Kyrkomusikerföreningen beskriver hennes arbete så här: ”Lisen är en kantor som gör ett kvalitativt arbete såväl inom körverksamhet, orgelpedagogik och inte minst hennes eget orgelspel som är på en hög nivå. Hon har hög arbetsmoral, är alltid positiv och utför sitt arbete med glädje.

Lisen Borgmästars är årets kantor: "För mig var det en dröm att sitta vid orgeln och spela"

ÅRETS KANTOR.

Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025.

5.2.2025 kl. 22:01

Årets kantor utses av styrelsen för Finlands Kantor-organistförbund och Lisen Borgmästars, kantor i Jakobstads svenska församling, tog emot utmärkelsen vid kvällsfesten på de nationella kantorsdagarna i Vasa på onsdag kväll.

Kyrkomusikerföreningen beskriver hennes arbete så här: ”Lisen är en kantor som gör ett kvalitativt arbete såväl inom körverksamhet, orgelpedagogik och inte minst hennes eget orgelspel som är på en hög nivå. Hon har hög arbetsmoral, är alltid positiv och utför sitt arbete med glädje.”


Hur länge har du vetat om det här?

– Det var en intressant vecka före jul med tre överraskningar tre dagar i följd. På onsdag meddelar kyrkoherden att jag tilldelats kyrkans förtjänsttecken i guld för mer än 30 års tjänst. På torsdag ringer Tuuli Muraja från kantorsförbundet och säger att jag utsetts till Årets kantor 2025. Det är så hemligt att jag bara får berätta för min förman och för min man. Och på fredag får jag mejl av biskopen att jag tilldelats hederstiteln Director Cantus, säger Lisen.


Vilken utmärkelse värderar du högst?

– Det är svårt att plocka ut en av dem som viktigare, så nej, jag kan inte säga vilken utmärkelse jag värderar högst. Jag är ödmjukt tacksam och glad över alla tre.


Hade du klart för dig som ung att du skulle bli kantor?

– Musiken har varit viktig för mig ända sedan jag var barn. Vi är en stor syskonskara och då vi lekte söndagsskola var det alltid jag som var kantor. Som barn tyckte jag om att vara i kyrkan, sjunga psalmer och lyssna på musik. Där var Bengt Forsblom en viktig inspiratör för mig.

Han var kantor Lisens hemförsamling Esse.

– Jag gick ett år i Evangeliska folkhögskolan där min lärare Stefan Lönnquist puffade mig vidare. Jag kom in till Konservatoriet i Jakobstad hösten 1990 och blev färdig kantor 1993. Sedan fortsatte jag på musikerlinjen och satsade mera på att spela orgel.

– För mig var det som en dröm att få jobba i kyrkan och sitta vid orgeln och spela. Det blev starkt för mig.


När kom körerna i bilden?

– Jag satsade först på orgeln med Dan Lönnqvist som lärare. Körerna kom när jag började jobba i församlingen. I Pedersöre tog jag över barnkören, kyrkokören och startade upp Mellankören, en liten grupp ungdomar. 1996 började jag jobba iJakobstad och då med barnkören. När de barnen växte upp blev de ungdomskören Cantate, som jag jobbat med i femton år. Jag leder också damkören Gloria och tillsammans med Annika Wester projektkören Chorus Novus.


Många körsångare kommer från laestadianväckelsen. Har du puffat för körerna där?

– Damkören Gloria startade då unga mammor inom väckelsen ville börja sjunga. Jag lovade vara med ifall de fick samlat ihop ett gäng. Och därifrån har det bara fortsatt. Det är roligt att folk vill sjunga i kör.


Har det blivit roligare att jobba med körerna än med orgeln?

– Orgeln är lika viktig. Som kantor ska man vara en mångsysslare. Jag är glad över att få ha orgelelever inom ramen för mitt jobb. Det är roligt att se dem utvecklas både när det gäller att ackompanjera psalmer och orgelrepertoar.

Förbundet motiverar valet av Lisen tillårets kantor med att hon mycket berömvärt vägleder unga musikintresserade in i orgel- och kyrkomusikens värld och gör det möjligt för dem att utöva orgelmusik. Hon har fostrat unga församlingsmedlemmar i kyrkomusik, både som körledare och som orgellärare.

Text: Johan Sandberg
Foto: Ulrica Wik


coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37