”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

Israel–Palestina: Det religiösa hatet har Noga Ronen svårt för att ta in

ISRAEL-PALESTINA.

Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre.

19.2.2024 kl. 13:29

I höstas dog israeliska Noga Ronens pappa hemma i Israel. På ett kafé i Borgå sitter hon i dag och förundras att 51 år av hennes liv kunde gå innan hon fick hela berättelsen.

Han hade en gång varit en förmögen jude i Egypten. Men när staten Israel 1948 bildades var det kört i arab­länderna. Han fick ingenting av det han ägde sålt och var tvungen att på sitt italienska pass fly till Israel och börja om där – som utfattig.

Själv är hon född i Tel Aviv 1971, vid Rotschildbulevarden, nästan som om storstaden senare skulle ha vuxit ut just kring hennes hem.

När hon var sju år 1979 slöt Israel fred med Egypten. Sinaiöknen avträddes till egyptierna, men Gaza blev en del av Israel.

– Jag tyckte Egypten kunde ha behållit Gaza. Om det var egyptiskt i dag skulle världen aldrig ha hört om det, säger hon.

Familjen bytte upp sig och flyttade till 30-talsstadsdelen som kallas Gamla Norr i Tel Aviv, byggd före självständighetstiden. I skolan hörde Noga Ronen till den första årskull för vilken arabiskan drogs in från fjärde klass, för att komma in först senare i tonåren.

– Det var dumt. Judar som hade kunnat arabiska hade varit en bra grund för fred.


Gjorde värnplikt i Gaza

Sin värnplikt gjorde Noga Ronen som 2o-åring i Gaza, oroligt och farligt också då. Själv hade hon valt att vara vapenlös och skötte om studiebesök och kulturevenemang för soldaterna.

Hon stödde palestiniernas krav på fler rättigheter. Historiskt ansåg att hon att hela Israel tillhörde judarna, men ville vara pragmatisk.

– Jag var inte rädd, vi var starka. Men jag ville det skulle vara fred.

År 1993 enades premiärminister Yitzhak Rabin och palestiniernas ledare Yasser Arafat i det så kallade Osloavtalet om fred, och palestinsk autonomi. De två fick Nobels fredspris.

Men både bland judar och palestinier fanns missnöje mot avtalet, som de kände var en svag kompromiss. Noga Ronen deltog i stora fredsmanifestationer i Israel för att stöda Osloavtalet.

Brott av bibliska mått

Palestinska bussbomber detonerade på stan. Noga Ronens mamma skadades av en bomb på ett kafé. Den israeliska fredsmakaren Yitzhak Rabin blev 1995 mördad av en radikal jude.

– Jag gick och lade mig till Rabin och vaknade till (Benjamin) Netanyahu, säger Noga Ronen.

Högerpolitikern Netanyahu blev då premiärminister i Israel, vilket han är på nytt i dag. Han har utpekats för att antingen ha varit delaktig i, eller för att med sin politik ha agiterat fram, mordet på Rabin för snart 30 år sedan.

– Det var nästan bibliskt. Han dräpte och lyfte arvet, säger Noga Ronen och bläddrar i sin hebreiska bibelapp efter talesättet. Det står i Förs­ta Kungaboken; profeten Elia.

Noga Ronen har arbetat mot Netanyahu som copywriter för de så kallade Svarta flaggan-protesterna mot Netanyahu och anser att han borde sitta i fängelse. Hon har organiserat protestkonvojer i bil genom byarna i norra Israel där hon då bodde. Hon har ifrågasatt hans covidrestriktioner, korruptionen, polariseringen, bosättningarna på Västbanken. Till sist flyttande hon från landet och till Finland – för Netanyahus skull, säger hon.

"Jag är vegan och bryr mig om djur. Men gäller det lejonet eller mig, så försvarar jag mig."

Den 7 oktober blev vändningen

– Det var en lördagmorgon och jag sov länge. När jag vid niotiden öppnade Whatsapp såg jag att något stort var på gång, säger Noga Ronen.

Den var den 7 oktober. Palestinska Hamas hade på morgonnatten genomfört en brutal och massiv terrorattack i det lantliga kransområde som gränsar till Gaza. Israeler massmördades, våldtogs och kidnappades urskillningslöst.

När KP intervjuar Noga Ronen sitter 136 israeler fortfarande kidnappade i okända förhållanden. Tiden efter terrordåden har hon kämpat med sin pacifism.

– Det var fredsälskande människor som bodde i området. En vän hade ett foto­projekt tillsammans med palestinska pojkar över Gazagränsen; en av dem kom tillbaka som terrorist.

”Dödade barn krossar mitt hjärta”

Som hittills sekulariserad jude har Noga Ronen börjat fördjupa sig i de religiösa argumenten bakom kriget. Om hur man i traditionen kring profeten Muhammed citerar honom på ett talesätt om "att stenar och träd ska skvallra om det gömmer sig några judar bakom dem som förtjänar att dödas".

– Man har hört om att små barn leker med vapen. Och samtidigt krossar det verkligen mitt hjärta att de, som oskyldiga barn, dör allt i det här …

En fredlig lösning för israeler och palestinier är nu väldigt långt borta, säger hon.

– Om någon förklarar krig mot hela min existens ... säger hon. Jag är vegan, okej? Och bryr mig om djur. Men om det gäller lejonet eller mig, så har jag rätt att försvara mig.

– Nu är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt. Om man kan ge sin flyktingstatus i arv till barn, barnbarn och barnbarnsbarn – hur ska någonting då utvecklas? Kom igen!

Det är som med Israels barn som i historien gick ut ur Egypten, säger hon. De kunde ha gått till sitt nya land på ett par veckor, men det tog 40 år.

– Det tar en generation att förändras. Du kan inte ta slavar med slavars attityd, och göra dem till en fri nation.


Korrigerat 18.3: Citatet av profeten Muhammed var taget ur en hadith, ett skrivet vittnesmål om profetens liv, inte ur Koranen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Världen. Finska Missionssällskapet (FMS) använde totalt 29,4 miljoner euro i sin verksamhet i fjol. Det är en ökning på 2,8 miljoner i jämförelse med år 2008.     6.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma skriver i sin påskhälsning att döden inte är en sorglig slutpunkt för människans liv. 5.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björn Vikström uppmanar Borgå stift att den här påsken och  våren uppmuntra varandra att trotsigt möta nya utmaningar och frimodigt följa hoppets väg.   4.4.2010 kl. 00:00

Kultur. I dag, påsklördagen, har påskspelet Samtida vittnen premiär. Samtida vittnen som framförs i Maxmo kyrka är ett nyskrivet påskspel av Eva Hietanen. 3.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år råkar den västliga och den östliga kristna kyrkan fira påsk samtidigt. Men så är inte alltid fallet. 2.4.2010 kl. 00:00

Kultur. Gör din egen trendiga tupp eller fluffiga fjäder med hjälp av Sofie Björkgren-Näses tips. 1.4.2010 kl. 00:00

Människa. 1.4.2010 kl. 00:00

Kultur. God mat hör påsken till! Maria Riska har plockat bland sina favoriter och presenterar en läcker och färgglad påskmeny för alla Kyrkpressenläsare. 31.3.2010 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Häromdagen högläste jag för min dotter en bok från 50-talet där en grupp snälla och välartade ungdomar diskuterade sina största karaktärsfel. 10-åringen började genast animerat grubbla över vad hon själv kunde tänkas ha för karaktärsfel, och sedan ville hon veta hur det var med mig. 31.3.2010 kl. 00:00

Ledare. Hela den kristna frälsningshistorien är egentligen en räcka av händelser och skeenden som inte kan betecknas som annat än otroliga men sanna. 31.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Under de senaste tjugo åren har kyrkomötet upprepade gånger försökt sig på en förnyelse av kyrkoherdevalet. Nu är frågan aktuell igen efter det märkliga herdevalet i Kervo för ett par veckor sedan. 31.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. De som själva inte har möjlighet att besöka kyrkan under påsken kan ta del av påskgudstjänster och -andakter via radio och tv. 30.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. En finländsk man har redan under ett par års tid via telefon lurat pengar av sina landsmän. Han använder sig av kontaktuppgifter som han fått via församlingars och olika organisationers webbsidor. 30.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. Minskade budgetanslag har tvingat Ålandsradion att avstå från betraktelserna som ännu i fjol sändes varje morgon och kväll. Sex anställda blev också utan arbete. 30.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. År 2009 knackade 175 000 personer på diakoniarbetets dörr i hopp om mathjälp och över 160 församlingar deltog i EU:s livsmedelsdistribution. Via församlingarnas 250 distributionsställen delades sammanlagt ca 600 000 kg livsmedel ut. Den utdelade livsmedelsmängden är nästan 40 procent större än år 2008. 30.3.2010 kl. 00:00

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25