliska folkhögskolan i Vasa som tappar 54 procent av sina inkomster. Svenska Österbottens folkakademi i Närpes tappar 43 procent och Norrvalla folkhögskola förlorar 41 procent av sin budget. En stor del av de svenska folkhögskolorna har en kristen värdegrund.

– Vi har ett fungerande samarbete med Evangelisk-lutherska kyrkan som beställer utbildningspaket och kurser av oss, säger Jäntti.

Omkring åtta procent av Lärkkulla folkakademis kursutbud har en koppling till kyrkans beställningar.


Splittrad och tvehågsen regering

Frågan om folkhögskolornas framtid sår split inom regeringen.

– Situationen är utmanande. Reformen är en direkt följd av en skrivning i regeringsprogrammet. Folkhögskolorna gör ett viktigt integrationsarbete. Vi har inom regeringen varit måna om att understryka vikten av att folkhögskolornas integrationsutbildning ska tryggas och vi lyckades uppnå en del förbättringar under processens gång, säger undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP).

Enligt preliminära uppgifter kommer regeringen att skära ned budgetanslagen för integrationsutbildningen med minst 30 miljoner euro.

– Det är en generell uppskattning, men det är tills vidare öppet var vi landar. Remissrundan tog nyss slut. Jag hoppas att så många remissinstanser som möjligt har gett rikligt med utlåtanden så att vi har argument för det fortsatta arbetet, säger Adlercreutz.

Regeringen har ställt som mål att upp till en tiondel av alla invandrare ska integreras på svenska. För närvarande uppgår den svenska integrationen endast till 1 procent. En övervägande del av den svenska integrationsutbildningen sköts av landets svenskspråkiga folkhögskolor.

– Det föreligger en risk att den lagproposition som nu är på remissrunda strider mot regeringens mål att 5–10 procent av alla nyanlända invandrare ska integreras på svenska, medger Adlercreutz.

Idrotts- och ungdomsminister Mika Poutala (KD) svarar Kyrkpressen via e-post att Kristdemokraterna vill trygga den fria bildningen genom att ge reformen en övergångstid på två år och därtill bevilja ett budgetanslag på 1,3 miljoner euro till de svenskspråkiga folkhögskolorna och ett understöd på 573 000 euro till de finskspråkiga folkhögskolorna.

”På det här sättet skulle vi stärka aktörerna inom den fria bildningen och deras möjligheter att erbjuda integrationsutbildning i en modell där arbetskraftsmyndigheterna står för organiseringen av tjänsterna”, skriver Poutala till Kyrkpressen.


Dråpslag för fria bildningen

Lagförslaget ska överlåtas till riksdagen i sommar.

– Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska i vårt land. En del svenska folkhögskolor måste troligen lägga ned verksamheten på grund av reformen, säger Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi.

Ser du en risk för att ni måste avveckla er kristna värdegrund som ett resultat av alla nedskärningar?

– Nej. Den kristna värdegrunden kommer att bestå. Kyrkan har inte meddelat om minskade beställningar av utbildning hos oss.

Enligt Kyrkpressens källor pågår nu planer på fusioner mellan flera aktörer inom den fria bildningen i Svenskfinland för att mota Olle i grind.

I väntan på att dessa planer blir verklighet förbereder sig de kommunala aktörerna i västra Nyland på en segsliten fördelning av knapphet för att upphandla integrationsutbildning nästa år.


Tuffare krav och mindre pengar

– Vi anser att lagförslaget är dåligt för den fria bildningen. Lagen skapar onödig byråkrati och försvårar kontinuitet. Vi har i likhet med våra grannkommuner uppskattat den integrationsutbildning som Lärkkulla folkakademi står för, säger Petra Theman, stadsdirektör för Raseborg.


Kommer kommunens pengar att räcka till för att finansiera integrationsutbildningen nästa år?

– Statsandelarna kommer inte att räcka till för att finansiera samma omfattning och nivå på den utbildning som vi har haft hittills. Staten kräver mer och ger mindre pengar. Det blir ett stort bortfall, säger Theman.

Hon får medhåll av kollegan Karin Ljung-Hägert som basar för stadens integrationstjänster.

– Som det nu är får cirka 70 procent av våra kunder sin integrationsutbildning via den fria bildningen. Folkhögskolorna är jätteviktiga för hela regionen. Statsandelarna kommer inte att ha öronmärkta pengar för integration. Jag befarar att pengarna inte kommer att räcka till, säger Ljung-Hägert.

Lärkkulla folkakademi uppmanar beslutsfattarna att lyfta blicken.

– De invandrare som har integrerats på svenska i västra Nyland väljer oftast att stanna i regionen. Det här borde beslutsfattarna förstå, säger Jäntti.

Text: Mikael Sjövall


domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

RELIGIONSLÖSHET. Finlandssvenska kulturkretsar i Helsingfors utropade på 1900-talet religionen som ett etablerat hyckleri. Men ingen har forskat i hur religionslösheten har nedärvts privat i familjer. Som när skådespelaren Tobias Zilliacus växte upp. 11.5.2022 kl. 19:00

Blogg. – Vi hoppas få fler läsare och ny luft under vingarna på Kyrkpressens plattform, säger Nina Österholm vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. 11.5.2022 kl. 12:02

gospel. Gospelkören His Master’s Noise tar farväl av dirigenten Elna Romberg med en hejdundrande konsert med gästartisten Gladys del Pilar från Sverige. 10.5.2022 kl. 15:52

SYDÖSTERBOTTEN. Biskoparna Bo-Göran Åstrand i Borgå och Matti Salomäki i Lappo har kallat kyrkoherdarna och ledande förtroendevalda i Närpes, Kristinestads svenska och finska församlingar till ett möte i Närpes den 2 juni. Till mötet kommer biskoparna med frågor och inte med svar. 6.5.2022 kl. 16:52

KYRKOMÖTET. Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade. 6.5.2022 kl. 13:45

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41

BORGÅ STIFT. Mia Anderssén-Löf har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre. – Jag har känt det som min kallelse och plikt, säger hon. 25.4.2022 kl. 12:16

BRÖSTCANCER. Efter en sommar då Sabine Forsblom känt sig stark och glad insjuknade hon i aggressiv bröstcancer. Ett år senare var hon svullen och blek, utan hår, utan ett bröst, med uppsvälld arm. Hennes cancerdagbok innehåller de svartaste tankarna. – Jag är inte densamma som jag var. Jag har insett att livet är en fantastisk gåva. 29.4.2022 kl. 16:20

REGNBÅGSMÄSSA. Den 6 maj ordnas den första regnbågsmässan någonsin i Esbo kyrkliga samfällighet – på svenska och finska. – Vi hoppas att alla ska nås av budskapet att du är älskad som den Gud skapat dig till, säger Heidi Jäntti. 29.4.2022 kl. 16:08

media. Radioredaktör Stefan Härus valde att jobba vid Yle till 68. Där med har han gjort radioprogrammet med andlig musik Tack och lov halva sitt liv. 27.4.2022 kl. 19:00

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00