Långfredag handlar inte om tillgjord dysterhet – enkelhet och allvar präglar min långfredag nuförtiden. Som barn kändes det lite konstigt att inte få påskpynta före lördagen, nu tycker jag inte att det är så farligt att stanna upp en stund inför sorgen och lidandet i världen, och inför saknaden i mitt eget liv. Det får mig att inse att jag aldrig lämnas ensam. Långfredagen och Jesu död på korset är för mig som ett enda stort löfte om att Gud är med oss också när allt det onda sker omkring oss.
Korset står i centrum på långfredagen som en symbol för både lidande och seger. Trots att långfredagen präglas av sorg, pekar den också framåt mot hoppet om uppståndelsen på påskdagen.
Som präst arbetar jag alltid på långfredagen och ”firar” dagen i kyrkan. Du kan fira med mig i en ordets gudstjänst i Matteuskyrkan kl. 10 på långfredag förmiddag.
JUHO KANKARE
präst i Matteus församling
