32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

Åland betalar hjälpledarna bäst

HJÄLPLEDARE.

Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut.

19.4.2024 kl. 15:53

Vill man det ha bäst betalda sommarjobbet som hjälpledare då ska man ställa upp – på Åland. Det visar Kyrkpressens rundfråga som har besvarats av 14 församlingar.

Snabbaste cash är det i Lemland-Lumparland församling. Där arvoderas ett tvådagars läger med 150 euro för hjälpledare av den vanligaste kategorin; de som ännu inte har fyllt 18 år.

Också av nybildade Norra Ålands församling kan man få bra betalt. Där går arvodena för sommarens juniläger på Gregersö lägergård på stranden av stora färjinfarten till Mariehamn på 70 euro per lägerdygn.

Mariehamns församling ligger också i topp-tre bland de församlingar i stiftet med ett 400 euros arvode för ett åtta dagars konfirmandläger.

– Vi har kommit överens om att ha samma arvoden som det är för barn- och musikläger som Ålands prosteriförening ordnar. De är också helgläger som våra konfirmandläger hittills har varit, säger Johanna Häggblom, barn- och ungdomsledare i Lemland-Lumparlands församling.

De äldre hjälpledarna i församlingen har till och med erbjudits högre arvoden, men då har de själva önskat att hellre få vara flera på lägren. Hellre sex än fyra, säger Johanna Häggblom som samarbetar med kollegerna i Saltviks församling om gemensamma läger.

Stora skillnader i stiftet

Siffrorna runtom i Borgå stift varierar stort. I församlingar med ett legendariskt stort ungdomsarbete är arvodena överraskande låga. I Domkyrkoförsamlingen i Borgå är läger­ersättningen 22 euro per dygn; i Matteus församling i Helsingfors 17 euro.

Det vanligaste bland de församlingar som har besvarat Kyrkpressens enkät är ett hjälpledar­arvode på omkring 30 euro per dygn.

I en enda av de församlingar som besvarade Kyrkpressens enkät är hjälpledaruppdraget helt och hållet ett frivilligarbete: Kronoby församling betalar inga arvoden alls.

Sommarjobba – eller hjälpa på läger?

Den evangelisk-lutherska kyrkans rekommendationer till församlingarna är att det ska betalas ett arvode till hjälpledarna, särskilt när de har fått en utbildning och fått olika grader av ansvar. Hur mycket betalt de ska få finns där­emot inga rekommendationer om.

Att arvodena är väldigt olika diskuteras ofta. när ledande barn- och ungdomsarbetsledare i stiftet möts, säger Rebecka Stråhlman, sakkunnig vid Kyrkans svenska central. Frågan har också ofta varit uppe vid Ungdomens kyrko­dagar (UK).

– Vid senaste UK sade flera i sina inlägg att de gärna skulle gärna komma på läger men att de i så fall väljer bort ett annat sommarjobb. Och blir lägret ens sommarjobb då vill de också få betalt för det, säger hon.

Samtidigt är kyrkan på väg mot att öka medlemmarnas frivilliginsatser i kyrkan. Särskilt i trakter där kyrkans väckelserörelser är starka ska kulturen också oftare vara den att man mera självklart gör saker och ting på talko.

– Svårt att bestämma arvoden, anser Rebecka Stråhlman.

Öva för arbetslivet

Fackligt är hjälpledarna också i en gråzon. Dels är det ett ansvar, men samtidigt ett frivilligarbete, anser Henrik Ketola. Han är ombudsman vid KNT, ungdomsarbetares och -pedagogers i kristna organisationer-fackförening.

”Men man kan tala med hjälpledarna om det som ett arbete. Det är ett bra sätt att lära sig sådant man behöver kunna i arbetslivet, som till exempel att ta ansvar”, skriver han i ett e-postsvar till Kyrkpressen.

Ur församlingens eller den fast anställda personalens synvinkel ska hjälpledarnas insats ändå uppfattas som frivilligverksamhet, skriver han.

”Just hjälpledarjobbet är en första kontakt med kyrkan som 'arbetsgivare'. Vill kyrkan i framtiden ha motiverade arbetstagare behöver det bli en erfarenhet av respekt, rättvisa och trygghet”, skriver Henrik Ketola.

En uppgift för alla

Hjälpledarverksamheten är heller inte bara ett sommarjobb som andra. Det är fortsättningsvis också en form av ungdomsarbete i församlingen.

– Alla som vill ska få vara med i hjälpledarverksamheten. Balansgången är att inkludera alla, men samtidigt kräva någonting. Och då är det svårt att säga någonting om arvoden, säger Rebecka Stråhlman.

Hjälpledarteamen sätts ofta också ihop så att mera erfarna jobbar ihop med dem som är hjälpledare första gången. Ofta stiger arvodena också från år till år, särsklt då man har fyllt 18 och kan ha ansvarsfullare uppgifter.

– Man kan ha olika styrkor och så. Man ska få lära av varandra och det ska bli dynamiskt och mångsidigt.

Det är också lättare om församlingen har många som är intresserade av rollen som hjälpledare. I Kyrkpressens enkät uppger församlingarna i Mariehamn, Jakobstad och Borgå att det rentav finns flera intresserade än man kan ta emot.

Tre församlingar i Nyland – Kyrkslätt, Ingå och Karis-Pojo – uppger att de tidvis har haft kärvt att rekrytera hjälpledare. I dem har man också övervägt att erbjuda hög­re arvoden för att få flera ledare till konfirmandlägren.

- - -

Korrigerat fredag 16.00: Lemland-Lumparlands församlings information om hur man bestämt arvodena.

Jan-Erik Andelin


Kyrka. Prästerna är för få. – Nu börjar effekterna av pensionsboomen synas, säger notarie Clas Abrahamsson vid Borgå domkapitel. 24.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I femton år har Vandasvenskarna väntat på sitt eget församlingscentrum. Nu riskerar projektet att rinna ut i sanden på grund av samfällighetens ekonomiska prioriteringar. 24.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. De studenter som skrev realprovet i evangelisk-luthersk religion förra veckan fick bland annat diskutera etik och konsumtion. Se hela realprovet här! 23.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I lördags vigdes Matti Väisänen till biskop. Men i vilken kyrka verkar han? 23.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Vi gav bort vår strejkrätt i någon förhandling i tiderna, men nu borde vi ha den tillbaka, säger Tomas Ray, ordförande för Finlands svenska prästförbund. 21.3.2010 kl. 00:00

Människa. Tar du alltid på dig uppgifter som ingen annan vill göra? Har du svårt att föra fram din åsikt och sätta gränser? Kanske du är för snäll – på fel sätt. 20.3.2010 kl. 00:00

Kultur. Att Ann-Luise Bertell är en skicklig pjäsförfattare och teatermänniska känner många till. Men hon har också en dold talang som kommit till stor praktisk nytta. 19.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. Det är svårt att leva som muslim i Finland, säger Maryam och Ahmed Ali. Ändå skulle de inte välja annorlunda. 19.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. – Frågan om relgionsundervisningens resurser återkommer vart tionde år, säger religionsläraren Maria Björkgren-Vikström. Religionen som skolämne väcker alltid starka känslor. 18.3.2010 kl. 00:00

Människa. - I västerlandet vill vi analysera och bena sönder, men i östkyrkan kan man säga rakt ut att det vet vi inte, det är ett mysterium, säger Dani Strömbäck. 18.3.2010 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Ni minns snacket om vi inte längre ska sjunga ”Den blomstertid” på skolavslutningarna? 18.3.2010 kl. 00:00

Ledare. Under presskonferensen efter det att resultatet av ärkebiskopsvalets andra omgång var klart betonade blivande ärkebiskop Kari Mäkinen att kyrkans enhet förutsätter dialog under ömsesidig respekt. En sådan dialog är nödvändig av den enkla anledningen att vi motiverat kan ha och har olika åsikter och uppfattningar om olika saker. 18.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. - I sekulariseringens tidevarv tar sig tro och tillit delvis olika uttryck i Svenskfinlands regioner, säger samhällsforskaren Kjell Herberts. 17.3.2010 kl. 00:00

Människa. Kirurgen Sakari Orava som opererade fotbollsspelaren David Beckhams akillessena på måndagen berättar att han tror på bönens kraft. 16.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoherden i Imatra Marja-Sisko Aalto har idag 16.3.2010 skickat en anhållan om avsked från kyrkoherdetjänsten i Imatra från och med den 1 april 2010 till domkapitlet i S:t Michel. 16.3.2010 kl. 00:00

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15