– Jag är en julmänniska, men inte en julgalning, säger matkreatören och kokboksförfattaren Tara Junker.

Tara Junker: ”Julafton kan vara den där ena dagen om året då matglädjen är riktigt stor”

mat.

Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat.

11.12.2025 kl. 18:00

Hennes julplanering började med att hennes mamma – som älskar mat lika mycket som hon själv – delade en instagram-mapp med härliga rätter de kunde testa i år.

– I år är julafton på en onsdag, så jag säger bara: ingen kommer att jobba måndag och tisdag och alla kommer att sluta tidigt på fredag. På det viset kommer julen tidigt i år. Men det finns mer tid att laga mat!


På julen äter många samma mat som alltid, intill minsta detalj. Hur tänker du om det?

– Jag älskar den mat min familj äter på julen, men vi äter ingen traditionell julmat. Vi äter det vi tycker är gott. Jag hoppas fler skulle tänka så, istället för att laga den där traditionella morotslådan som kanske knappt någon äter av.

– Vi äter ofta skaldjur. Ostron är en trevlig förrätt på julen – det blir inget matsvinn där! Vi har ofta en trevlig, alkoholfri juldrink, en julsallad med sådant som är i säsong och sedan mat som vi kryddar med saffran. Saffransrisotto, till exempel, eller salladsdressing med saffran.

Den finländska julmatstraditionen har inte mer än hundra år på nacken, påpekar hon. Överklassens vardagsmat blev festmat i stugorna, och Marthorna cementerade arvet.

Tänker du att vi kanske kunde fråga oss hur vår festmat ser ut idag?

– Ja, för det som känns skojigt med julmaten för mig är att det är lite lyxigt och fint. Det kan vara den där ena dagen om året då matglädjen är riktigt stor.

– Vi är en liten familj, bara fyra vuxna och ett barn, och mycket av vår julafton går till att tillreda maten. Om matlagning är din grej: gör hela familjen delaktig i planerandet. Vad tycker barnen är lyxigt eller jättegott?

Har du fler tips på hur man kan tänka om julmaten?

– Det som vi lärt oss under åren är att man kanske inte behöver en huvudrätt, för det är egentligen fiskbordet som är gott. Man ska inte vara för mätt, för då orkar man inte äta något sött och ostar senare på kvällen. Vi har ofta haft en julsallad tillsammans med förrätterna, exempelvis med riven brysselkål, granatäppelkärnor, saffransdressing och inhemska grönsaker i säsong. Och kålrot måste ju inte ätas i lådformat, man kan exempelvis rosta den i ugnen och ha den i sallad.

– Mitt tips är att satsa på få men jättegoda saker. Jag tycker om att köpa ett finare smör. Och man kanske inte behöver fem olika ostar, det räcker med två riktigt goda, som är köpta i en riktig ostaffär.

Hon tänker också: varför inte knytkalas? Måste en stackars, stressad kvinna alltid stå i köket och gråta en skvätt på julafton?

– Och i mellandagarna kan man äta pizza. På den kan man slänga allt från skinkrester till ostrester från ostbrickan.

Hur tänker du om julklappar, konsumtion och svinn?

– Vi försöker ha minimalt med julklappar – bara en till mina föräldrar och en till mig och min pojkvän. Istället ger vi pengar till välgörenhet. En jultradition jag tänker införa i år är att ta min son till ett köpcenter där det finns granar med presentönskemål som går till ett barn i en familj som inte har råd med presenter. Många barn önskar sig saker som är självklara för andra barn. (Joulupuu-keräys, red. anm.)

Vilken är din viktigaste jultradition?

– Granen. Vi bor på 37 kvadrat men vi ska ha en normalstor, riktig gran som sedan står där och doftar och barrar. Mitt viktigaste julpynt är min mormors gamla julbollar av glas. Det är en del av ceremonin att packa upp dem ur servetter som säkert är från 60-talet och lämnar konstiga spår på fingrarna. Men i år när jag har en 1,5-åring vet jag inte om jag vågar ta fram dem.

– Med barn handlar det lite om att hitta sin egen jul. Att sitta ner med sin lilla familj och fråga: vad är viktigt för oss?

Sofia Torvalds


HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41