Så här såg det ut på UK i Lärkkulla i år.

På Ungdomens kyrkodagar når man kompromisser i frågor som äldre vuxna går bet på

ungdomens kyrkodagar.

– Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi.

12.2.2025 kl. 18:26

Borgå stifts eget ungdomsparlament, Ungdomens kyrkodagar, samlade för en tid sedan omkring 150 ungdomar till stiftsgården Lärkkulla.

En av dem var Mona Nurmi, som studerar teologi i Åbo, och en annan Oscar Taht, som studerar till socionom, eller egentligen ungdomsarbetsledare, i Åbo. Båda har varit aktiva i Vanda svenska församlings ungdomsarbete.

– Det var jättemeningsfullt att vara på UK. Det är viktigt att unga röster hörs i kyrkan, både sådana som är i skriba-hjälpisåldern och sådana som studerar. Åldersgruppen från 20 år uppåt är lite bortglömd, säger Mona Nurmi och tillägger att Åbo svenska församling har jättebra verksamhet för den åldersgruppen.

Hon tänker att äldre vuxna kanske inte alltid förstår vad unga skulle behöva av sin församling.

– Det finns kanske lite fördomar om att ungdomar inte kan diskutera teologi. Men jag håller inte med. Jag tänker att yngre många gånger vet mer än man skulle tro.

Oscar Taht håller med. För honom har UK blivit ett ställe där det finns en chans att träffa andra i samma ålder.

– Jag gillar att få vara med och påverka, och märka att det faktiskt blir ordentlig debatt också om ganska små frågor.


Oscar Taht och Mona Nurmi tycker att stämningen på UK är fantastisk – trots att alla inte tycker lika. FOTO: Privat



Mötas med respekt

En stor fråga under årets UK var frågan om samkönade äktenskap. UK enades bakom en motion av UK-ordföranden Jonas Väänänen, som gick ut på att UK ställer sig bakom en skrivelse som biskopen redan lovat läsa upp vid kyrkomötet. Huvudbudskapet är att samkönade äktenskap ska tillåtas eftersom de är ”en god del av Guds goda skapelse”.

– Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar. Inklusivitet är viktigt för alla. Vi måste kunna diskutera saker och möta varandra med respekt, säger Mona Nurmi.

En annan diskussion som hon tyckte var viktig var frågan om hjälpledarnas löner, som aktualiserades efter att Kyrkpressen gjorde en jämförelse i stiftet.

– Jag tycker att det är viktigt att församlingen visar tacksamhet och uppskattning till hjälpledarna också genom ett arvode. Utan hjälpisar skulle det inte finnas läger, de gör ett otroligt viktigt arbete.

Oscar Taht berättar att UK-diskussionen om terapi- och samtalsstöd för unga väckte många tankar hos honom.

– Jag började spinna vidare på tanken i mitt huvud och kom till att det skulle vara jättefint om kyrkan var en huvudaktör i lågtröskelverksamhet för unga. Kyrkan kan inte stå för terapitjänster men kunde vara den som erbjuder den hjälp de unga behöver i stunden, för att sedan leda dem vidare.

Han gillade också UK-diskussionen om religionens plats i skolan.

– Det var en jätteintressant diskussion, även om de flesta var överens om att det är helt okej med vissa religiösa inslag som en del av kulturuppfostran. Men diskussionen blir intressant för att många röster hörs – och det är därför man återvänder till UK.



Klarar ni verkligen av att inte dela in er i läger och grupper trots att ni tycker olika i stora frågor?

– Ja, det är fantastiskt – och det har kanske inte alla år varit så. Men vi kan diskutera med respekt. När jag, som är väldigt liberal, mötte mer konservativa personer kunde vi bara konstatera att vi tycker olika men att båda kunde se att den andra ändå hade bra poänger, säger Mona.

UK har alltså, enligt dem, inte blivit ett forum ”bara för de liberala”. Visst finns det vissa som viskar att det är så – men kanske vi helt enkelt kommit till en tid där vi är mer redo att göra kompromisser och möta varandra?

– Jag tror att världen bara gått framåt. Det är nya ungdomar och nya unga vuxna. Det finns en liten skillnad i värderingar redan mellan 25-åringar och 20-åringar, säger Oscar.

Text: Sofia Torvalds


gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10

Konfirmander. Under det första coronaåret 2020 sjönk antalet deltagare i konfirmandundervisningen i evangelisk-lutherska kyrkan, men 2021 vände trenden, en trend som fortsatte under 2022. 15.3.2023 kl. 18:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37