Benjamin Netanyahu har lett Israel i totalt 18 år.

Israel: Landet flyter av politik och profetior – de unga blir mer troende

israel.

Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran.

2.7.2025 kl. 18:25

Professorn i religionsvetenskap Mordechai ”Motti” Inbari vid Pembroke-universitetet i North Carolina i USA är expert på kristen sionism. Tillsammans med sin kollega, statsvetaren vid Bostons universitet Kirill Bumin har han också kartlagt hur partier, politik, profetior och messiaslängtan statistiskt fördelar sig bland dagens israeler.

Det har en stor betydelse; USA:s president Donald Trump har ett starkt stöd bland de evangelikala med sin starka kristna messia­nism och deras bild av Israels roll i de yttersta tiderna.

– Men den typiska kristna sionisten vet oftast inte så mycket om politiken i Israel. Man ser vad man ser i sina kanaler och stöder Israel för att det svarar mot ens bibelsyn. Vi har också forskat i Storbritannien, men i Europa är de här kretsarna ju så mycket mindre.

Judisk eskatologi, läran om tidsålderns slut, och den kristna läran om tusenårsriket och Jesus återkomst till jorden är distinkt olika, säger Motti Inbari. Men tanken om Guds förbund med Abraham och om hur judarna som det utvalda folket ska återfå sitt eget land är gemensam.

Unga israeler väntar messias

Inbari och Bumin gjorde våren 2023 – ett halvt år innan 7 oktober-attacken – en omfattande undersökning av vad dagen israeler tänker om profetiorna och hur det syns i politiken i Israel.

Deras undersökning visade något överraskande att unga vuxna i Israel i åldern 18–29 år i dag är de mest troende i landet.

63 procent av dagens unga i Israel väntar en messias.

Över 60 procent av dagens unga israeler säger sig vänta en messias. Närmare hälften, 49 procent, tror också att det Tredje templet, efter de två som förstörts i den judiska historien, en dag kommer att byggas på Tempelberget i Jerusalem.

Den öppna platsen är i dag delad som en helig plats mellan judar som ber vid Västra muren, och muslimernas Haram esh Sharif, som också omfattar al-Aqsa-moskén från 600-talet.

Israel intog tempelområdet under sexdagars­kriget 1967. Kriget för snart 60 år sedan var militärt en suverän manöver: Israel intog förutom Jerusalem också alla de områden som sedan dess har gett rubriker: Gaza, Västbanken, Sinai och Golan, av de arabiska grannländerna. Från templets tomma plats i Jerusalem, som har internationell status, backade Israel däremot direkt.

Besvikelsen som radikaliserade Israel

– Efter sexdagarskriget var de ortodoxa judiska sionisterna entusiastiska. De såg utgången som ett tecken från Gud att de yttersta tiderna var nära, och började bosätta de nya områdena för att befästa det de såg som en gudomlig plan, säger Motti Inbari.

Israels militär fick också efter sexdagarskriget närmast en messias­roll av religiösa nationalister i deras föreställningar om framtiden.

Professor Motti Inbari forskar i politik och messianism.

De ortodoxas största bakslag blev Gaza 2005, säger Motti Inbari. Under premiär­minister Ariel Sharon, en officershjälte från sexdagarskriget, drog Israel sig tillbaka från Gaza. Bosättare tvångsevakuerades till centrala Israel i ett av många försök att byta land mot fred med palestinierna.

Bosättningar är nya förstäder där det är billigt att bo.

– Med det förändrades bosättarrörelsen i grunden och blev mer radikal. Det är de krafterna som i dag styr (premiärminister Benjamin) Netanya­hus regering, säger Motti Inbari.

De israeliska bosättningarna byggs nu, fast med blandade motiv. Det är inte bara mark som utlovats i Bibeln, som är viktigt för en del. Det är också mera krasst –billigt boende, som annars i Israel är dyrt.

Kring Jerusalem, på formellt palestinsk mark, växer förstäder, Ma'ale Adumim, Pisgat Ze'ev, eller Har Homa, därifrån man snabbt pendlar till centrum, säger Motti Inbari.

Styr via undervisningsministeriet

Två tredjedelar av israelerna stöder i dag något högerparti. Den kvinnliga premiärministern Golda Meir blev den sista stora vänsterledaren i landet. Sedan 1977 har det dominerande partiet varit högerns Likud, säger Motti Inbari.

När omkring en tredjedel av Israels befolkning i dag hör till någon ortodox grupp har nyare partier uppstått till höger om Likud, ofta oöver­skådligt för omvärlden för att de bildar nya allianser från val till val.

Två ministrar i Netanyahus regering har stuckit ut också internationellt. De är finansminister Bezalel Smotrich från Mafdal-partiet och ministern för nationell säkerhet Itamar Ben-Gvir från Otzma (Styrka). De två partierna har sju respektive sex platser av parlamentets totalt 120.

I konflikten med palestinierna betonar de sina mål lite olika. Smotrich är mera inne på Eretz Israel-tanken om att ge Israel dess gamla gränser från Gamla testamentet. Själv bor han i en israelisk bosättning på Västbanken.

Ben-Gvir är mera fokuserad på Tempelberget och Jerusalem och på direkt konfrontation med muslimer. I våras stormade unga radikala israeler moskén, och i slutet av juni hävde Ben-Gvir som polisminister ett långvarigt religiöst tabu och förbud i Jerusalem, att judar inte får be, sjunga eller dansa på den muslimska delen av platsen.

– De talar ett folkmordets språk (om palestinierna), om att de ska slås ner ”fullständigt”, men lämnar öppet vad de menar med det, säger Motti Inbari.

Ortodox tro är inte i Israel alltid liktydigt med extremhöger. Bland Ben-Gvirs och Smotrichs anhängare stöder mindre än hälften den religiösa tanken om ett band mellan staten Israel och en judisk messias.

"Jag kunde inte tro mina ögon när jag såg min brors barns skolböcker."

Messiastanken stöds i övrigt av 49 procent av den vuxna israeliskt judiska befolkningen – någon som en dag ska uppträda som en gestalt för fred och välstånd, visar Inbari och Bumin.

Att särskilt unga israeler ser på framtiden i så religiösa termer har Motti Inbari en förklaring till. I israeliska regeringar har de ultraortodoxa i nästan 50 år ofta siktat på att få råda över undervisningsministeriet, säger han.

– Jag kunde inte tro mina ögon, när jag såg min brors barns skolböcker. Sättet att undervisa historia var så ortodoxt, messianskt, nationalistiskt och högervinklat, säger Motti Inbari.

Så spelar det också in att de ortodoxa unga så snabbt blir fler i befolkningen. De kommer ofta från familjer med sju, eller kanske upp till tio barn.

”Sjunde oktober behöver sjunka in”

Benjamin Netanyahus stora högerparti Likud, med 32 platser i parlamentet, har också börjat få en bredd av väljare, från helt sekulära till starkt troende, visar Inbaris och Bumins undersökning.

– Netanyahu ger nästan alltid bara inspelade eller iscensatta uttalanden och ställer sällan upp för journalister. Allt oftare hänvisar han till Bibeln, särskilt i USA där han talar om kung David och så där, rakt in i de evangelikalas dna. Men genom sitt bibelciterande har han gjort kriget mot Hamas till ett krig mellan judisk religion och islam, säger Motti Inbari.

"Ju längre tiden går, desto mera förödande kommer nästa val att bli för Netanyahu."

Hösten 2023 talade Netanyahu i ett tal om kriget i Gaza om kriget mot ”Amalek”, som anspelar på bibeltexter om amalekiterna som trakasserade Israels barn i öknen.

– Ett förfärligt misstag av Netanyahu. Det är en story om ett folkmord där Gud ger ett påbud om att döda alla, förstöra egendom, döda djur, spår och minnen. Och han kan ju förstås hitta på ursäkter. Men för soldaterna på slagfältet, av vilka många är ortodoxa judar, var det ju en ren hemlig signal.

– 7 oktober-händelserna behöver sjunka in. Ju längre tid det går, desto mera förödande kommer nästa val att bli för Netanyahu. Han är ju redan nu upp över huvudet anklagad för korruption. Det nya kriget med Iran kan hjälpa honom att hållas vid makten, men hur det går är för tidigt att säga.


FAKTA: TRO OCH POLITIK I ISRAEL

  • Unga israeler under 30 är mest religiösa: 60 procent väntar en messias, 80 procent tror på Bibelns Gud.

  • Seniorer över 65 är minst religiösa: 46 procent tror inte på ett liv efter döden, 57 procent väntar
    ingen messias.

  • 49 procent av alla vuxna israeler tror på en kommande messiansk tidsålder av fred och välstånd.

  • Ortodoxt judiska partier i Israels parlament, i mandat av totalt 120: Shas 11, Mafdal 7, torahpartiet
    UTJ 7 och Otzma 6. De förespråkar israelisk bosättning i Palestina och ett bibliskt Storisrael.

  • Likud, högerparti lett av Benjamin Netanyahu. Partiet är störst i knesset och har dominerat i Israel
    sedan 1977. Lockar allt fler troende och ortodoxa judar.

Artikeln bygger på Inbari-Bumin: Israeli Jewish Attitudes toward Core Religious Beliefs in God, the Election of Israel, Eschatology, and the Temple Mount (2024). Vi har också talat med Finska Missionssällskapets landschef i Israel, teologen och religionsvetaren, docent Maria Leppäkari.

Jan-Erik Andelin


val. Kyrkomötet har valt Åsa A. Westerlund och Monica Heikel-Nyberg till medlemmar i Kyrkostyrelsens plenum för mandatperioden 2020–2024. 14.8.2020 kl. 11:38

matteus församling. Om allt går enligt planerna slår domkapitlet vid sitt nästa möte fast att Helene Liljeström sköter kyrkoherdevikariatet i Matteus församling. – Ett bönesvar, säger församlingsrådets viceordförande Annica Söderström. 11.8.2020 kl. 16:02

domkapitlet. Niklas Wallis, tf. kaplan i Kronoby, är enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Kronoby. Byråsekreterartjänsten vid domkapitlet fick nio sökande. Bland annat detta meddelar domkapitlet idag. 10.8.2020 kl. 16:15

Coronapandemin. Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar. 10.8.2020 kl. 12:23

äktenskapssyn. Att biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte når en gemensam syn i äktenskapsfrågan var inte förvånande. Som näst bästa alternativ kunde de flesta tänka sig en medelväg, som tillåter samkönade par att vigas. 7.8.2020 kl. 10:12

katastrofhjälp. Kyrkans utlandshjälp har beviljat 50 000 euro från sin katastroffond till dem som drabbats av explosionen i Libanons huvudstad Beirut. Utlandshjälpen inleder också en insamling till förmån för hjälparbetet. 6.8.2020 kl. 16:52

film. Ulla Heikkilä inspirerades av sin egen tonårsupplevelse och gjorde en film om en lägervecka full av gemenskap, livsfrågor, konflikter och förälskelse. 6.8.2020 kl. 19:00

Johan Candelin. Polisutredningen gällande Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är nu klar och ärendet går till rättegång i november. Två personer i styrelsen står åtalade. 6.8.2020 kl. 12:00

Camilla Svevar . Hon försökte göra karriär som sångerska, hon var kantor och småbarnsmor, hon blev präst och fick cancer – och skilde sig, två gånger. Idag är Camilla Svevar kyrkoherde i Replot och vill predika för sökarna. 6.8.2020 kl. 10:02

profilen. Hon sökte bli helad från sin sjukdom men fann bara tomhet. Även om sjukdomen är kvar så har Camilla Sundqvist nu blivit hel som människa. 6.8.2020 kl. 09:08

Arbetslöshet. Att vara arbetslös lärde Mikaela Steffansson hur prestationsinriktade vi är. Vi har svårt att veta hur vi ska inleda samtalet om vi inte pratar jobb. 5.8.2020 kl. 08:00

podcast. De drömde om att starta en podd, och undantagsvåren blev en spark i baken. Nu pratar de om allt som hör livet till i podden Typ livet. 4.8.2020 kl. 07:00

kallelse. Pedersöres sommarteolog Dennis Svenfelt upplever en kallelse att bli präst i församlingen. Han kan bli den första manliga laestadianen att bli prästvigd i stiftet på 40 år. 4.8.2020 kl. 08:25

vardag. Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern. 3.8.2020 kl. 10:15

Pieksämäki. Det anrika sommarlägret fick inhiberas i år, istället uppmärksammar Kyrkans Ungdom lägerveckan med digitalt program. 28.7.2020 kl. 12:18

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36