Samia Abuelfahem kockade palestinskt-jordanskt till Fredskaféet.

Vid Fredskaféet möts folken i Borgå

INVANDRARARBETE.

Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström.

29.4.2024 kl. 10:00

Det stora bordet i församlingscentrets stora sal är fullt med mat till sista kvadratcentimetern, tabbouleh, biryani, kyckling, lamm, linssoppa.

Samia Abuelfahem med rötter för länge sedan i Jordanien och Ghada Sabbouh från Syrien har fixat maten i samarbete med församlingarnas kökspersonal.

Det är två dagar efter muslimernas eid, avslutningen på fastemånaden ramadan. Maten är alltid väl tilltagen på Fredscaféets stora buffé i Borgå, men i dag är det extra festligt.

Salma Youssef, 22, som är finlandspalestinier, och bland annat judoka på finländsk landslagsnivå, är tillsammans med sin familj här för fjärde gången.

– I Helsingfors och Tammerfors har muslimerna stora happenings när det eid, men här i Borgå är det just ingenting, säger hon.

Moskén i Borgå ute i förorten Vårberga är liten och där tränas det dessutom numera taekwondo bakom väggen, säger hennes pappa Bassam.

Artikeln fortsätter efter bilden.

Samia Abuelfahem, Hanna Eisentraut-Söderström och Ghada Sabbouh höll i trådarna på april månads Fredscafé i Borgå.

Fredscaféet i Borgå har under årens lopp blivit en mötesplats för många olika nationaliteter.

Starten på det hela blev den stora flykting­vågen 2015 då 120 asylsökande, mest barn­familjer, placerades i en flyktingförläggning i det nedlagda äldreboendet Poppel utanför stan.

– Då var det här i församlingssalen de brukade ha sina fester, en stor och trevlig sal, säger Domkyrko­församlingens kaplan Hanna Eisen­traut-Söderström som har varit ansvarig för Fredscaféet från början, tillsammans med prästkollegan Juhana Sihvo från den finska församlingen.

Sin första kontakt till Röda korsets flyktingförläggning fick hon själv när det var någon bland de många invånarna som ville tala med en präst.

Hanna Söderström har sedan dess lärt sig arabiska men den gången var det Googles översättningsapp eller tolkar som gällde.

– Sommaren därpå hamnade jag på en fest i Gamla stan hos en finländsk familj som var aktiv vid Poppel. Den gången var där bara kvinnor, som lagade mat. Och under den festen tänkte jag att det här kunde man göra i församlingen också, laga mat och bjuda in, säger hon.

I dag, åtta år senare, minns Ghada Sabbouh att det var hon, från krigets Syrien, som föreslog namnet – Café Salaam, Fredscaféet.

Afghaner, kenyaner, ukrainare...

Under åren har olika vågor av invandrare hittat Fredscaféet som den största gemensamma träffpunkten i stan.

En handfull av den stora grupp, då minder­åriga afghaner som kom till Finland 2015 träffas fortfarande vid ett bord. Många har etablerat sig i Finland med jobb och studier, andra har dragit vidare i Europa, bland annat till Frankrike.

Syrierna i stan har ofta stått för maten vid Fredscaféet. I en annan våg kom kenyanska sjukvårdsstuderande i tiotal. När Ryssland anföll Ukraina 2022 började ukrainarna komma.

– Det finns andra platser i stan där vi träffar ukrainare, men en del har vi inte vetat om innan vi träffade dem här, säger Olga Stadnik från Kyiv-förorten Vasilkiv.

I dag är hon som mamma och mormor fortfarande kvar i Borgå med dottern Oksana och barnbarnet Veronika. Av den grupp om tio som kom i mars 2022 med Olga i spetsen har sju redan återvänt till Ukraina.

– Jag vill också tillbaka och träffa min man. Han är sjuk och har haft tre hjärtattacker. Men jag behöver stanna här för att min dotter behöver mig. Jag hoppas hon kan stanna i Finland, säger Olga.

Dottern Oksana, Veronikas mamma, är funktionshindrad av en neurologisk sjukdom och går med med rollator.

Hanna Eisentraut-Söderström har varit flyktingpräst i åtta år.

"Kvinna och kristen präst – jag trodde det skulle vara ett problem. Men från första början var till exempel de muslimska männen jätte­respektfulla."

Respekt för prästen

Fredscaféet har en låg kristen profil med mat, musikprogram och barnhörna.

– I början när vi såg att också troende muslimer ivrigt kom tog vi snart inställningen att allt det här är fredsarbete. Det är viktigt att arbeta för fred, säger Hanna Söderström.

Församlingen har sedan i år regelbundet en skild Internationell söndag, en enkel ekumenisk gudstjänst som är helt tydligt kristen, sagt så att alla ska veta det, säger hon.

Som kristen, kvinna och präst har Hanna Söderström aldrig upplevt några rynkade ögonbryn vid Fredscaféet.

– Jag trodde kanske i början att det skulle vara något slags problem. Men från första början var till exempel de muslimska männen jätte­respektfulla.

I Borgå har församlingarna heller sällan hört av sina cafébesökare om rasism på stan.

– De är ju förstås glada när de kommer till Fredscaféet och vill kanske inte tala om sådant... Men tvärtom har allt från araber till ukrainare sagt att det är välkomnande och härliga människor i den här staden, säger Hanna Söder­ström.

I kontakterna med invandrare förekommer det att någon blir mera intresserad av kristendomen och kyrkan, någon i tysthet; någon mera öppet.

Så döpte Hanna Söderström till exempel 2018 sin vän Ghada Sabbouh till medlem av kyrkan.

– Individens frihet, men också ansvar, är nytt för många, inte bara för muslimer utan också andra. Hur individualistiska vi är i vår kultur, men också i vår lutherska tro, säger hon, flyktingprästen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00