Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

”Du behöver inte bära din tro”

ETT GOTT RÅD.

Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism.

6.6.2024 kl. 08:00

Yvonne Terlinden är nyinstallerad kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling. När hon var tjugo år kallades hon ”Vonna” av de flesta, studerade teologi i Åbo för andra året och hade fullt upp.

– Jag var en person som försökte göra väl ifrån sig. Jag har kanske rentav varit för prestationsorienterad och plikttrogen. Men mitt tjugoåriga jag hade en längtan efter upplevelser.

Som tjugoåring åkte hon iväg på ett sabbatsår till Jerusalem, där hon jobbade med som volontär för Finska Missionssällskapet.

– Det var en viktig erfarenhet för mig, och beskrev också den rastlöshet som alltid följt mig. Jag har alltid velat söka något nytt, lära mig något nytt.

Under åren har hon funderat på rastlösheten – är den en bra sak eller en dålig?

– Idag ser jag att jag lärde mig mycket tack vare den. Jag har lätt för att anpassa mig till nya ställen och uppgifter.


Om du fick träffa ditt tjugoåriga jag, vad skulle du säga till henne?

– Jag är tillfreds med mitt liv, som det blivit. Men jag skulle kanske säga till mig själv: Försök bromsa lite. Du behöver inte prestera så mycket, du kan ta det lite lugnare och njuta av att bara vara tillsammans med andra och söka det som är gott i gemenskapen.

Hon skulle också vilja säga något om vad man ska göra med sig själv när man är en människa som samtidigt drivs av en stor nyfikenhet, men som också är en praktisk och pragmatisk person.

– Jag skulle säga till mig själv att bejaka tänkandet och studerandet på ett sådant sätt att det inte bara blir en prestation. Jag skulle säga att det kan bli ett uttryck för vem jag är snarare än något jag gör för någon annan. Jag skulle se till att jag drivs av en inre nyfikenhet och ett behov av att studera och lära mig. Det finns också en inre glöd, som jag lärde mig mer om när jag kom tillbaka efter mitt sabbatsår.


Fick du någonsin dåliga vitsord? Blev du ledsen då?

– Det hände, och det besvärade mig. Jag minns en tent som jag måste tenta många gånger … det var en jättesvår finsk kurs i hermeneutik. Det störde mig.


Ångrar du något större livsval?

– Jag tänker inte att jag borde ha gjort något annat, men att jag kunde ha gjort något annat. Vad skulle det ha blivit av mig om jag exempelvis läst litteratur? Eller om jag varit färdigare med frågan om att bli präst? Jag skulle inte välja bort något, men hade velat prova andra möjligheter.


Vad skulle du säga till ditt unga, kristna jag?

– Jag har alltid varit trygg i min tro, men under studietiden kom jag i kontakt med andra trosuttryck och började undra om jag kanske borde vara annorlunda på något sätt. Om det skulle jag säga: Du har fått det du fått genom de sammanhang du varit med i, och det är bra så.

Med åren har hon landat i att våra mänskliga villkor är sådana att ingen lever ett fullkomligt liv.

– Vi lever i vår egen och andras bristfällighet, och mitt i det får vi ändå vara trygga, för vi behöver inte bära vår egen tro.

Som ung hade hon en högljudd inre kritiker som satt på axeln och klankade på henne för saker hon gjorde fel. Kritikern sitter kvar.

– Men jag har blivit mer du med den och ger den inte lika stor uppmärksamhet som förr. Det finns andra röster som är starkare. Jag blir kanske aldrig av med den, men jag har lärt mig att leva med den.

Text och foto: Sofia Torvalds


kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41