Kyrkans mest använda ord ”tro” kan kännas svårt: Tror jag tillräckligt?

tro.

Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro?

11.7.2024 kl. 16:24

Det är en av de första varma och soliga dagarna i maj. Jag bär ut stoldynorna från boden och rustar terrassen för sommar. En stund senare sitter jag med en kopp kaffe i den knarrande gungan och låter solen värma min frusna själ efter en lång vinter. Vid mina fötter ligger katten Felix och njuter nog minst lika mycket som jag över att solen och värmen ännu en gång återvänt. ”Visst har vi längtat efter det här, Felix?” Han svarar med ett belåtet mjau. Det gör han alltid när han hör sitt namn nämnas. Det är bara tonläget som varierar.


Vi är nog många som längtat och väntat. Vintern har varit lång och kall och det är inte bara vädret som varit kyligt och utmanande. Den dagliga nyhetsrapporteringen har för det mesta varit väldigt dyster. Sega och blodiga krig som aldrig verkar ta slut, miljökatastrofer och ekonomiska nedskärningar som gör många rädda och förtvivlade. Då nyheterna inte lovar ljusare tider så är sol och värme till tröst för många av oss. Guds skapelse lever sitt eget liv.


De flesta av oss bär på en ständig längtan. Det är en naturlig inneboende egenskap att längta, vänta och hoppas. Det betyder förstås inte att jag behöver vara missnöjd med livet som det är, men att leva är att vara på väg och till den resan hör längtan, hopp och mål. Längtan är ett ord som jag själv gärna återkommer till och som jag använder flitigt. I min värld är det ett av de vackraste ord som vi har i vårt språk.


I kyrkan och i det religiösa språkbruket använder vi ofta ord som är svåra att förstå och kanske ännu svårare att tillämpa i det dagliga livet. Det här är ingen liten utmaning till exempel i konfirmandarbetet med femtonåringar. Jag upplever ordet längtan som ett mycket andligt ord samtidigt som alla vet vad det betyder att bära på och känna längtan. Kyrkans mest använda ord ”tro” kan kännas svårt. Hur tror man, tror jag tillräckligt? Däremot känner jag djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro, tänker jag medan gungan sakta knarrar och Felix somnat i solen.

Mats Fontell är ungdomsarbetsledare i Borgå svenska domkyrkoförsamling.


OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22