Senni Valtonen gillar särskilt folkinstrument från olika traditioner.

”Jag älskar att skapa nya färger och upplevelser i gudstjänsten”

musik.

Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb.

5.11.2025 kl. 20:13

Senni Valtonen är multi-instumentalist med två magisterexamina från Sibelius-Akademin, med en karriär som kantor i Munkkiniemen seurakunta bakom sig och en redan tioårig karriär som skådespelarmusiker på gång. För tillfället medverkar hon i Tulisiipi på Tavastehus teater och i Bröderna Lejonhjärta på stadsteatern. Där har hon lärt sig spela kohorn och säckpipa.

– Med nya pjäser får jag nästan alltid nya utmaningar när det gäller instrument. Kohornet var inte lätt för mig att lära mig, det är mitt första bleckblåsinstrument, men nu har jag börjat spela lite kornett också. Säckpipa är mitt senaste instrument, det är inte så användbart i gudstjänstlivet – eller inte vet jag. Jag har nog spelat säckpipa i en gudstjänst i inledningsmusiken en gång, säger Senni. – Jag älskar att skapa nya färger och upplevelser i gudstjänstlivet med olika instrument.

Speciellt gillar Senni folkinstrument från olika traditioner. Kantele är det instrument som står henne närmast. Men hon spelar också bland annat piano och orgel, några folkflöjter från olika traditioner, lite klarinett, saxofon, nyckelharpa, slagverk och dragspel (”det kan jag inte så bra men jag kan fejka lite”).

– Bandinstrument har jag spelat med skribaelever alla år, vi brukar ha egna band på skriborna i Munksnäs. På skribaläger spelar jag helst gitarr i cirkel med ungdomarna. Spelar man piano är man alltid en bit bort.

Närheten, musiken, atmosfären och att med musik kunna uttrycka sådant som orden inte räcker till för, det är viktiga element i Sennis värv som kantor.

– Till exempel vid en begravning hjälper musiken till att skapa en trygg atmosfär där du kan känna saknaden och sorgen, kan färdas igenom avskedsstunden. Med musiken kan vi skapa förutsättningar för en känsla av helighet och andlighet, för sådant som är större än ord. Du kan bli upplyft från vardagen till en annan plats och sedan gå tillbaka till vardagen, med något lite med dig från stunden du varit i.

Senni kommer ursprungligen från Orivesi mellan Tammerfors och Jyväskylä.

– Jag var verkligen en landsortsbo innan jag flyttade till Helsingfors 2005. Men jag trivs i stan och med att ha mycket på gång.


Gillar det finlandssvenska

Hon trivs med utmaningar, vilket bland annat fört henne till Tanzania som lärare i ett år. Delvis är det också utmaningen som lockat henne till en helt svenskspråkig församling.

– Det är både fascinerande och lite skrämmande att försätta sig i en sådan här situation, skrattar hon.

Med jobbet på svenska kommer en ny psalmbok, nya obekanta sånger, nya julsånger.

– Men jag har alltid drömt om att jobba på svenska. Jag vet faktiskt inte riktigt varför, men jag tycker om språket och den finlandssvenska kulturen. Den är mera olik den finska än jag först tyckte den verkade vara. Och vill man lära sig finns det ingen annan väg än att engagera sig i sammanhang där det bara talas svenska.

Text: Ulrika Lindblad


konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00