Graven delar Lars Levi med hustru, en dotter, svärson och ett barnbarn. Maria Smeds har lärt sig att skilja på kvinnoförakt och respekt för Bibeln.

Lars Levi Laestadius har satt spår i Pajala

laestadianism.

Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds.

17.10.2025 kl. 10:00

Prästgården, där Lars Levi inte hann flytta in före han dog, är idag Laestadiusmuseum. Intill prästgården står det lilla pörtet där han flyttade in 1854 med familj och tjänstefolk. Där bodde han de sista åren av sitt liv.

Utanför prästgården och pörtet finns en byst av Lars Levi och olika minnesmärken av Lars Levi, resta bland annat av laestadianska föreningar i norr.

Det är heller inte svårt att finna Lars Levi Laestadius grav på kyrkogården i Pajala. En skylt uppsatt utanför grinden visar exakt hur man ska gå. Där finns också en ställning med texten Karta till Laestadius grav. Kartorna är slut. Tydligen är det många pilgrimer som följer hans fotspår.


Lars Levi predikade i Kengis

Ursprungligen gravlades Lars Levi 1861 på kyrkogården i brukssamhället Kengis, sex kilometer från Pajala. De var där kyrkan han predikade i stod medan han var kyrkoherde i Pajala, och där bodde han fram till 1854. När kyrkan flyttades till Pajala tömdes också kyrkogården och stoften av de avlidna flyttades till den nya kyrkogården i Pajala 1869. Det sägs att Lars Levis kista öppnades i samband med flytten.

På kyrkogården i Pajala delar Lars Levi (1800–1861) och hustrun Brita-Kajsa (1803–1888) grav med sin dotter Fredrika Johanna (1840–1902), hennes man bokhållaren Fritihiof Haeggström (1839–1903) och deras ogifta dotter Alida Konstance (1872–1942).

Järnbruket i Kengis, världens nordligaste, anlades 1646 och hade sin glansperiod på 1600-talet. Under 1700- och 1800-talen var det igång sporadiskt tills det brann ner till grunden 1879. Där byggdes en kyrka 1797 som flyttades till Pajala mellan åren 1869 och 1871, åtta år efter att Lars Levi dött. Av kyrkan i det gamla brukssamhället finns idag endast rester av grunden kvar.

Idag står kyrkan ett högt krön på Laestadiusvägen 38 i Pajala. I samband med flytten byggdes den om och Lars Levi skulle knappast känna igen sig i den idag. Den ursprungliga kyrkan utgör idag sakristia och sidoskepp i den nuvarande. Men predikstolen från vilken Lars Levi höll predikningar där han realistiskt beskrev människornas syndfullhet är rest i den ombyggda kyrkan.


Maria predikar i Laestadius kyrka

Denna söndag håller prästen Maria Smeds på att avsluta gudstjänsten i Pajala kyrka. Trots att vi dubbelkollat tiden kommer vi en timme för sent.

– Herra siunatkoon teitä ja varjelkoon teitä. Herren välsigne er och bevare er … välsignar hon.

I sitt jobb möter hon både svenska, finska och meänkieli. Hon är från Jönköping och talar varken finska eller meänkieli, men några fraser sitter.

I kyrkan sitter kanske trettio personer. Det är länge sedan väckelsen drog över Pajala.

Som präst i Pajala och kommunal musiklärare i Karesuando har Maria Smeds inte kunnat undgå väckelsehistorien och Lars Levi Laestadius. Under året hon verkat i församlingen har hon mött många laestadianska besökare.

– Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här. Hade jag vetat i förväg vad jag skulle möta så kanske jag inte hade kastat mig ut så. Men å andra sidan, jag vill ju lita på Gud. Jag behöver inte behaga allt och alla, säger hon.

Tidigare hade Maria inte mött så mycket kvinnoprästmotstånd.

– Det är som en sorts förkastelse. Jag har varit mycket i Israel och i Sydafrika där man möter olika väldigt hårda religiösa ståndpunkter. Jag har övat mig i landskap med mycket konflikter. Jag har lärt mig att urskilja vad som är kvinnoförakt och när man faktiskt håller Bibeln högt. Och då är vi överens.


Inte bara motstånd

Men hon har inte bara mött motstånd. Senaste sommar besökte en grupp från Rovaniemi Pajala. Innan gudstjänsten började presenterade de sig som väldigt konservativa.

– Men när det blev nattvard kom alla fram. Jag vet inte var gränserna går, men mina kollegor och dom andra i kyrkan var helt chockade. Jag förstod inte att det var ett mirakel. Efteråt har de pratat jättemycket om vad som hände.

Efter kyrkan gick gruppen till Laestadiusmuseet. Nästa gång Maria kom dit låg det en present till henne där.

– Det var ett knypplat hjärta i vitt på en stålram och ett kort: Kiitos paljon Maria. Gud välsigne dig! Jag tänker att Gud måste göra detta och vi inte bara kan stå där och vara hårda. Jag vill alltid ge det bästa till alla. Och sen om de inte vill ta emot är det inte mitt ansvar.

Hon ser det som en fördom att alla kvinnliga präster är liberala.

– Det finns väldigt många bibeltrogna kvinnor som är präster. När man möter en måste man rubba sina tankecirklar. Om man då är human mot mig, alltså en medmänniska mot mig, men har en annan teologisk ståndpunkt, visar det på mognad. Men jag blir bekymrad för dem som tänker att man i Guds namn kan mobba folk.

Läs också: Maria Smeds upplevde Guds tilltal: hon skulle flytta till Sápmi

Text och foto: Johan Sandberg


Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36