Anne Koivula har gjort praktik på kyrkans familjerådgivning som tar emot på Tredje linjen i Helsingfors.

"Vi behöver lätta på den perfekta fasaden – särskilt i församlingen"

SJÄLAVÅRD.

Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär. Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet.

10.5.2024 kl. 20:15

Anne Koivula är präst i Petrus församling. Som de flesta präster träffar hon mycket människor – inför dop, vigslar och begravningar hör det till att hålla ett så kallat förrättningssamtal. Hon träffar också många människor för enskilda samtal.

– Ofta får jag ta del av hela livsberättelser. Det känns som ett privilegium.

Tidigare har hon jobbat i domstolsväsendet och hört många tunga berättelser och mött människor som levt under mycket svåra omständigheter. Inte heller hennes eget liv har löpt smärtfritt.

– Det är lätt hänt att man känner sig sämre än andra för att det inte går lika bra för mig som för grannen. Kanske känner man också skam över sina nederlag.

Vår historia och finländska kultur gör också att det finns en anda av att alla borde klara sig själva, man ska helst inte klaga eller behöva andras hjälp. Inte ens i kyrkan. Här vill Anne Koivula se en förändring:

– Jag har själv fått stor hjälp genom att våga tala om det svåra. Det hjälper när någon lyssnar.


Tre stolar

Själavård ingår i studierna för alla kyrkliga yrken. Anne Koivula har nyligen avslutat en specialutbildning i själavård som kyrkans anställda kan gå för att bygga på sin grundutbildning.

– Tanken med själavård är att Gud alltid är med, som en tredje part i samtalet. Jag vill gärna ha en extra stol i samtalsrummet. Även om jag sällan säger det högt är stolen en påminnelse för mig om att Gud är med oss då vi möter varandra.

För Koivula är bön en central del av själavården.

– Jag ber gärna för konfidenten under själavårdssamtalet om hen så önskar, men det är inget måste. Jag försöker fråga försiktigt, så att konfidenten har ett verkligt val. Jag tar inte illa upp om någon inte vill, ibland har människor också dåliga erfarenheter av förbön och det viktiga är att man får känna sig trygg i samtalet.


Vad är det för skillnad mellan själavård och terapi?

– Själavård är för vem som helst som behöver samtalsstöd i en utmanande situation. Det kan handla om relationer, utmaningar i studier eller arbetslivet, trosfrågor, mental hälsa, sjukdomar med mera. Du behöver ingen remiss eller diagnos, och samtalet kostar aldrig något. Själavårdaren har alltid tystnadsplikt. Vid psykiska sjukdomar behövs ofta psykoterapi eller medicin.

– Själavård är inte sjukvård men kan i vissa situationer vara ett bra tillägg, ifall du behöver köa länge inom vården eller om du vill samtala om trosfrågor fast under terapiprocessen.

Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär.

– Själva gudstjänsten kan vara väldigt själavårdande när den är som bäst.

Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet.

– Vi har alla nycklarna för det, alla kyrkligt anställda är experter på att möta människor. Men jag tror att vi själva också behöver våga vara mer öppna som människor.

Att leva som kristen betyder ju inte att man går fri från svårigheter.

– Man behöver inte vara perfekt för att komma till kyrkan eller jobba för den. Jag vill våga mötas som en hel människa.

Här kan du få själavård

– I din hemförsamling, du får hjälp genom att kontakta kansliet eller direkt med en anställd.

– Kyrkans familjerådgivning, tidsbeställning 09 2340 2555, vardagar kl. 9–12.

– Walk-in terapi för 16-29-åringar, måndagar kl. 14–18 i Matteuskyrkan.

– Kyrkans samtalstjänst per telefon eller chatt.

– Mera info på helsingforsforsamlingar.fi

Text och foto: Nina Österholm


uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55