Textilkonstnär och hantverksmästare Helena Vaari använder oftast maskinbroderi som metod när hon tillverkar kyrkotextilier.

Det vävda evangeliet – kyrkotextiliernas roll i gudstjänsten

Helsingfors.

Textilier i kyrkan är inget nytt fenomen. Faktum är att den allra första “kyrkan” som nämns i Bibeln, tabernaklet, var en enda stor textil – ett tält, vävt tätt av tunna, tvinnade linnetrådar. Den som någon gång satt upp en väv vet vilken otroligt tidskrävande och tålamodsprövande process det projektet måste ha varit!

20.10.2025 kl. 15:07

Orden text och textil har samma ursprung och kommer från det latinska verbet texere – att väva. På samma sätt som en textil består av trådar som vävts ihop, bildar texten med hjälp av meningar och ord tolkningen av en berättelse. Textilier löper som en tråd genom Bibelns olika berättelser och bär ett budskap i sig. Från att Gud själv tillverkar kläder åt Eva och Adam till att den tio meter långa förlåten brister i templet när Jesus dör på korset.

En person som verkligen spunnit vidare på textilkonsten inom kyrkan är Helena Vaari. Hon har under 37 års tid jobbat med att utforma och tillverka över 450 textila verk för kyrkor runtom i Finland.

– Det är ett spännande jobb eftersom varje kyrka är unik. Jag hämtar inspiration från församlingen och dess historia, människorna, den omgivande naturen, kyrkans arkitektur och färgsättning. Bildspråket i kyrkotextilierna kan variera mycket, men budskapet är det samma. I de vävda konstverken speglas kyrkoåret genom färger och symoler.

Till kyrkotextilier hör de liturgiska plaggen som präster bär samt de tyger som finns eller används vid altaret.

– Det finns fem färger i kyrkotextilierna: vitt, rött, grönt, violett och svart. Den liturgiska färgen varierar enligt kyrkoåret och förmedlar ett symboliskt budskap kring olika kyrkliga högtider. För varje färg finns en egen uppsättning av altarduk (antependium), mässhake, stola, predikstolskläde och kalkduk.


Antependium och kalkduk i Malms kyrka av Helena Vaari 2025. Foto: Markku Pihlaja



Helena understryker att textilierna inte är en separat del av kyrkorummet, utan en viktig länk i samspelet mellan arkitektur och funktion.

– Kyrkotextilierna är en del av gudstjänsten, precis som predikan, musiken, blommorna och hela kyrkorummet är en del av den gudstjänst som firas till Guds ära. Textil som material är inbjudande och varmt. Det kommer nära oss alla eftersom vi dagligen känner det mot vår hud, genom bland annat kläderna. Min förhoppning är att kyrkotextilierna också ska kunna komma nära betraktaren – skänka glädje, styrka och tröst åt den som behöver det, säger Helena Vaari.

Kanske har du inte tidigare fäst någon vidare uppmärksamhet på den textilkonst som finns i kyrkan? Håll ögonen öppna nästa gång du besöker en gudstjänst. Som hantverk bär kyrkotextilierna ett oerhört värde genom den omtanke och omsorg med vilken de tillverkats. Också här finns en värmande symbolik för den kärlek och omsorg som Gud har för oss.

Text: Edit Koskinen


MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44