Laura Asplund och Hilda, Jenny Nygård samt Sonja Rankinen och Majlis ser fram emot att ordna jul- tablå i år igen.

De skapade en ny tradition – för sig och sitt lokalsamhälle

jul.

För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen.

11.12.2024 kl. 16:53

Den 23 december 2022 körde Sonja Rankinen till sitt jobb som sjukskötare på en intensivvårdsavdelning. Hon brukar ofta be på väg till jobbet, och det gjorde hon också den här dagen. Samtidigt fick hon en idé: ”Tänk om man skulle ordna en jultablå i Vasa.”

– Så jag bad om det. Jag bad att OM det ska ske så ska det bli bra på riktigt, och jag behöver hitta människor som vill göra det tillsammans med mig, säger Sonja Rankinen.

En tid senare nämnde hon idén för Jenny Nygård, och Jenny svarade att det är något som hon också drömt om i flera år.

– Jag hade haft en lös tanke om att det skulle vara roligt att ordna en tablå. Jag hade också besökt jultablån i Karleby som ordnats där många år. Dit har det alltid kommit mycket folk och det har varit jättefint.

– Då Sonja nämnde idén sa jag: ja, nu gör vi det!

– Ofta är församlingen en organisation som ber folk att vara med, men vi gjorde tvärtom, säger Jenny Nygård.


Så tog de kontakt med några andra handlingskraftiga kvinnor som de tänkte att skulle kunna vara med på noterna, och det var de. Mindy Svenlin var en av dem. Hon hade redan en spellista på Spotify som hon gjort ”ifall man någon gång skulle ordna en jultablå”.

Laura Asplund, uppvuxen i Karleby, hade tidigare deltagit i en jultablå på sin gamla hemort. Hon var inte heller sen med att ställa upp, och också hennes syster Maja Nybacka tackade ja till att vara med i planeringsgruppen.

Så kom det sig att en grupp om fem kvinnor i Vasa och Korsholm började planera en jultablå som skulle bli bra på riktigt. Uruppförandet tog plats i Trefaldighetskyrkan den 23 december i fjol. Kyrkan som rymmer 900 personer fylldes upp. Samtidigt streamades tablån och drygt tusen personer tog del av streamen.

Då publiken droppade in stod Sonja Rankinen i dörren och hälsade välkommen.

– Då hade vi övat och visste redan att det blir bra, men att det också kom så mycket folk. Det var häftigt!

Att hinna mindre kan ge mer

Men efter den 23 december gick också planeringsgruppen in i julfirandet. Laura Asplund och hennes man har ännu rätt små barn och är mitt inne i att forma sina traditioner.

– Julen är ju väldigt mycket traditioner och känslor. Det handlar om vad man har för bakgrund, och det är kanske inte alltid så enkelt att bestämma, hur ska vår jul se ut?

Laura Asplund och hennes familj formar som bäst sina jultraditioner.


Och det här med julefrid, det är något som inte alltid kommer av sig själv. Hon konstaterar att man aktivt får välja och sålla bland intrycken. Det finns så mycket man kunde hitta på och ordna, men om allt pyssel, all konsumtion och all god vilja leder till hålögda vuxna, då är det kanske viktigare att välja bort än att hinna med.

Jenny Nygård upplever att hennes bild av den perfekta julen blir mer nyanserad med åren. Det är inte längre så viktigt att allt ska kännas precis rätt.

– Jag tycker om julen, men det behöver inte vara som det alltid varit. Det kan bli bra på många sätt. Knappast var det perfekt stämning i stallet heller.

För Sonja Rankinens familj är det sedan några år tillbaka en tradition att hela familjen sover i vardagsrummet natten till juldagen, i julgranens sken.

– Så är vi lite som på utflykt i vårt eget hem.

Har ni något råd till andra småbarnsföräldrar som känner att pulsen höjs i december?

– Då jag och mina syskon blev lite äldre minns jag att min egen mamma bad oss att säga en sak på var som var viktig för oss inför julen, och så prioriterade hon de sakerna. Det tyckte jag var bra, säger Jenny Nygård.

– Man tror kanske att andra har förväntningar som egentligen inte finns.

Det enas de alla om. Och så konstaterar de att man inte kan både försöka återskapa sin egen barndoms jular, och dessutom plocka på nissedörrar, instagram-pyssel och sju sorters hemkokt julkola.

– Det låter så banalt, men stressa inte, säger Laura Asplund.

Pusta ut med den heliga familjen

I år ordnar gänget jultablå igen, men kör två föreställningar efter varandra och hoppas att fylla kyrkan två gånger om.

– Man måste ju ha lite högre mål varje år, säger Sonja Rankinen.

Genom att de ordnar tablån kvällen innan julafton hoppas de att den ska få inleda julfirandet. Att det ska bli en stund då man får pusta ut och lämna julklappsjakt och lokalvård bakom sig.

Inför den andra upplagan av jultablån i Vasa höjer Sonja Rankinen och resten av gänget ribban.


Om man vill ordna en riktigt bra jultablå för en stor publik, var börjar man?

– Man hittar duktiga medarbetare, säger Sonja Rankinen.

Jenny Nygård instämmer och tillägger:

– Då man tänker på en jultablå tänker man kanske på något lite gulligt med barn som glömmer sina repliker. Men vi ville göra en annan typ av tablå. Det är samma berättelse, men det är inte barnens jultablå. Den här tablån är för alla.

För att få till det har musiken spelat en viktig roll. Traditionella julsånger ingår, men de har också tagit in musik utan en direkt julkoppling.

– Vi tänker att om man tar in nya sånger kan man också se berättelsen i ett nytt ljus. Musiken lyfter fram nya aspekter, säger Sonja Rankinen.

Laura Asplund, som är veteran i tablå-sammanhanget med sina erfarenheter från Karleby, har också tidigare sett hur en jultablå kan dra fullt hus. Det har varit något speciellt i det, för man behöver inte vara så förfärligt troende för att gå och se en jultablå. Vad en jultablå är och hur den talar till en är upp till var och en som kommer, och så får det vara.

Gänget har också aktivt valt att engagera aktörer från olika sammanhang.

– Vi tycker det är viktigt att jobba för enhet, och kring julens budskap kan alla enas, säger Jenny Nygård.

Kring julens budskap kan de flesta kristna enas, oberoende av samfund, bakgrund och värderingar. Det har planeringsgruppen velat ta fasta på.


”Vi hade något meningsfullt att göra”

Även om projektet kräver tid och planering beskriver de jultablån som något som gett mer än det tagit. Att hela gänget är mitt uppe i småbarnsvardag och familjeliv har gett det ytterligare en dimension.

– Förra hösten jobbade Laura, och jag jobbade halva hösten, men annars var vi alla hemma. Vi hade nästan alltid med någon bebis på våra möten, men vi hade något meningsfullt att göra.

– Klart det är meningsfullt att sköta barnen och hemmet, men vi hade också något annat, säger Sonja Rankinen.


Ni ger mycket av er själva till församlingen och lokalsamhället genom det här projektet, är det något ni reflekterat över?

– Vi har reflekterat ganska mycket över det. Ofta är ju församlingen en organisation som ber folk att vara med, men vi gjorde tvärtom.

– Vi har känt att det är lite av vår uppgift att ordna evenemang nu då vi har tid till det. Det har varit viktigt för oss att göra något som inte bara är för den egna familjen, säger Jenny Nygård.

En del av de som medverkat i tablån har också uttryckt en glädje över att få göra sådant de är bra på, och att få göra det för andra.

– Det finns en tillfredsställelse i att få använda de gåvor man har, säger Laura Asplund.



Jultablån "Den Gud vi väntat på"

  • Ordnas i år i Trefaldighetskyrkan i Vasa den 23 december klockan 17 och klockan 19. Tablån är på svenska men textas till finska och engelska.
  • Medverkande är Wasa Gospel, barnkören Gerby-mickarna, musiker, skådespelare, dansare.
  • Planeringsgruppen består i år av Sandra Sund, Jenny Nygård, Sonja Rankinen, Laura Asplund och Mindy Svenlin.
  • Arrangörer är Slef Vasa och Vasa kyrkliga samfällighet.
  • Inträdet är fritt och tablån streamas på både Vasa svenska församlings och Slefs youtube-kanaler.
Text: Rebecca Pettersson
Foto: Johan Sandberg


Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21