Kjell Herberts vid sin hemförsamlings bönehus, Betesda i Kuni.

Han har skrivit om de 250 bönehusen i Österbotten

BÖNEHUS.

Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus.

9.12.2025 kl. 18:08

Som barn till en pingstpastor växte Kjell Herberts upp i tre bönehus: Tabor i Bergö, Elimkapellet i Kvevlax och Filadelfia i Närpes.

– Vi bodde på vinden och jag blev van med högljudda möten, väckelsesånger och bönebrus. Det var en bubbla jag levde i, det normala livet och de som var utanför kretsen var inte som vi.

Först när familjen flyttade till Helsingfors märkte han att hans värld inte alls var samma som klasskamraternas.

– Jag visste som tioåring inget om idrott, populärkultur, Beatles eller vad som gick på tv. Jag kände ett utanförskap och tidvis att jag inte passade in någonstans.Redan då blev jag observatör och sociolog.

När han nu gjort en resa genom de österbottniska bönehusen – från laestadianernas bönehus Närvilä i Karleby till Flada kapell, metodistkapellet i Sideby som idag är en privat bostad – har många barndomsminnen väckts till liv.

– Jag trodde inte jag skulle bli bönehusnörd på gamla dar.

Resan började för tre år sedan när han representerade Svenska Österbottniska Samfundet på Gustav Adolfs Akademiens årshögtid i Uppsala slott. Där fick boken Väckelsens hus i Värmland ett pris.

– Ämnet var jätteintressant och jag tänkte att man måste kunna göra nåt liknande om Österbotten. Jag förundrat mig över de många anonyma bönehusen. Jag ville kartlägga dem.

Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. Men den är inte bara en faktabok.

– Jag har försökt fånga in alla röster kring bönehusen, såväl fakta som fiktion. Med all respekt har jag sökt bönehusfolkets perspektiv och försökt lyssna in vad som sagts inom och utanför bönehusens väggar. Här har också fiktionen kommit väl till pass.

De flesta österbottniska skönlitterära författarna har skrivit om bönehusen: Lars Sund och Dennis Rundt om baptismen, Kaj Korkea-aho om karismatiska möten i Jakobstad. Nilla Kjellsdotter och Simon Ventus har också nämnt bönehusen.

Bönehusen har varit en viktig del av samhällsbygget.

– Det vill jag lyfta fram. Men det har aldrig gett några rubriker om det inte varit några skandaler.


Resan fortsätter

När han en gång börjat sin bönehusresa kommer bönehusnörden Kjell Herberts att fortsätta den också till resten av Svenskfinland.

– Efter en första överblick uppskattar jag att det funnits närmare 200 bönehus i Åland, Åboland och Nyland. I skärgården och på landsbygden har funnits och finns många bönehus med samma verksamhet och funktion som i Österbotten.

Det finns bara en svensk laestadianförsamling i Nyland medan det finns åtta i Österbotten. De evangeliska bönehusen finns lite överallt. Hälften av pingströrelsens bönehus är aktiva i södra Finland och hälften i Österbotten.

– Utmaningen med södra Finland är att många församlingar har förfinskats. Det kan också vara knepigt att hitta lokalerna i städerna för en liten grupp kan byta adress ganska ofta.


Bibelbältet ett politiskt begrepp

Pedersöre prosteri är det mest kyrksamma i Borgå stift och norra Österbotten kallas ibland för bibelbältet. Men Herberts överraskades av att bönehustätheten varit lika stor i övriga svenska Österbotten.

Väckelserörelserna har ändå spelat en större roll i norra Österbotten, inte minst på den politiska scenen.

– När Kristliga förbundet (numera Kristdemokraterna) etablerades på sjuttiotalet kom begreppet bibelbältet in i politiken. Begreppet uppstod då man röstade om att tillåta försäljning av mellanöl i matbutikerna. Från sekulärt håll beskyllde man då bibelbältet i norr.


Inget monopol på syndakataloger

Man associerar kanske inte kultur med bönehus. Men det finns en rik bönehuskultur.

– Bönehusen har ofta haft en egen stark och kreativ kultur med progressiva söndagsskolor med flanellograf, barnaktiviteter, pyssel och dylikt. Missionssyföreningarna har i all tysthet utfört stordåd för u-länderna och för yttremission.

Bönehusen har också påverkat det österbottniska musiklivet.

– Sången och musiken skulle inte vara vad den är idag utan strängband, solister, Landola-gitarrer och en estrad att uppträda på.

Han tror att så gott som alla österbottningar över 50 år har en uppfattning om bönehusen.

– Den är antingen positiv eller negativ. När folk börjar berätta sina bönehusminnen kommer syndabegreppet snabbt upp. Det tog väldigt lång tid innan jag märkte att också mina inomkyrkliga vänner har samma upplevelse. Jag som trodde att vi frikyrkliga hade monopol på syndakataloger …

Kjell Herberts fascineras av att man kan ha haft flera bönehus i samma by med nästan identisk verksamhet men ändå inte har gått på varandras möten.

– Man kan sjunga samma sånger och läsa samma bibel. Men båda har haft tolkningsföreträde och man har kunnat leva 80 år i byn utan att ha besökt det andra bönehuset. För de har ju fel lära.

Splittringen som väckelserörelsen förorsakade när den kom fascinerar honom också. Till exempel hur oresonliga parterna varit i brytningstider. Så gott som alla väckelserörelser har dessutom någon gång drabbats av intern splittring.

– När missionsförbundet och pingströrelsen kom drog de med sig folk från andra rörelser och bildade eget. I Kuni hade man en missionsförsamling på 18 personer som gick över till
pingströrelsen. Sånt vill man gärna glömma.


Inga helvetespredikningar idag

De flesta medlemmarna i väckelserörelserna idag har aldrig gjort något val utan de har vuxit in i en tradition där man inte reflekterar över varför man tror så som man gör. De flesta som är med i rörelserna idag är den tredje, fjärde, femte och sjätte generationen, i Larsmo kan det vara den åttonde.

– Jag tror inte man kan ärva en väckelse. Men man kan ärva rörelsen och traditionerna.

Det påverkar också det som idag predikas i bönehusen. Av det traditionella väckelsebudskapet finns inte så mycket kvar.

– Det är inga helvetespredikningar, förutom några undantag i trosrörelsen. Nu är det ett mera läkande och inkluderande budskap, för man predikar för de redan frälsta: Världen är ond men tillsammans med Kristus hittar vi vägen.

Han talar av erfarenhet då han under projektets gång varit på det han kallar bönehussafari och wallraffat möten i ett tjugotal bönehus.

Idag krigar rörelserna heller inte mot varandra utan är mera ekumeniska.

I mitten av sextiotalet hade Österbotten som mest 175 aktiva bönehus. Nu är det knappt hundra kvar.

– Allt tyder på att 30 eller 40 av dem kommer att försvinna ganska snart. Redan av demografiska skäl kommer den klassiska bönehuskulturen med ett litet bönehus med en liten aktiv grupp att falla bort. Men en ny typ av verksamhet med flerspråkiga mer ekumeniskt inriktade församlingar kommer att överleva. Det stora undantaget är de stora laestadianska bönehusen som berör hela samhället.

Bönehusen som inte längre används rivs, säljs eller skänks bort. De blir byagårdar, bostäder, fritidshus eller jaktstugor.

– För en del är det väldigt känsligt att sälja bönehuset. De har levt med och kämpat för sitt bönehus tills de inte orkar mer. Man vill så gärna tro att bönehuset kommer att behövas för en väckelse som ska komma. Det finns församlingar som lagts ner då bara en medlem finns kvar.

Bönehus

– Till bönehus räknas alla gudstjänstlokaler som byggts på frivillig väg av lokala församlingar eller bönehusföreningar i de inom- och frikyrkliga väckelserörelserna, även om de kallats Betel, Saron, bönesal, kapell eller kyrka.

– Många bönehus tjänar i dag som bykyrka.


Johan Sandberg


psalmsång. "Psalmsång är också något som vi skapar tillsammans, det är ingenting som jag kan uppnå ensam." 22.11.2019 kl. 11:53

dop. Ett enda möte kan avgöra om en människa vill ha med kyrkan att göra. Sjur Isaksen tror att dopsamtalet har stor potential. 22.11.2019 kl. 09:12

språk. Teologistuderande vi Helsingfors universitet fick besök av prästen och språkambassadören Tuomas Metsäranta som berättade hur svenskan öppnat dörrar för honom. 21.11.2019 kl. 09:48

val. Både på listan "Tillsammans" och "En kyrka för alla" vill kandidaterna till stiftsfullmäktige arbeta för att alla par ska ha möjlighet till kyrklig vigsel. 18.11.2019 kl. 10:49

val. Listan ”För Kristi kyrka” har nu en programförklaring – och 18 kandidater för stiftsfullmäktige. 14.11.2019 kl. 13:40

film. Filmaffischen visar en pojke i dunklet framför en kyrkas fönster där ljuset skiner genom de praktfulla glasmålningarna. Så är också I Guds namn en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 14.11.2019 kl. 11:02

val. Listan ”På biblisk grund” och listan ”Jesus i centrum” är nu klara inför valet av kyrkomötesombud och valet av ombud för stiftsfullmäktige. 13.11.2019 kl. 15:06

Program. På grund av poststrejken utkommer Kyrkpressen inte den här veckan. För att du inte ska missa något som händer hittar du här församlingarnas program fram till första advent! 13.11.2019 kl. 10:29

prioritera. – Döden är som solen – man kan bara titta på den en kort stund. Den ger perspektiv på livet, men sedan måste man vända blicken mot livet igen. 11.11.2019 kl. 15:04

ny i stan. "Ensamhet är ett stort problem för många men det finns skillnad på ensamhet och att vara ensam." 11.11.2019 kl. 13:50

övernattning. Det fnissas och prasslar bakom altaret. En enorm luftmadrasspump surrar intill körläktaren och framför orgeln spelas det ett parti kort. Klockan närmar sig tio på lördag kväll men Matteuskyrkan i Östra centrum är bokstavligen full av liv när 25 barn sover över i kyrkan. 11.11.2019 kl. 13:34

konsert. Musiken och teologin har varit sammanflätade under Jan-Erik Nyholms liv. Innan han gick i pension som kantor i Pedersöre församling 2013 hade han också varit pastor i Filadelfia i Korsnäs. 11.11.2019 kl. 09:15

Kyrka. Under fredagen meddelades att biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen fattat beslut om att en skola i Kouvola inte får ordna sin julfest i kyrkan. Nu reagerar flera politiker på beslutet. 9.11.2019 kl. 19:31

religionsfrihet. Kyrkomötesombuden är kritiska till att riksdagsledamoten utreds för hets mot folkgrupp. Räsänen har enligt dem endast framfört den kristna synen på homosexualitet. Rättsväsendet kan inte avgöra frågor om bibeltolkning eller "vilken sexuell livsstil som är förenlig med Guds vilja". 8.11.2019 kl. 12:45

Kyrkomötet. Fyra kvinnor och två män ställer upp på listan ”Tillsammans”, som tävlar om två platser som prästombud i kyrkomötet. I listans programförklaring står bland annat att par av samma kön ska få möjlighet till kyrklig vigsel, att kyrkan ska ha nolltolerans för trakasserier och att kyrkan ska gå mot en koldioxidneutral framtid. 7.11.2019 kl. 16:03

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05