Essäisten Antti Nylén är ingen julmänniska – men i år har han funderat mycket på julen och vad den egentligen betyder.

Årets adventskalender – essäisten Antti Nylén står för texterna: "Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända"

adventskalender.

I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han.

26.11.2024 kl. 12:47

I år är församlingarnas adventskalender illustrerad av Ilja Karsikas, medan författaren och essäisten Antti Nylén står för texterna.

– Jag är ingen julkalenderperson – jag är inte ens en julperson. Jag är sådan att jag tränger undan julen så länge det går, tills jag inser att jag måste underkasta mig den, säger Antti Nylén.

– I mina föreställningar är julen årets sista ansträngning. Jag vaknar till liv efter jul. Jag väntar faktiskt mer på att julen ska ta slut än på att den ska komma.

Han grubblade länge över uppdraget. Hur skulle kan klara av att säga något vettigt och viktigt på 60 tecken? Han ville inte skriva platta aforismer om julstämning, hopp eller tröst.

– Mottagaren var en stor fråga för mig. Kalendern trycks ju i hundratusentals exemplar och når en massa olika sorters människor – och jag vet inte vilka de är.

Han funderade också mycket på det andliga innehållet. Han ville inte bjuda på generiska julbilder utan skriva till vuxna som har en uppfattning om den kristna trons grunder.

– Jag bestämde mig för att lita på att det finns en intelligent person i andra ändan, en person som förstår komplicerade saker och är redo att ta in också sådant som känns förbryllande och svårt att tyda. Jag vill inte underskatta mina läsare.


Vi behöver bara vänta

Han ville betona den resa och väntan som hör ihop med kyrkoåret, liksom kopplingen mellan jul och påsk.

– Jag ville inte skriva på ett tomt sätt om hopp. Människor letar mycket efter hopp i dessa tider, man säger att det är viktigt att inte ge upp hoppet. Men om man måste tala om hopp hela tiden kanske tanken inte verkar ha effekt? Vad betyder hopp egentligen? Att man är på gott humör trots alla hot? Jag tycker det är fattig andlighet. Jag ville skriva om väntan i stället.

Den som väntar gör något mer än bara hoppas.

– Om kristendomen är sann, om allt det som vi trott på i årtusenden är sant, då behöver vi inte hopp. Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända. Då är det ingen fara. Kristus kommer oberoende av om vi vill det eller ej.


En miniessä eller julpredikan

Han tänker på att människor allt mer främjas från kristendomens grunder. Folk förstår inte eller minns inte sådant som vad treenigheten handlar om, eller vad som egentligen händer på påsken.

– Orden, begreppen och bilderna håller på att bli främmande för många. Men av dem som ändå på något vis håller fast vid kristendomen tycker jag att man kan kräva en teologisk läskunnighet – kanske desto mer av dem.

I år får församlingsmedlemmarna ta del av något som Antti Nylén i början tänkte på som en miniessä eller julpredikan.

– Först tänkte jag att det skulle bli en sammanhängande berättelse, men det fungerade inte. I slutresultatet finns ändå spår av den här strukturen, och man behöver kanske läsa föregående lucka för att förstå följande.

Text: Sofia Torvalds


Kyrka. Staten beräknas i år få drastiskt mindre inkomster på samfundsskatten. Det betyder ett lika drastiskt minskat statsstöd åt församlingarna. 21.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Skulle världen vara en fredligare plats utan religioner? Inte alls, säger religionsvetaren Nils G Holm. 21.1.2009 kl. 00:00

Kultur. Påven dyker snart upp på Vatikanens egna kanal på webbplatsen Youtube. 21.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett kapell som rymmer femtio personer ska byggas vid det arktiska museet Nanoq i Jakobstad. 20.1.2009 kl. 00:00

Kultur. Disney kommer inte att delta i produktionen och finansieringen av den tredje delen av filmsviten med berättelser från Narnia. 20.1.2009 kl. 00:00

Marina Wiik. Kioskhyllorna dignar av kom-i-form-litteratur. Arbetsgivare och studieinrättningar erbjuder gymtider för en spottstyver. Den som inte går på lektioner i pump, spinning eller magdans uppfattas som mer eller mindre misslyckad. Eller i alla fall lat och oattraktiv. Och så riskerar man att dö i förtid. 22.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg gjorde för en tid sedan ett lovvärt försök att föra in frågan om de svensktalande finländarna och deras verklighet på en finskspråkig arena. 22.1.2009 kl. 00:00

Världen. I Southampton i England har en annonskampanj med ateistiska reklamer på stadens bussar väckt uppmärksamhet. 20.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Församlingsbor i Esse vill behålla prästgården inom församlingen och besvärar sig nu till förvaltningsdomstolen i Helsingfors. 20.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag firar missionssällskapet med öppet hus på Observatoriegatan i Helsingfors. Se bilder! 19.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Drygt trettio religionslärare från Svenskfinland samlades på religionspedagogiska dagar i Helsingfors förra veckan. 19.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans missionsarbetes 150-årsfest belyste missionsarbetets uppgift att utveckla och förändra. I dag fortsätter programmet med glada fötter. 19.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans missionsarbetes 150-årsfest belyste missionsarbetets uppgift att utveckla och förändra. 19.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ortodoxa kristna strävar efter att göra hela livet till en bön, men avråds från att berätta om sina andliga upplevelser. 18.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. År 2008 gav insamlingen Annorlunda Gåva 1,65 miljoner euro i intäkter. Skoluniformen var bidragsgivarnas favorit. 19.1.2009 kl. 00:00

Livshållning. "Under den senaste veckan har jag ändå ställt mig frågan om jag ibland ger för stort rum åt ett negativt tänkande." 26.4.2018 kl. 00:00

Välbesökt. God mat, ett femtiotal deltagare, och en intressant livshistoria. Så kan en kvinnobrunch se ut. 26.4.2018 kl. 00:00

musik. Niels Burgmann är nyanställd i Matteus församling. 26.4.2018 kl. 00:00

Jäkt. Morgonandakter och middagsböner – hinner man med sådant mitt i vardagen? Och gör det någon skillnad? 26.4.2018 kl. 00:00

Strukturer. Det behövs administrativa förändringar för att klara ekonomin och rekryteringen av arbetskraft. 23.4.2018 kl. 11:02