Hela januari ställer Håkan Ahlnäs ut sin konst i Astasalen i Nykarleby. I utställningen ”Svart på vitt” ingår också sakrala motiv. Det gör det ofta då Håkan Ahlnäs är i farten.
Redan som liten pojke såg han sin pappa måla. Håkans farbror var läkare till yrket men en duktig tecknare på fritiden. De konstnärliga anlagen går i släkten.
– Jag har ju varit pälsfarmare och har numera ateljé i pälshuset. Som pälsfarmare kunde man med andra halvan av huvudet be för något eller tänka ut motiv till målningar medan man arbetade.
Han är känd för att varva och experimentera med olika tekniker. Han har hållit ett flertal utställningar och dessutom gett ut de två konstböckerna Livet och Flanör i sex städer.
Från yngst till äldst
Också tron har alltid varit en viktig del av Håkans liv. Han är uppvuxen i ett hem där kyrka och tro värderades högt av både föräldrar och syskon.
– Om man överdriver lite kan man säga att Jesus är min vän den bäste. Det låter ju väldigt fromt och ska inte tas så allvarligt, men ändå som en sanning.
Väckelserörelsen Kyrkans Ungdom är hans andliga hemvist, liksom den egna församlingen. Han är medlem i kyrkofullmäktige och har på ett eller annat sätt varit engagerad som förtroendevald i församlingen i flera decennier.
– Jag ställer inte upp några fler gånger, jag tycker att jag har åldern inne. Då jag började var jag nästan yngst i alla sammanhang, och nu är jag nästan äldst överallt där jag är, säger Håkan.
Då han blickar tillbaka på sina år som förtroendevald i församlingen hittar han en av höjdpunkterna rätt nära tillbaka i tiden: renoveringen av Sankta Birgitta kyrka.
– Ljudåtergivningen blev åtgärdad och ljuskronorna fick ellampor som komplement till de levande ljusen, värmen installerades i golvet och så vidare. Det har helt klart skett förbättringar.
Du har i många år gett av din tid till församlingen. Har det gett dig något i utbyte att verka som förtroendevald?
– Jag har fått mycket från församlingen och väckelserörelserna under årens lopp.
Håkan berättar om barndomens söndagsskola i bönehuset hemma i Socklot och om tonårens första stiftsläger. Om förbundsmöten och årsfester.
– Det finns ju också en evangelisk krets här i Nykarleby och den evangeliska rörelsen har stått väldigt stark till exempel i Jeppo. Jag anser att vår kyrka är stark genom sina väckelserörelser.
Själv är han aktiv i många olika sammanhang. Han är en flitig gudstjänstbesökare, engagerad kyrkvärd och så deltar han i samtalsgruppen för män.
– Det här med gubbdagis ser jag som väldigt betydelsefullt. Det finns många ensamma människor i dag, och om en människa i ett par dör, då har vi män ofta värre att klara oss som änklingar än kvinnor som änkor.
Att motverka ensamhet och hjälpa utslagna människor ser han som en av den världsvida kristna kyrkans viktigaste uppgifter. Det är ett arbete som inte tar slut i första taget.
– Om vi vill vara kyrka och tar det på allvar, då har vi fullt med arbete.
