Hela Sydamerika oroar sig för kaoset i Venezuela. Här ett solidaritetsmöte i Peru.

Luthersk, latinamerikansk och liten – så lever kyrkorna i turbulensen

LATINAMERIKA.

I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i
Venezuela och Bolivia.

17.9.2024 kl. 10:00

De är biskopar, men den termen är för katolsk för dem så de kallar sig kyrkoledare, presidente, de lutherska ledarna Freddy Choque från Bolivia och Gerardo Hands från Venezuela.

Lutherdomen i det katolskt, och numera också evangelikalt, dominerade Latinamerika är försvinnande liten.

Bolivias lutherska kyrka räknar med 10 000 gudstjänstbesökande medlemmar. Den har byggts upp på 1930-talet av amerikanska lutherska missionärer som lämnade fruar och barn i Amerika och tog båten till Chile och arbetade sig upp från kusten till bergs­landskapen i Bolivia. Där hade de den första tiden svårt med den tunna luften och var rädda för att dö, säger Freddy Choque.

"När det första missionärerna från USA drog sig tillbaka sprack kyrkan. Där lokala bolivianer tog över hade man till en början inga pengar, resurser eller löner."

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Bolivia har ett starkt fotfäste bland ursprungsbefolkningen i landet och gudstjänsterna är ofta flerspråkiga, åtminstone på spanska och aymara. Men bland lutherska kyrkor i Sydamerika är Bolivias kyrka faktiskt störst.

Missionärerna från USA drog sig tillbaka på 1970-talet och då sprack kyrkan; i den kyrka Freddy Choque själv leder tog lokala bolivianer över ledningen, till en början utan pengar, resurser eller ens löner, säger Freddy Choque.

Venezuela: Rötter i Lettland

Venezuelas evangelisk-lutherska kyrka byggdes upp på 1950-talet av tyska emigranter från bland annat Lettland och Ungern. Gudstjänstlivet har också förblivit mera ”europeiskt”. Själv har Gerardo Hands, 69, brittiska rötter.

De aktiva lutheranerna i Venezuela är bara 1 200 till antalet. Kyrkan lider dessutom av den urspårade socialistiska regim som sedan den fick makten 1999 har fört landet i fattigdom, mass­flykt och misär.

– Omkring åtta miljoner venezolaner bor redan utomlands och efter presidentvalet i somras räknar man med att ytterligare två miljoner ska lämna landet, säger Gerardo Hands.

Hans eget samfund tappar därmed också medlemmar. Många flyr av ekonomiska skäl till grannländer som Colombia och Brasilien, eller till USA. De tyska familjer som var med om att grunda kyrkan har också antingen emigrerat, eller dött ut. Kyrkan har just nu nästan inga präster, utan Gerardo Hands får jobba med att utbilda lekmän för uppgifter i kyrkan.

En av den venezolanska lutherska kyrkans fokus är kring den nationella krisen kring barnen i landet. Ofta följer de inte med föräldrarna utomlands, utan lämnas hos mor- och farföräldrar eller andra släktingar.

– Förr emigrerade högutbildade, läkare, ingenjörer, arkitekter, universitetslärare. De senaste tio åren har det varit människor från mellan- och lägre mellanskikt. De fattiga.

Varför följer inte barnen med sina föräldrar?

– De har inte råd att försörja dem utomlands. Många har tänkt sig att bara flytta bort för en tid för att kunna skicka hem pengar till familjen.

Den utbredda fattigdomen i Venezuela har också lett till att familjerna faller sönder helt och hållet och barnen blir gatubarn, dras in i kriminella gäng, droger eller blir sexuellt utnyttjade.

– Barnen är väldigt sårbara. Det är upp till oss att arbeta för att skydda och försvara dem.

Venezuela har styrts socialistiskt under presidenterna Hugo Chávez (till 2013) och sedan efterträdaren Nicholas Maduro, långt från nordiska social­demokratiska idéer om ett jämlikt folkhem. Valet i juli där Maduro blev omvald har internationellt anklagats brett för valfusk.

Bolivia: Kyrkan undviker politik

Sydamerika är en väldig kontinent. Från Gerardo Hands bas i Valencia i Venezuela till Freddy Choques kansli i La Paz i Bolivia är det tretusen kilometer rakt söderut.

De två träffas ändå årligen vid de nord- och sydamerikanska lutherska kyrkornas gemensamma ledarskonferens Col. Gerardo har besökt Bolivias lutherska kyrka; Freddy är ännu skyldig honom en svarsvisit.

– Hans kyrka är mera latinamerikansk, säger Gerardo Hands om Bolivias kyrka, vi är mera formella. De har latiniserat sin liturgi och sjunger med cuatro, den där lilla gitarren.

"För att växa måste vi evangelisera, knacka dörr, tala om för människor att Gud älskar dem. Det är så vi växer."

Också Freddy Choques Bolivia är ett land med tvära kast i politiken. Också här har kyrkan ett omfattande socialt arbete. Trots att landet har haft flera vänsterregeringar har landets senat gett erkänsla för kyrkans arbete.

– Vi befattar oss inte med politiska teman. Oberoende av vad som är höger och vänster gör vi det vi ska som kyrka, säger Freddy Choque.

I det kyrkliga landskapet arbetar den lutherska kyrkan ofta med dem som har det ekonomiskt allra knappast.

– Överklassen har alltid varit katolsk, amerikanerna har kommit med sina engelskspråkiga skolor och riktat sig till medelklassen. Och vi arbetar därifrån neråt, med landsbygden, med indigenos, ursprungsbefolkningen.

Så är det också ett av kyrkans viktiga sociala arbeten att förse byar med rent dricksvatten.

Särdrag hos Bolivias lutheraner kan Freddy Choque egentligen inte peka på. Församlingarna har olika stil, och gudstjänsterna kan vara ganska olika. En kyrkohandbok har kyrkan visserligen, men den tar man mest fram bara vid större högtider, säger han.

Kyrkan i Bolivia har 100 församlingar och etablerar också nya. Det sker för det mesta med evangelisationen först, mera sällan via socialt arbete.

– Jag skickades nyligen för att öppna en ny församling. Vi besökte stadsdelen, delade ut flyers, bjöd in kyrkan, hade någonting för barnen.För att växa måste vi evangelisera, knacka dörr, tala om för människor att Gud älskar dem. Det är så vi växer.


FAKTA: Mål för finländsk mission

  • De lutherska kyrkorna i Bolivia och Venezuela får vardera stöd av Finska missionssällskapet FMS.
  • Bolivias lutherska kyrka har omkring 10 000 gudstjänstbesökande medlemmar. FMS sänder snart en missionär, som bland andra Kyrkslätt församling stöder, till landet.
  • Venezuelas lutherska kyrka drabbas hårt av massemigrationen och har 1 200 medlemmar och stor brist på präster. FMS har deltagit i att 40 000 barn i fjol fick nödhjälp, främst mat.
  • För tillfället verkar inga finländska missionärer i länderna. Senare i år får Bolivia en finländsk FMS-missionär som stöds av bland andra Kyrkslätts svenska församling.
  • Ländernas kyrkoledare besökte Finland vid missionspartnersamtalen i Helsingfors i augusti.
Jan-Erik Andelin


Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31

Ärkebiskop. I söndags installerades Tapio Luoma som ny ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 7.6.2018 kl. 10:00

Holmliv. Känns sommarlovet för långt och tråkigt? På Lekholmen ordnar församlingarna program hela sommaren. 7.6.2018 kl. 00:00

Förväntningar. Ledig tid triggar lätt stora förhoppningar om att få lite av allt: innehållsrikt program, tillräckligt med vila och tid för att odla våra relationer. Men om det inte blir som man tänkt då? 7.6.2018 kl. 00:00

längtan. "Den dagen i den röda stugan förändrade allt för mig." 7.6.2018 kl. 00:00

Vasa svenska församling. För många Vasabor är Kyrkpressen den viktigaste kanalen till kyrka och församling. Då församlingen slutar prenumerera på tidningen går de miste om den kanalen. 31.5.2018 kl. 16:27

ärkebiskop. Nu på söndag 3 juni installeras Tapio Luoma i ämbetet som ärkebiskop. President Niinistö och internationella gäster deltar vid mässan i Åbo domkyrka. 29.5.2018 kl. 10:05

prästvigning. I helgen var det prästvigning i Borgå. Totalt sex stycken präster vigdes till tjänst. 28.5.2018 kl. 13:41

flyktingar. En kristen afghan sitter på nytt i polisförvar i väntan på att bli deporterad. Polisen grep honom senaste vecka då han skulle träffa sin dotter. 22.5.2018 kl. 16:29

Kontakt. Det är aldrig för sent att bli en bra fadder, menar Pia Öhman och Freja Pontán som hållit kontakten i 17 år. 24.5.2018 kl. 00:00

Faddrar. "Förebilder hjälper oss att förstå vem vi är." 24.5.2018 kl. 00:00

Upptäcka. Många stannar kvar i stan över sommaren, antingen av egen vilja eller som ett måste. Storstan kan också vara ett smultronställe. 24.5.2018 kl. 00:00

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12