För pastorn och den evangelikala ledaren Rubén Enriquez i Mexico City är president Donald Trumps planer på att stoppa stora mängder av migranter i hans land, Mexiko, inte ett problem. Det är en möjlighet, säger han.
– Vi organiserar stöd till dem vid gränsen. Många migranter är inte troende när de kommer men omvänder sig ofta här. När de åker hem igen sprider de evangelium och stöder sina egna kyrkor, säger Enriquez till det amerikanska kristna mediet Christianity Today.
Donald Trump står ”kanske inte bortom all förebråelse”, säger Enriquez. Men han gillar ändå att Trump gör klart att USA som nation är ”rotad i principer från Bibelns Gud”.
I USA beräknas var fjärde invånare vara evangelikal, en stor majoritet av dem vita. I sydstater som Kentucky, Tennessee eller Alabama utgör de närmare hälften av befolkningen. I valet ska omkring 85 procent av de evangelikala ha stött Donald Trump.
"Trump gör klart att USA som nation är rotat i principer från Bibelns Gud."
Men vad är en evangelikal? Det är någon i den kristna tradition som förväntar att man har en personlig komma-till-tro-erfarenhet, ofta blir vuxendöpt och därefter är en aktiv och evangeliserande församlingsmedlem.
I Norden kan frikyrkor och en del väckelserörelser betraktas som evangelikala. Den svenska religionsvetaren Joel Halldorf har ändå dragit skiljelinjen att man i Norden inte har samma negativa hållning till stat och regering som USA:s evangelikala ofta har.
Omvärlden inte lika förtjust
Evangelikala utanför USA är inte lika odelat tända på att Donald Trump återvänder till makten. I en enkät i mediet Dagen bland över 200 frikyrkopastorer i Sverige skulle bara tretton procent ha röstat på Trump.
Evangelikala Christianity Today, grundad av evangelisten Billy Graham 1956, visar också i en stor artikel att särskilt evangelikala kyrkor i Europa inte är förtjusta.
– Igen en gång får vi svara på beskyllningar om att viga samman politik och tro som de evangelikala i USA har gjort. Det är enormt problematiskt. Vi vill vara ”de goda nyheternas” folk, säger Gavin Calver från den evangeliska alliansen i Storbritannien.
"Det här är enormt problematiskt. Vi vill vara de goda nyheternas folk".
Anti-apartheidveteranen och prästen Moss Ntiha i Sydafrika såg Trumps seger som ”en sorglig dag” för evangelikala i världen.
– Efter apartheidens fasor här i Sydafrika känner vi till hur lätt populism med en smal syn på allmän samhällsmoral kan skada människor i marginalen, säger han.
Att Trump under sin första presidentperiod talade om länder i Afrika som ”skithögar” anser Ntiha att gör det svårt att predika ”så älskade Gud världen”, säger Ntiha.
Andra länders evangelikala kyrkor ger i Christianity Todays artikel i november tummen upp för Trump som en försvarare av traditionella kristna värden: i Chile, Kenya, Israel, Sri Lanka, Nepal, Filippinerna.
I Ryssland såg den evangeliska alliansens generalsekreterare Vitalij Vlasenko Trump som den värdigare kandidaten i valet. Att han skulle ha en särskilt god relation till Rysslands president Putin är ändå enligt honom överdrivet.
Utvisningshotade – älskar Trump
Finländaren Veli-Matti Kärkkäinen är professor i systematisk teologi i USA. Som luthersk präst med bakgrund också i Pingstkyrkan arbetar han vid det evangelikala Fullerseminariet i Kalifornien.
Grundat av en radioevangelist på 1940-talet bygger högskolan på en moderat riktning av evangelikalism som har tagit avstånd från den fundamentalism som ofta går hand i hand med amerikansk ytterhöger, säger Kärkkäinen.
"Trump vill utvisa miljoner latinomän och deras familjer, Ändå dras de till ledarkulten kring honom."
– Av omkring 100 medarbetare här skulle jag vara förvånad om en enda var anhängare av Magarörelsen (Make America Great Again), eller varmt sinnad mot Trump.
Från sin utsiktspost i Los Angeles säger Veli-Matti Kärkkäinen att man inte kan förklara Trumps seger i valet enbart med de evangelikalas stöd. Också en djupt kluven katolsk kyrka stödde Trump, likaså nu en stor grupp av unga hispanos, invandrade spansktalande amerikaner, säger han.
– Unga latinomän, som har brukat rösta på demokraterna, men som har en mycket konservativ teologisk syn på sina kvinnor, att de ska stanna hemma och så. Trump vill utvisa över tio miljoner av de här männen och deras familjer, men trots det dras de konstigt nog, outo juttu, till ledarkulten kring Trump.
Svårare har det varit i den katolska kyrkan i USA, som ofta faller i medieskugga i Norden.
– Katolikerna är djupt delade i sin relation till Maga. Man röstar på Trump för abortfrågan, även om katolikerna som annars har en bra socialetik är förskräckta över Trump och trumpismen. Vanligen står de för demokraternas värden, att jobba mot fattigdom eller att skydda miljön, säger Veli-Matti Kärkkäinen.
Domarväldet ”lite av en teokrati”
Trumpismen handlar inte bara om nationen och presidenten, utan syns nu på alla nivåer i samhället. Allt mer av offentligt stöd öronmärks och styrs till ”rätta” religiösa faith-based-organisationer och kyrkor, säger Veli-
Matti Kärkkäinen.
– Fast så var det också under (president Joe) Bidens tid, då var det andra liberala och inkluderande organisationer som fick stöd.
I USA är åklagare och domare tydligt politiskt tillsatta och kommer nu också att runt om i USA börja ta ställning till frågor i enskilda skoldistrikt om religion i skolan, eller hur man får undervisa till exempel om feminism eller regnbågsfrågor.
I upplägget med den radikala Magarörelsen och dess kristet färgade retorik , säger Veli-Matti Kärkkäinen att USA nu blir ”lite av en teokrati”.
– I Finland har vi svårt att förstå att rättsväsendet inte är oberoende – i världens äldsta demokrati! säger han.
