Poliokoordinator Jan-Marcus Hellström har ibland Theodor, 12, med sig i fält.

På vaccinjobb i hela världen: ”Jul – det är att lära känna nya människor”

BISTÅNDSARBETE.

Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor.

18.12.2025 kl. 18:01

Arton miljoner barn i Moçambique vaccinerades i juli 2025 mot polio. Ett vilt poliovirus hade år 2022 upptäckts i landets nordöstra del vid gränsen mot Malawi, i provinsen Tete.

I landet utlystes epidemiberedskap och vaccinkampanjer startades av landets hälsoministerium i samarbete med FN-organisationen Unicef.

Unicefs kampanjkoordinator på plats blev finlandssvenska Jan-Marcus ”Masse” Hellström, 48, med hemadress Kimito.

Totalt 18,2 miljoner vaccinerade barn, det bör väl ha varit ett mål som uppnåddes över en längre tid?

– Nej-nej! Det här var en runda. På fem dagar, säger Masse Hellström.

Det är något av det som är hans expertis: team­ledar­skap, kommunikation, utvärdering och sedan kunskapen om vaccinerna.

Sommarens vaccin kom från Indien, barnen vaccinerades med vaccindroppar i munnen och så färgade man en lillfingernagel på dem för att visa att de var åtgärdade.

– Svårt att förklara, men principen är att se till att vaccinera så många som möjligt under en så kort tid som möjligt. Människor rör på sig och flyttar, polio smittar effektivt och så måste du hålla reda på vem du har vaccinerat. Går det fort sparar du en väldigt massa pengar. Vi hade 30 000 team och det här var vår trettonde kampanj på tre år.

Jan-Marcus Hellström med Eugenia och Marcelino från polioteamet.

Jobben har fört honom runt världen och därför bor han just nu med sonen Theodor, 12 år, i Mocambiques huvudstad Maputo. Sedan Theo­dors mamma och Masses sambo Sini-Tuulia dog i cancer 2023 är de på tumanhand i världen.

Livet i Afrika hindrar honom inte från att älska julen som årets bästa högtid. Då kokar han risgrynsgröt, läser ibland julevangeliet och lyssna på finländsk julmusik via Yle. Men i övrigt är julen annorlunda säger Masse Hellström.

– I Afrika blir julen någonting mer, säger han.

Poliovaccinet tillverkas i Indien.

1987 Mogadishu, Somalia
Finnida, tuberkulos

Masse Hellström gick sina första tre skolår i Ekenäs, yngst av fem syskon. Som tioåring flyttade han med sina föräldrar till Somalia och har sedan dess mest bott utomlands.

Hans pappa, läkaren Pähr-Einar Hellström, hade halkat in i riksdagen som suppleant efter SFP:s Pär Stenbäck som hade börjat jobba för Röda korset.

Inte heller pappa Hellström fortsatte i riksdagen efter sitt korta inhopp, utan tog upp ledningen för ett finländskt tuberkulosprojekt i Somalia.

– Jag kommer fortfarande ihåg första natten i Mogadishu. Min kära far hade glömt bort att varna mig för att vi bodde precis bredvid moskén med böneutrop klockan fem på morgonen. Jag blev livrädd.

Mogadishu var för fyrtio år sedan en trygg stad, strikt under kontroll av diktatorn Siad Barre, säger Masse Hellström. Det var tryggt på gatorna. Somaliska kolleger kan i dag ibland be om att få se foton från den tiden.

Julen 1987 blev improviserad:

– Strömmen gick och vi hade en yuccapalm som julgran och gjorde en julstjärna av aluminium­folie. Den liknade en arg varg. Det var ingen skinka, inga lådor och ingen gran som hemma. Det kunde i och för sig ha blivit en katastrof, men det blev väldigt bra till slut på något sätt.

– Jag tror att mina föräldrar gjorde det för min skull så att jag skulle få en bra jul. Men det ändrade min syn på julen.

Familjen har berättat om hur Masse, tio år, snabbast fick nya vänner i kvarteren i Mogadishu – på närmsta fotbollsplan.

– Det säger jag till Theodor också när han brukar hänga med mig i fält. Ta med en fotboll, så har du kompisar överallt.

"Allt var kaos. Vi satt hemma med räkor och pepparkaksdeg."

1992 Maputo, Moçambique
WHO, tuberkulos

Julen är tänkt att vara en fest på Svenska skolan i Maputo i Moçambique. Familjen Hellström har efter Somalia fortsatt arbeta här och i Angola. Masse är ton­åring. En stor gemensam nordisk jullunch är planerad på skolan.

– Då började det regna, åska och blåsa så det blev inställt. Allt var totalt kaos. Det var så mycket vatten på vår gata så vi inte kunde köra ut. Alla skulle ta med sig någonting till jullunchen och där satt vi hemma med räkor och pepparkaksdeg och fick ta det som fanns i frysen och det blev vår julmat.

– Där kom min mammas skärgårdsattityd in; man får ta det som det kommer.

Det blev också en vemodig jul, eftersom det var den sista Masse firade på tumanhand med sina föräldrar Pähr-Einar och Carita.

Masse Hellström utbildade sig i Sverige i geografi och antropologi. Också den övriga familjen förblev internationell, en syster är en tid pilot i Kenya, en annan är miljöbiolog i Australien. Masse får sitt första praktikantjobb i Tanzania, senare sitt första projekt­jobb i Pakistan.

2011: Kathmandu, Nepal
UNAIDS, hiv och aids

I Kathmandu i Nepal arbetade Masse Hellström för FN-takorganet Unaids med hiv och aids. Där träffade han Sini-Tuulia med rötter i Åbotrakten, hon jobbade vid FN:s nationella koordinatorskontor i Nepal. De blev ett par, flyttade ihop och Masse fick två bonusbarn.

I Kathmandu ställde de till med Masse Hellströms ”bästa jul någonsin” – paret bjöd in alla bekanta som var kvar i stan över jul.

"Jag har kompisar i Nepal som fortfarande äter finländsk morots- och potatislåda."

– Fortfarande en av de bästa idéerna vi har haft. Jag köpte en gris som jag grillade på ett spett. Och så kom det massor med folk, från hela världen. Alla var inte kristna och några firade jul för första gången.

– Jag tror att vi är väldigt, nästan lite för försiktiga med att vi måste tänka på andras tro när vi firar jul och så. Människor tycker generellt om att fira. Jag har aldrig träffat någon som tackat nej till en inbjudan; hindu, buddhist eller muslim.

Festen pågick i tre dagar – från jul­afton till jul­annandag, så alla kristna traditioner skulle få sitt. Gästerna gick hem till natten, men kom följande dag på nytt.

– Jag har kompisar i Nepal som fortfarande äter morots- och potatislåda. De har världens bästa mat själva men …

Masse och Sini-Tuulia återvände till Finland och landade i Kimito. Theodor föddes. Under en period reste Masse på ett långpendlarjobb mellan Finland och Pakistan. Till slut beslöt man ändå att tumma på säkerhetsreglerna kring projekten och hela familjen följde med.

– Vi hade en väldigt bra jul i Pakistan, traditionellt med mina pakistanska vänner, men också det fint och stämningsfullt.

Efter Pakistan fick Masse Hellström ett erbjudande han inte kunde tacka nej till – i ett örike i Söderhavet.

2019: Honiara, Solomonöarna
Unicef, rutinvaccinering av barn, polio

– Det var den perfekta kulturkrocken för oss alla! Solomonöarna var vackert, väldigt vänligt och väldigt kristet. Varje dag inleddes ett möte med att någon bad en bön, likaså innan man åt lunch tillsammans med kollegorna. Kyrkan hade en väldigt central roll.

På de små öarna ute i Stilla havet nordost om Australien är det 32 grader varmt året om och åttio procents luftfuktighet.

Julkyrkan i huvudstaden Honiara med bara 30 000 invånare och ett enda, vandaliserat trafikljus blev den katolska kyrkan, en ganska strikt och sträng kyrka.

Att klä upp sig stort kom inte på fråga. Klädkoden på öarna var färggrann skjorta med shorts som täckte knäna, och sandaler. Var det inte högtid var det flipflops.

– Kommer man i västerländsk kostym ber dom en att gå ut. Det är hett och svettigt och man börjar lukta efter ett tag …

"Sista julen tog hon fram sitt lilla julhäfte som vanligt och vi sjöng julsånger."

Masse Hellström blev god vän med den katolska biskopen, amerikanen John, som var kusin med actionskådespelaren Sylvester Stallone. Självaste Stallone hade också dykt upp förklädd i peruk på biskopens installation.

– Vi blev kompisar, biskopen och jag. Han hade varit där länge och det blev sena kvällar med utbyte om allt möjligt, från litteratur till religion och politik.

Efter Solomonöarna flyttade Masse, Sini-Tuulia och Theodor till Finland. Kimitoön är fortfarande deras hem i världen och det är där Theo­dor har sina kompisar och ett av sina sammanhang.

– En community jag själv alltid saknade som barn. Vi hade ingen fast punkt. Mina föräldrar sålde huset och när vi var i Finland bodde vi hos släktingar. Vi köpte mammas barndomshem, men det var mera ett sommarställe, och jag har aldrig själv bott där.

Snart fick Sini-Tuulia besked om att hon hade cancer. Sista julen tillsammans med Sini 2022 var trots sjukdomen en ganska vanlig jul i Finland med risgrynsgröt, bastu och finsk julradio.

– Hon tog fram sitt lilla julhäfte och vi sjöng julsånger, säger Masse Hellström.

På hösten 2023 gick Sini-Tuulia bort.

2024 Tofo, Moçambique
WHO, Unicef: polio

Masse och Theodor bor i Moçambique igen. Theo­dor går i samma skola som Masse själv gick i för trettio år sedan.

Masse Hellström leder vid Moçambiques hälso­ministerium ett stort team mot polio och mässling för WHO och Unicef.

Hans kontrakt går mot sitt slut och det är oklart om det förlängs. Sedan USA har dragit sig ur biståndet världen över finns det märkbart mindre resurser.

Vaccinationen är snabb, med droppar i munnen.

I polioprojektet har man tränat upp en stor mängd spanare, också bland traditionella healers, för att upptäcka symptom, inte bara på polio utan också mässling, tuberkulos eller andra sjukdomar man råkar spana efter.

– Ett barn som leker en dag, men som dagen därpå inte kan röra en arm eller ett ben. Då ska det anmälas till närmaste hälsostation, prover tas och skickas till Sydafrika för analys. Med USA:s stöd försvann de transporterna. Kvaliteten på vårt arbete har gått ner. Vi har färre surveillance officers, hälsoövervakare, som kan utbilda andra. Så nu vet vi inte riktigt vad som finns där ute.

Julen 2024 i Moçambique blev stilla men minnesvärd för Masse och Theodor; den andra julen utan Sini-Tuulia. Masse och Theodor reste till beach­staden Tofo, åtta timmars bilväg norrut längs kusten från Maputo.

– Det blev också tid för att prata. Vi började juldagsmorgon med att baka pepparkakor bara för att vi kände för det. Det blev en fin jul. Vi spelade julmusik och tog det lugnt. Så mycket presenter blev det inte, för det hade jag inte hunnit med …

Den sydafrikanska surfläraren Grant ger Theo­dor surflektioner och kommer förbi med en surfbräda i julklapp till Theodor.

– Det viktiga med julen handlar inte om julklappar och så vidare. Det handlar om att du är tillsammans och kanske äter en god middag och känner en tillhörighet.

Fisk till julbordet - citrusmarinerad tonfisk.

– Jag älskar julen på alla sätt och vis, men jag tror att en jul i Afrika ger väldigt mycket mer än en jul i Finland. Julen är till för att öppna sina hem för andra. Det är väl kristna värderingar? säger Masse Hellström.

I år har han fått en kötthandlare strax innanför gränsen till Sydafrika, två och en halv timmes bilväg från Maputo, att försöka göra få till en saltad nordisk julskinka.

Under årens lopp utomlands har hans hem ändå fått given julmat som inte är särskilt finländsk. Sushi, säger han, och citrus­gravad fisk, ceviche.

– – –

Se Unicefs video med Jan-Marcus Hellström om den senaste poliokampanjen i Moçambique sommaren 2025.

FAKTA: JAN-MARCUS "MASSE" HELLSTRÖM

  • Finländsk biståndsarbetare med expertis kring vaccinkampanjer.
  • 48 år, uppvuxen i Ekenäs, Somalia och Moçambique.
  • Utbildad i geografi och antropologi i Stockholm och Göteborg.
  • Just nu koordinator för poliokampanjer för WHO och Unicef i Moçambique, baserad i
    Maputo.
  • Erfarenhet som projektarbetare kring immunisering, smittsamma sjukdomar och andra hälsofrågor i bl.a. Pakistan, Kazakstan, Kirgisistan, Georgien, Nepal, Solomonöarna, Tanzania och Moçambique.

Text: Jan-Erik Andelin


Depression. För känslig, för högljudd, för hudlös. Efter flera svåra depressioner har Heidi Finnilä lärt sig att se på sig själv med nåd. – Jag skäms inte för att jag är en liten ömklig varelse, inte tuffare än så här. 3.6.2020 kl. 15:08

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Coronapandemin. Tillsvidare ska man undvika körsång, rekommenderar biskoparna. 2.6.2020 kl. 14:23

Pörkenäs. Jakobstads svenska församling har omprövat beslutet att inte ordna konfirmandläger i sommar. Församlingen ordnar två dagläger på Pörkenäs. 1.6.2020 kl. 16:32

Åbo akademi. Björn Vikström har blivit utnämnd till professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi för de närmaste fyra åren (1.8.2020-31.7.2024). 1.6.2020 kl. 14:20

pingst. På pingstdagen, söndagen 31.5, sänder Svenska Yle en gudstjänst med rubriken "Anden leder oss" från Brändö kyrka. 30.5.2020 kl. 08:55

Fontana Media. Styrelsen för Fontana Media har utsett Nicklas Storbjörk till ny vd. Han fortsätter som ansvarig redaktör för Kyrkpressen. 28.5.2020 kl. 17:19

studentexamen. Hur har vårens studenter tagit det att de inte får fira en ordentig dimission? Vi pratade med Karin Westerlund från Karis och Axel Falck från Helsingfors. 27.5.2020 kl. 09:40

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34

styrka. I skolan blev Salla Romo mobbad för sin storlek. När hon började styrketräna hade hon inget särskilt mål. Två år senare kunde hon kalla sig Finlands tredje starkaste kvinna. Den styrkesportande prästen har hittat det hon är född att göra, och önskar att andra skulle få uppleva detsamma. 21.5.2020 kl. 13:23

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22