"Moral fungerar bara som ett gemensamt system"

sociala medier.

Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu?

2.5.2025 kl. 10:59

Häromveckan läste jag en artikel i Helsingin Sanomat. Den handlade om fyra killar som – utan att deras föräldrar haft koll på det – byggt en koja i skogen under en lång tid. Det var en fin koja, men det intressanta var ändå inte kojan utan att den blev en nyhet.

En annan artikel, också i Helsingin Sanomat, rapporterar om att både barn och vuxna som försöker lära sig spela ett instrument blir både chockade och uppgivna när de märker att det tar längre tid än ett veckoslut att verkligen lära sig spela vackert. Ofta ger de upp.

En tredje artikel, denna gång i New York Times, uppger att amerikaner verkar vara på väg att förlora sin förmåga att tänka logiskt. Både vuxna och barn presterar katastrofalt mycket sämre än förr i läskunnighet, vilket också leder till att de blir sämre på att läsa av samhället eller på att fatta beslut.


Jag tänker på
de här artiklarna när jag är på promenad och ser fyra killar i 10–12-årsåldern cykla i grupp. En av dem är mycket duktig: han cyklar 50 meter på bakhjulet. Jag tittar på dem och mitt hjärta snörps samman av rörelse och förtjusning. De cyklar! Som förr i tiden!

Samtidigt tänker jag på att min kollega sa att hennes vän sagt till henne att man numera oftare ser skyltar som varnar för lekande barn än man ser lekande barn. Hon sa att varje gång hon ser en sådan skylt tänker hon på det. Jag vet att jag också, härefter, kommer att tänka på det varje gång jag ser en sådan skylt.

Jag tänker också på att jag själv numera läser allt färre böcker. I stället lyssnar jag på poddar. När en podd är slut letar jag rastlöst efter följande, och om jag inte hittar en som handlar precis om det jag vill höra om blir jag förnärmad.

En av mina vänner sa att han märker att han har svårt att förbinda sig vid att se på en film som varar i en och en halv timme.

Vad har hänt? Vad hände med barnen? Vad hände mig? Vad hände med oss alla?

Telefonen hände. Sociala medier hände. Netflix hände. Spotify hände. Och sedan var ingenting som förr.


För ett drygt år sedan utkom socialpsykologen Jonathan Haidts bok The Anxious Generation (Den ängsliga generationen), som handlar om hur våra barns liv förvandlats av smarttelefoner, sociala medier och datorspel. Den har hållit sig på de amerikanska bestsellerlistorna sedan dess.

Haidts huvudtes är att all forskning pekar på att något drastiskt hände under åren 2010–2015, något han kallar för ”the great rewiring of childhood”, det vill säga en omkoppling av barndomen. År 2016 hade 79 procent av alla amerikanska tonåringar en smarttelefon.

Depressions- och ångestkurvorna för barn och tonåringar började peka uppåt från år 2012. Från 2012 visar också PISA-rapporter att allt fler barn och tonåringar känner sig ensamma i skolan.

Också adhd-diagnoserna börjar öka.

Unga vuxna – framför allt män – börjar uppvisa något man kallar för ”failure to launch”, som om de var raketer som inte klarar av att ta sig upp i sin omloppsbana. Många fastnar hemma med datorspel och nätporr, de får aldrig någon erfarenhet av jobb och verkliga, fysiska relationer.


Jonathan Haidt menar att telefonen och datorn fungerar som en erfarenhetsblockerare. Våra hjärnor och kroppar är skapta för att vi ska uppleva verkliga faror i den verkliga världen.

Vi är skapta för att bygga kojor och cykla på bakhjulet. När vi gör det lär vi oss värdefulla saker som behövs i livet, som att förhandla om kompromisser med motsträviga vänner eller inse när vi lutar oss bakåt för mycket, faller och stöter oss.

Genom årtusendena har vi beundrat människor som verkligen kan någonting. De som blivit beundrade har varit personer som varit, säg, bra på att skjuta med båge eller behärska ett instrument. Det har funnits en morot: övar du så blir du bättre så blir du beundrad.

Nu behöver du inte göra så mycket för att bli beundrad. Du behöver bara vara vacker och lustig och få många följare.

Sedan 1970-talet har man i en undersökning frågat amerikanska gymnasieelever om de håller med påståendet ”mitt liv känns meningslöst”. Fram till år 2010 svarar ungefär 9 procent ja på den frågan. År 2012 skjuter siffran i höjden för att fördubblas på fem år.


I en intervju i New York Times vidareutvecklar Jonathan Haidt en tes han framför i boken: att också våra moraliska värderingar håller på att urholkas. Förr, menar han, växte barn upp med sagor eller åtminstone tecknade filmer som hade en intrig. Någon var god, någon var ond. Någon gjorde rätt, någon gjorde fel. Någon fick vad hen förtjänade.

”Men det du ser på Instagram eller Tiktok är egentligen inte berättelser. Det som finns där är verkligen amoraliskt eller omoraliskt. Mycket är helt fruktansvärt. Pojkar ser massvis med videor om människor som råkar ut för olyckor eller upplever våld”, säger Haidt.

Men han menar att barn – och vi alla – behöver en moralisk struktur, gemensamma moraliska ramar.

”Moral fungerar som ett språk. Du kan inte ha din egen moral, den fungerar bara som ett gemensamt system.”


Vad är då Haidts lösning på all meningslöshet, på bristen på moral, bristen på lek, bristen på sammanhang?

Han vill ge frihet åt barnen. Han vill att de ska leka ute igen. Han vill att sociala medier ska tillåtas först när man är sexton. Vid det college där han undervisar ger han studerandena uppgifter. De ska till exempel regelbundet gå omkring i en park (utan telefon!) och rapportera om vad de ser. De återvänder i glad extas och berättar om att deras ångestsymtom minskat.

Men Jonathan Haidt, som själv är agnostiker, slår också ett slag för religionsutövning. Han tror på religionens sammanhållande verkan. Han säger att det är bra och nyttigt för vår hjärna att stå och sjunga tillsammans med våra verkliga kroppar i ett verkligt utrymme – då litar vi mer på varandra, säger forskningen.

Han tror också på bön och meditation, på stillhet och fokus. Han tror på att söka sig bort från det själviska, materialistiska, dömande, skrytsamma jaget, det som söker sin egen ära.

Döm inte, säger Jesus i Bergspredikan.

I sociala medier dömer vi snabbt och offentligt.


Han tror också på konfirmationen som övergångsrit.

Jag tänker på det när jag minns en gudstjänst jag var på för någon månad sedan. Det var fullt med konfirmander där. De var något stökiga.

Men när det blev nattvard stod de alla i ring framför altaret, och en efter en blev de välsignade. Först knuffades de och fnittrade. Sedan tystnade de. Och när det blev deras tur stod de alldeles stilla, och jag kände av en helighet i den stunden, att det fanns något större, för dem och för oss alla.

Jonathan Haidt säger, som andra före honom: det finns ett Gudformat hål i oss alla.

Att fylla det hålet är ett ställe att börja på.

Sofia Torvalds


diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00