– Det som gör Ingås målning unik är att den är den enda dödsdans som har gjorts norr om Östersjön. Ingen annan kyrka i Finland, Sverige eller Norge har något liknande, säger Erkki Päivärinta.

Berättelserna lever kvar i väggarna

INGÅ.

Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön.

10.11.2025 kl. 15:32

I skolan var Erkki Päivärinta inte särskilt intresserad av historia.

– Men när Ingå kyrka renoverades och golvet under brudrummet togs bort hittade vi gamla kistor och andra saker. Då väcktes min nyfikenhet och intresse. Vad har hänt här egentligen?

Ingå församlings början sträcker sig så långt tillbaka som till 1100-talet, och delar av dagens gråstenskyrka är från den tiden. Sin nuvarande form med målningar fick kyrkan i slutet av 1400-talet.


Vad är det som är speciellt med Ingå kyrka?

– Hela interiören. Den berättar om hur kyrkan en gång var en del av maktspelet mellan Sverige, Tallinn och Danmark, kampen om makten över Östersjön. Alltså lite som i dag, säger han med glimten i ögat.


Vilket är det mest speciella föremålet i kyrkan?

– Det finns många värdefulla föremål, men två är alldeles speciella. En av dem är dödsdansen på norra väggen. Den målades på 1500-talet, men motivet har sina rötter i 1300-talets Europa, då pesten härjade. Under medeltiden var döden en naturlig del av livet, lika självklar som födelsen. Dödsdansen var en slags uppvisning under gudstjänsterna, där man blev påmind om livets förgänglighet.

– Det som gör Ingås målning unik är att den är den enda dödsdans som har gjorts norr om Östersjön. Ingen annan kyrka i Finland, Sverige eller Norge har något liknande.

Den andra stora skatten i Ingå kyrka är Kristusfiguren på altarkrucifixet.




Kyrkan har blivit plundrad flera gånger men ingen har vågat ta Kristusfiguren.



– Den tillverkades på 1300-talet i Lübeck. Det är kyrkans äldsta bevarade föremål. I de flesta medeltida kyrkor finns många helgonstatyer, men här finns inga kvar. Jag tror att det beror på att danskarna använde kyrkan som fästning på 1500-talet. De behövde virke till uppvärmningen, och då gick mycket förlorat.

– I början av 1700-talet, under Stora ofreden, tog ryssarna tog kyrksilvret och andra värdefulla föremål. Det som fanns kvar brändes antagligen upp.


Barnens skyddshelgon

Ingå kyrka är tillägnad sjöfararnas och barnens skyddshelgon, Sankt Nikolaus.

Det finns en stående gravsten på vänstra väggen över greve Joachim Löwenhaupt. Joachim dog som barn, endast två och ett halvt år gammal. Hans gravsten fanns på golvet vid koret men flyttades till sin nuvarande plats vid renoveringen 1840.

Erkki Päivärinta har skrivit en skrift om Ingå kyrka och dess spännade historia. I slutordet berättar han varför han ville skriva om kyrkan och dess historia.

– Jag vill att barnen i Ingå ska bli nyfikna på sin egen historia och att vuxna ska kunna stöda dem i det.


Du är aktiv i församlingen. Vad är det värdefullaste du har gjort?

– Jag har suttit i kyrkorådet många år, men det som betydde mest för mig var nog att leda söndagsskolan. Det kändes viktigare än alla möten i kyrkorådet.

– En kvinna, nu över femtio, kom fram till mig och berättade att hon gått i min söndagsskola när hon var liten. Då märker man att det man gjort faktiskt haft betydelse.


Vad betyder kyrkan och församlingen för dig?

– Jag går i kyrkan ganska regelbundet. Gemenskapen är det viktigaste, att man får vara tillsammans. Församlingen är Kristi kropp som samlas och delar livet. Vi ordnar också en ”kara”-brunch en gång i månaden i Diakonihuset. Människor kommer bara för att träffas. Jag tycker det är viktigt att tröskeln är låg, så att alla vågar komma.

Christa Mickelsson


profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16