Jimmy Österbacka är kaplan i Pedersöre församling och doktorand i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Han har flera intressen inom kristen tradition, ett av dem är romersk-katolska kyrkan.

Påvens bakgrund ingen självklarhet – ”Det gör också något med ens ledarskap tror jag”

NY PÅVE.

Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han.

9.5.2025 kl. 13:39

Jimmy Österbacka är kaplan i Pedersöre församling och doktorand i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Han har flera intressen inom kristen tradition, ett av dem är romersk-katolska kyrkan. Han följer aktivt med olika skeenden inom det som idag räknas som världens största kristna samfund.

Som präst och forskare i teologi närmar jag mig den här traditionen både utifrån gemensamma historiska rötter, inte minst inom medeltida tysk mystik, och från ett samtida receptivt eller läraktigt ekumeniskt perspektiv, säger han.

Jimmy Österbacka var på plats i Rom då påve Franciskus begravdes.



Av en händelse råkade det sig så att Jimmy Österbacka vara på plats i Rom då påve Franciskus begravdes. Han valde att delta i begravningsmässan på Petersplatsen.

– Det var en oförglömlig upplevelse med många människor. Jag tänker på det fortfarande och det blir med säkerhet ett minne för livet.

Då den vita röken en dryg vecka senare steg mot himlen satt han på strategimöte tillsammans med Pedersöre församlings anställda och förtroendevalda.

– Vi drack det avslutande kaffet då en vän skickade ett meddelande om att det kommit vit rök. Det gick snabbare än jag väntat, så det var spännande. Den största överraskningen var nog att det blev en amerikan.

Vad gäller framtiden tror Jimmy Österbacka att den nyvalda påven, Leo XIV, kommer att fortsätta bygga på Franciskus arv genom att bygga broar framom murar.

– Men på sitt eget sätt. Leo XIV har kallats för en "mittenkandidat" men har också ett fokus på mission och evangelisation.

Precis som Franciskus har också Leo XIV bakgrund i en religiös orden. Franciskus var jesuit och Leo XIV är högste ledare för Augustinerorden, alltså samma orden som Luther tillhörde.

– Det är inte självklart att påvar har en sådan bakgrund. Men det innebär djup andlig formning i liv i gemenskap och ett disciplinerat böneliv. Det gör också något med ens ledarskap tror jag.


Hur påverkar det då medlemmar i den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland att den romersk-katolska kyrkan har en ny ledare, sipprar det alls ner till oss kan man fråga sig?

Jimmy Österbacka konstaterar att samarbete och ekumenik är fenomen som går igenom och mellan samfunden – det ser väldigt olika ut på olika platser.

Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han.

– Oavsett vad man tycker om petrusämbetet så kan man inte förneka att det är en inflytelserik position i världen idag, både andligt och politiskt. Men det viktigaste är fortfarande att kommunicera skönheten och glädjen i att känna Jesus Kristus, som också Leo XIV har sagt.

Rebecca Pettersson


arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00