Kyrkpressens enkät besvarades av 350 personer i åldern 14 till 93 år.

Flesta i Kyrkpressens rundfråga: Bibeln är Guds ofattbara Ord

bibeln.

Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil.

20.1.2025 kl. 10:00

Bibeln är Guds ofattbara Ord – det anser 59 procent av dem som har svarat på Kyrkpressens enkät – ett verk som övergår människans förstånd. Hela tretton procent av dem som svarade anser att till och med att själva boken i sig är ett heligt föremål.

Hela 350 personer besvarade enkäten. Den var dels en öppen webbenkät på Kyrkpressens webbplats, dels skickades den som en riktad förfrågan inom redaktionens nätverk av både kyrkligt aktiva och andra finlandssvenskar.

Ett slags historiskt trendbrott i modern tid är när över hälften i enkäten, 53 procent, svarade att de inte längre nödvändigtvis förlitar sig på Bibeln enbart som den tryckta Böckernas bok.

Tryckerimäster Johann Gutenberg från 1400-talets Tyskland har fått sin efterträdare, när en majoritet av dem som besvarat Kyrkpressens enkät läser Bibeln också digitalt. Apple eller Micro­soft tillhandahåller nu de tekniska kanalerna att ta till sig Ordet, på mobilen eller på dator.

I enkätresultaten finns bland andra svarande en 93-årig österbottning som fortfarande arbetar med att ta till sig”storheten och barmhärtigheten i Guds nåd” – digitalt.

Ingen lärobok, ingen manual

I Kyrkpressens enkät blir det tydligt att Bibeln för de allra flesta är en andaktsbok.

Den är inte så mycket ett stycke episk världslitteratur. Den är inte i första hand ett logiskt ramverk för att hitta argument för kristen tro. För de flesta är den inte heller det där tjohejigt enkla där Bibeln får vara manua­len för ett gott och kristet liv. Den tanken skriver bara var sjunde svarande under.

”Bibeln har varit till tröst när det har varit svårt i livet”
– 62 år, Sibbo

Bibeln är en bok ur vilken man hämtar ”inspiration eller tröst” svarar 63 procent av enkät­deltagarna.

”Bibeln har varit till tröst när det har varit svårt i livet” skriver en 62-årig Sibbobo. I övrigt betraktar personen sig som en passiv kyrkmedlem vars bibel för det mesta står orörd i bokhyllan.

Högt i enkäten kommer också tanken om att Bibeln är ”näring för tron” med 55 procent av de svarande.

Överraskande många ser det också som något av en kristen plikt att läsa Bibeln. Hela 35 procent har kryssat för det påståendet. Nästan hälften av alla i enkäten svarar också att de försöker läsa Bibeln dagligen eller göra det systematiskt.

Tro på Guds Ord, färre liberala tolkningar

På frågan om hur man läser Bibeln sprider svaren sig betydligt. Många säger sig läsa Bibeln flera gånger varje vecka. Men många har också angett att de följer kyrkoårets teman och högtider. En nästan lika stor grupp svarar för sin del att de kan rota ivrigt i sin bibel för att hitta texter om något särskilt tema. Flera svar var möjliga, och ett svar kunde ofta inte utesluta ett annat.

Av de svarande hade 14 procent läst Bibeln som man läser vilken bok som helst, från början till slut.



Flera bibelläsare berättar om sina rutiner. En 70-årig svarandes kvällsmönster hemma i Esbo
går så här:

”Startar med några standardverser ur Psaltaren, läser sen systematiskt nåt ur Gamla testamentets profeter eller Predikaren och slutar med nåt kort ur evangelierna; drar igenom dem och Apostlagärningarna systematiskt. Pauli brev har jag för tillfället inte riktigt ork med, men får väl ge dem en chans till.”

Är Bibeln sann?

Kyrkpressen frågade också i enkäten om Bibeln kan anses vara ”trovärdig och sann”. Bland de svarande var en tydlig majoritet om 54 procent för tanken att Bibeln är ”unik för mänskligheten”. Tydliga 59 procent ansåg att Bibeln är ”ett budskap som människan inte helt och fullt kan förstå”.

”För mig som kristen är det Gud i sitt Ord som ska avgöra om jag är trovärdig och sann, inte tvärtom”, skriver en 54-årig frikyrklig österbottning.

"Bibeln är människans sätt att försöka förstå det gudomliga, ett försök att förklara det oförklarliga."
– 41 år, Helsingfors

Enkäten visade inte någon entydigt klar koppling mellan att de som har mera en traditionell eller mysterieorienterad bibelsyn dessutom skulle ha varit de flitigare bibelläsarna.

I den stora grupp som uppgav sig höra till huvud­fåran av evangelisk-lutherska församlingar fanns en klar grupp om 40 procent som uppgav sig vara flitiga bibelläsare under veckan – och ändå samtidigt stödde tankar om att Bibeln kan innehålla ”fel och motsättningar” eller förmedla berättelser ”som inte nödvändigtvis är historiskt sanna”.

Vice versa fanns det också flera som identifierade sig med den ofta aktivare delen av kyrkan, väckelserörelser och frikyrkor, men som ändå hade sin bibel mest på förvaring bokhyllan eller bara bläddrade i den då och då.

Frikyrkorna blir bibelliberalare

De svarande fick uppge var de inom kristen tradition upplevde sig höra hemma. Mellan de 18 procent som sade sig höra till kyrkans väckelserörelser till de åtta procent som var från frikyrkorna fanns en svag men tydlig skillnad i bibelsyn.

”Vi måste utgå från att kärleksbudskapet är Bibelns och Jesus viktigaste budskap” skriver en frikyrkomedlem i 45-årsåldern från Åboland.

Frikyrkliga luftar numera liberalare tankegångar, samtidigt som synen på Bibeln bland dem som representerade lutherska väckelserörelser mera andades att den är ett orubbligt sant budskap, med drag av Ordets mystik.

"Nej, har inga favorit­ställen. Olika texter talar till mig i olika tider."
45 år, Österbotten

Särskilt bibelfokuserade var de som betecknade sig som kristna utan en klar förankring i ett särskilt samfund. Bland dem fanns kommentarer att den lutherska folkkyrkans bibelpraxis inte alltid räckte till, utan man sökte sig som komplement också till andra kristna rörelser och sammanhang.


Önskas mera bibel i församlingarna

De som svarade på Kyrkpressens enkät fick ha önskemål om hur deras församlingar kunde hålla fram Bibeln i kyrkan. Tre fjärdedelar av de svarande önskade mera av den varan.

Då var det inte så mycket andakt som gällde. En stor grupp om 42 procent önskade mera samtal om hur Bibeln varit viktig för dem själva i vardagen. Hela 37 procent önskade diskussioner om hur Bibeln står i förhållande till aktuella idéer och strömningar i omvärlden.

Inom gruppen frikyrkliga var det önskemålet starkt – 80 procent av dem önskade mera samtal om bibel, liv och vardag av sina egna församlingar.

En klar minoritet i enkäten om 26 procent bestod dock av dem som var nöjda med hur Bibeln förekommer i deras församlingar.

NT och psalmerna populära

Gamla testamentet faller i enkäten undan som en del av Bibeln som många upplever problematisk.

”Gamla testamentet borde tydligare avskiljas. Det är en introduktion. Nya testamentet är den verkliga Bibeln”, skriver en 66-årig östnylänning.

Näst efter evangelierna och skildringarna av Jesus liv växlar över hälften av bibelläsarna helst över till de andra nyare delarna av Bibeln som Apostlagärningarna eller breven till de tidiga församlingarna.

En fjärdedel av de svarande har å sin sida Psalmerna eller poesi och aforismer i Predikaren och Ordspråksboken som det näst viktigaste för dem i Bibeln. För Israels folks historia eller de tidigaste berättelserna i Moseböckerna är intresset lågt.

”Krönikeböckerna har absolut ingen relevans i mitt liv” skriver en 62-årig folkkyrkolutheran i Nyland. Hen nämner Jakobs brev i Nya testamentet som sin favorit.

Krig och våld problematisk läsning

Alla krig i Gamla testamentet, eller en Gud som sanktionerar hämnd, våld och brutala strider, får många kämpa med i Bibeln, visar enkäten. Också det här är jämnt fördelat över alla svarande oberoende av bakgrund och bibelflit.

”En Gud som beordrar avrättningar av främmande folks spädbarn” – tar en 39-årig församlingsmedlem från Sydösterbotten som exempel.

I enkäten står få för den rena biblicismen, att i tro ta Bibeln som den är och betrakta allt som står skrivet som ett slutet maskineri som förr eller senare belyser sig självt.

"Jag accepterar Bibeln som helhet som Guds ord, men har problem med tolkningar där hat och diskriminering är 'Guds vilja'."
28 år, Björneborg

Av de svarande anser 42 procent, också tämligen lika fördelat på bakgrund och samfund, att Gud kan tala genom Bibeln, förutsatt att man också tar till sig dess historia och teologi.

De kristendomskritiker som meddelar sig i Kyrkpressen rundfråga blir med tanke på hur enkäten genomförts få. Tre procent av de svarande säger att de läser Bibeln för att de är oense med kristna eller kritiska till hela verket. Flera vänder sig också till Bibeln mest i jobb eller annat skrivande för att kolla att hänvisningar och citat blir rätt.

”Tanken att Jesus måste offras för alla andra, tycker jag är ganska vämjelig och obegriplig” skriver en 60-årig österbottning.

”Gudsbilden i Gamla testamentet är splittrad. Monoteismen är endast en välvillig tolkning”, skriver en svarande från Nyland, 61 år.

Många har favoritverser

Majoriteten av de svarande i enkäten var uppenbart bevandrade bibelläsare; sju av tio citerade gärna favoritavsnitt i Bibeln.

Det var förstås julevangeliet, Johannes 3:16 med Så älskade Gud världen och Psalm 23 med Herren är min herde. Men så fanns det också några tydliga favoriter till.

Många nämner Psalm 139 med Gud som ”omsluter mig på alla sidor”, även om jag hamnar ytterst i havet. Rätt så många svarade också Efesierbrevet 2 med raderna ”av nåd är ni frälsta genom tron” och, som det står, förutbestämt skapade till att göra det goda i Kristus Jesus.

Överraskande nämner rätt så få scener ur Jesus liv som sina favoritpassager. En händelse sticker ändå ut bland svaren. Det är Johannes­evangeliet 4 där Jesus möter kvinnan med det trasiga förflutna vid Sykars brunn.

Fast även där har bibelläsarna också i kortfattade enkätsvar vitt olika tolkningar av vad berättelsen egentligen vill säga på Bibelns blad.

Text: Jan-Erik Andelin


HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53