Hilkka Olkinuora blir glad av tanken att få fira advent tillsammans med så många.

Där sitter den, på kylskåpsdörren!

Helsingfors.

Hilkka Olkinuora har med sina julkalendertexter försökt nå fram till alla – också dem som får panik av pepparkaksdoft och julminnen.

19.11.2025 kl. 13:57

Julen är ett sinnestillstånd. Det tycker prästen och ordbrukaren Hilkka Olkinuora, som i år har fått hedersuppdraget att skriva texter till den julkalender som kommer som instick till till regioner i denna tidning.

– Julen är min vän och jag närmar mig den gärna sakta med hjälp av en julkalender. Men man ska inte vara för tidigt ute: jag avskyr julsånger i oktober!

Det roligaste med uppdraget tyckte hon var att tänka på alla dem som ska öppna kalenderluckorna.

– Där ska den sitta, på folks kylskåpsdörrar! Jag tänkte att nu får jag fira advent med alla de här människorna. Jag blev glad av det. Svett och tårar kom senare.


Varför kom svett och tårar?

– Det var begränsningen: i en lucka ryms bara så många tecken. Det var inte alltid lätt att inte amputera bibeltexterna.


Viktigt att inte inkludera på fel sätt

Hilkka Olkinuora definierar sig inte som en ”evangeliserande präst”. Men när hon ville hitta en utgångspunkt för sitt arbete bestämde hon sig för att börja med de bibeltexter kyrkan har för adventstiden.

– Jag sätter alltid kyrkan lite på prov. Jag tänkte att här kan jag också undersöka om vårt bibliska, fromma liv har någon riktig anknytning till människornas liv.

Det var som ett dominospel eller en serie av tankar som blev till nästan av sig själv.

– Där satt jag med kyrkohandboken och kalendern och pysslade.

Hon skrev de svenska texterna först, sedan de finska. Där rök en del material som hon först hade på svenska.

– För att få texterna att rimma fick jag plocka bort typ lussekatterna. Att lära sig svenska handlar om att lära sig en ny kultur, inte bara språket. Det går inte att översätta direkt.

Lärde du dig något nytt?

– Jag lärde mig att kyrkan måste vara uppmärksam på att inte inkludera på fel sätt. Man ska inte utgå från att alla har bråttom inför jul, till exempel. Det är viktigt att ta människans olika öden på allvar. Det är många som är rädda inför julen. Många får panik av pepparkaksdoft och julminnen.

Hon utgår från att kalendertexterna riktar sig mest till vuxna, som kan läsa dem för barnen om det känns rätt.

– Jag tänker att en vuxen människa bär ansvar för sitt julfirande. Det är både goda och dåliga nyheter: julen förbarnsligar oss på ett härligt och grymt sätt.

Hur brukar du fira jul?

– Vi har en nyfamilj, så i trettio år har vi haft två–tre julaftnar, beroende på var barnen är. Då min hockeyspelande son har haft matcher i USA kan vi ha haft julafton på Stefanidagen. Och då man är präst får man ofta komma till färdigt bord efter prästsysslorna. Mitt julbord har ofta börjat hos de hemlösa.


Hilkka Olkinuora

– Prost, ordbrukare.

– Bor i Västnyland.

– Firar vegansk jul. ”Men det ska vara choklad på natten.”

– Längtar efter på julen: ”Jag har sett en renässans för midnattsmässan, men nu skulle jag gärna se en renässans för julottan.”

– Har i år skrivit både de svenska och finska texterna i församlingarnas julkalender. Den delas ut till församlingsmedlemmar i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla i detta nummer av Kyrkpressen.

Text: Sofia Torvalds


parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15