Harry Bogomoloff är PM och stadsfullmäktiges vice ordförande i Helsingfors, samt frivillig i Matteus församling.

Harry Bogomoloff: "En tacksamhetens väg tillbaka till kyrkan"

Kolumn.
Efter många år av passivt församlingsliv har en personlig upplevelse väckt en djup tacksamhetskänsla och lett till ett återupptäckt engagemang för Harry Bogomoloff. En ny fas av aktivt kyrkoliv har inletts – där tacksamhet och förlåtelse spelar en central roll.
11.9.2024 kl. 13:48

Jag har ett förflutet i Matteus församlingsråd, som medlem i två perioder på 1980-talet. Senare tog andra intressen och uppgifter över – jag har nu varit medlem i Helsingfors stadsfullmäktige i nästan 40 år.

Min åldersklass konfirmerades i slutet av 1950-talet. Då var skriftskolan ett måste, gick man inte den så kunde man inte gifta sig i kyrkan senare – det var ett av argumenten. Således ställde nästan hela åldersgruppen upp, minns att vi satt två timmar på lektion en eller två gånger i veckan med katekesen i hand.

Som församlingsmedlem har jag varit ganska passiv, visserligen har jag, och ofta vi, ”gått i julkyrka” varje år. Dop och kyrkovigslar har alltid varit självklarheter.

Barnatron och aftonbönerna övergav mig dock aldrig, mycket tack vare religionsundervisningen i folkskolan. Aftonbönerna med våra barn hörde till hela deras barndomstid. Likaså finns många av de vackra psalmerna kvar i mitt minne, som en del av min identitet. Numera undrar jag varför högmässornas psalmval är så ojämnt: många av de nyare sångerna är inte i min smak – varken till melodi eller text. Musiken är ändå otroligt viktig. Det var Bachs och Händels oratorier och passioner som ledde mig till kyrkorna på nytt.

Sedan hände det sig att en personlig upplevelse för några år sedan triggade en överväldigande tacksamhetskänsla. Jag beslöt mig med detsamma för att gå till högmässan följande söndag – och den goda vanan har bestått. Jag upplevde ett behov av att tro och att försöka bete mig lite bättre. Men framför allt kände jag en stor tacksamhet – bokstavligen för livet, och för familjen; för barnen och barnbarnen. Och förlåtelsen.

När jag nu är med på gudstjänsten så kunde jag lika väl också hjälpa till. Jag har några gånger ställt upp som bibeltext-läsare, jag har ju vanan att tala offentligt. Nya testamentet är läsbart, Gamla testamentet delvis tyvärr för tungt. Jag hoppas att många av oss finner en liten nisch för en insats.

Text: Harry Bogomoloff


ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26