Benjamin Sandell är präst och jobbar som studentarbetare i Studentmissionen i Vasa och nationellt.

Ett väl levt liv här på jorden är ett liv som förbereder oss för evigheten

betraktat.

Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?”

3.11.2024 kl. 18:37

Fastän frågan kommer från ett glatt och bekymmerslöst hjärta stannar jag ändå upp och tänker en stund på livets tillfälliga natur, innan jag svarar: ”Jag hoppas det, det tror jag nog, om inget oväntat händer.”


I vår tid
är det inte ovanligt att träffa på människor som helst inte vill tänka på att livet en dag kommer att ta slut, som gärna viftar bort ”dystra” tankegångar och framhåller att det gäller att leva här och nu.

Men tänk om det egentligen är precis tvärtom? Att medvetenheten om livets begränsande natur och evigheten som ligger framför oss är det som lägger livet i perspektiv? Som får oss att välja det som verkligen är värdefullt? Som kallar oss att bli de människor vi är tänkta att vara?

Men tänk om det egentligen är precis tvärtom? Att medvetenheten om livets begränsande natur och evigheten som ligger framför oss är det som lägger livet i perspektiv?

Att livet här inte är allt är goda nyheter för en tid som vill göra allt, hinna med allt, åstadkomma allt, och som samtidigt inte kommer undan att tiden en dag tar slut. Ifall vi tror på evigheten så är de goda nyheterna bland annat att det är fullt möjligt att du kommer att ha tid. Obegränsad tid, för det som verkligen spelar roll.

Ur den synvinkeln är ett väl levt liv här på jorden ett liv som förbereder oss för evigheten. För en ändlös tid med Gud, för det är det evigheten är. Förstår vi evigheten så, är det därför bättre att i stället för den klassiska frågan: ”Kommer jag att vara där?” ibland fråga: ”Håller jag på att bli den typ av person som skulle trivas där?”

Den senare frågan ger klarhet, för den för oss in i ett möte med vad vårt hjärta sist och slutligen vill ha. Vad lever vi för? Vad hoppas vi kunna hålla fast vid i evighet? Den ger oss redskap att förstå varför Bibeln så ofta talar om att ha ”ett hjärta vänt till Gud”.

Evigheten, vardagen och våra val möts därför i Jesus ord: ”Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.” Tar vi honom på orden och gör som han befallt får vi märka att allt ingår där, och resultatet är ett hjärta förvandlat av Gud.

Därför tror jag att C.S. Lewis är något på spåren när han kommenterar Jesus ord i texten för allhelgona: Det är tryggt att säga till de renhjärtade att de kommer att se Gud, för det är bara de rena i hjärtat som vill det.

Benjamin Sandell


vanda svenska församling. Vanda svenska församlings flytt undan mögelproblemen har varit en långkörare. 23.2.2015 kl. 15:45

FMS. Finska Missionssällskapets insamling De vackraste julsångerna 2014 spräckte miljongränsen. 23.2.2015 kl. 15:43

I Uleåborg ska personer som lever under utsatta förhållanden erbjudas gratis läkartider. Projektet är ett samarbete mellan läkarcentralen Mehiläinen och Uleåborgs domkyrkoförsamling. 23.2.2015 kl. 10:31

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

rebecka stråhlman. När man är 25 år och nyutexaminerad kan livet se ut på många sätt. För Rebecka och Linus Stråhlman präglas tillvaron av kallet. Prästkallet. 19.2.2015 kl. 00:00

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41