Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

Ungdomens Kyrkodagar – "Jätteviktigt för att motverka polarisering”

ungdomens kyrkodagar.

UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord.

5.2.2024 kl. 15:43

Första helgen i februari samlades 140 ungdomar från hela Borgå stift till Ungdomens Kyrkodagar på Lärkkulla i Karis. Föredragningslistan var full med ärenden att beta av.

– Alla ärenden väckte mer eller mindre diskussion. Det som engagerade mest, så pass att vi behövde dra streck i talarlistan fast det fanns 15 personer kvar som ville säga något, det var motionen om samkönade äktenskap, säger Rebecka Stråhlman, sakkunnig i ungdomsarbete vid KCSA.

Delegater från Johannes och Matteus församling hade lämnat in en motion i vilken de föreslog att UK skulle uppmana de röstberättigade i kyrkomötet att beakta att UK redan tidigare tagit ställning för samkönade vigslar.

I årets motion förespråkade motionsställarna också att de delegater som väljs in i kyrkomötet i år ska informeras om att UK vill se kyrkan tillåta samkönade äktenskap så fort som möjligt. De uppmanar också alla församlingar i Borgå stift att öppna sina kyrkorum för samkönade vigslar.

”Vi kan inte acceptera att det ska ta så här lång tid för vår kyrka att acceptera kärlek”, står det i motionen. Den vann gehör och röstades igenom.

– Det var en svår diskussion med mycket känslor. Men jag måste säga att jag är stolt över våra ungdomar. De lyckades hålla diskussionen respektfull, säger Rebecka Stråhlman.

– De är också väldigt modiga som vågar stå för sina övertygelser och berätta om sina egna erfarenheter. Flera delegater reserverade sig också mot beslutet. Det är också modigt, att våga gå emot majoriteten.

Stråhlman ser det här som ett av de viktigaste besluten under årets UK.

– Kyrkan måste komma framåt i den här frågan, oberoende av om det innebär att avsäga sig vigselrätten, att säga att vi bara har en äktenskapssyn och att det går emot kyrkolagen att viga samkönade par, eller att gå in för Norge-modellen. Ett beslut måste fattas. Nu velar vi i en gråzon.


Kyrkans unga vill kunna välja församling

En annan motion som också diskuterades ivrigt gällde ansvarsfördelningen under läger. Resultatet av den diskussionen blev en lista på vad församlingarna måste beakta inför varje läger för att alla ska veta vad var och en har för uppgifter, skyldigheter och befogenheter.

– Det handlar i längden om att alla ska känna sig trygga på läger.

Parokialprincipen, alltså principen om att församlingsmedlemmarna tillhör den församling på vars område de bor, behandlades också.

– Det tycker jag också att är väldigt viktigt, att ungdomarna skickar en signal om att det kanske inte funkar att fortsätta ha det så som det varit väldigt länge. Man har försökt många gånger och ännu har det inte lyckats, men det är viktigt att fortsätta, säger Stråhlman.

Ett av de argument mot parokialprincipen som fördes fram under UK var bland annat att vissa känner sig mer hemma i en annan församling än den man geografiskt tillhör och därför gärna skulle stöda den också ekonomiskt.

Kan delegaterna mötas efter diskussionerna i plenum även om man debatterat frågor där många är starkt övertygade om det ena eller andra?

– Det kan nog bli spänt, men det lättar. Där har vi vuxna och arrangörer en viktig roll i att vara uppmärksamma på vilka känslor som väcks.

– Jag tycker att en av de viktigaste uppgifterna som UK har, en av anledningarna till att UK behöver finnas, är att ungdomar med olika åsikter, bakgrund och teologi får komma samman och diskutera. De lär sig att man kan ha olika åsikter men ändå vara vänner.

Så brukar det också se ut enligt Stråhlman. Även om det hettar till i debatten kan alla skratta tillsammans under kvällsprogrammet och mötas över åsiktsgränserna.

– Det är jätteviktigt för att motverka polarisering som ju blir ett allt större problem i samhället.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


vanda svenska församling. – Tidigare var Larsgården vår a-plan. Nu är den en god b-plan, medan Dickursby kyrka är en god a-plan, säger Martin Fagerudd, kyrkoherde i Vanda svenska församling. 14.10.2015 kl. 19:30

Det kan bli tvära kast från permitteringar till nyanställningar på Evangeliska Folkhögskolan i Vasa. 13.10.2015 kl. 11:40

Gemensamma kyrkorådet i Vasa tog senaste vecka ställning till ett fall där en änkling ville ha sin avlidna hustrus ortopediska implantat efter kremeringen. 13.10.2015 kl. 10:33

asylsökande. – Vi får in allra minst av den typ av kläder som behövs allra mest, säger Gita Lindholm, en av kontaktpersonerna för Bikupan. 13.10.2015 kl. 10:22

Droganvändingen skär genom alla samhällsskikt och grupper. Inte ens församlingsanknutna ungdomar går fria. I Jakobstad planerar LFF en manifestation mot droger. 8.10.2015 kl. 12:34

Tuulikki Koivunen Bylund tror att samkönade par vigs i Finland på 2020-talet. 8.10.2015 kl. 15:44

Det som gör kärleksskildringen så pricksäker är ändå inte själva tvåsamheten, utan kollektivet som de ingår i, skriver Kyrkpressens recensent om Stormskärs Maja på ÅST. 5.10.2015 kl. 13:28

irja askola. Irja Askola, biskopen i Helsingfors stift, anser att bilden av den mansdominerade kyrkan i någon mån är överdriven, skriver Kotimaa. 5.10.2015 kl. 13:25

karleby svenska församling. Två personer har sökt tjänsten som kantor i Karleby svenska församling, skriver Österbottens Tidning. 5.10.2015 kl. 13:02

hangö. Hangös kyrkliga samfällighet har ändrat linje angående planerna på försäljning av byggnader. Hittills har man försökt sälja alla byggnader utom kyrkorna, nu är bara pastorskansliet till salu. 5.10.2015 kl. 13:02

åland. Kyrkorådet i Finström-Geta säger ja till att de fyra församlingarna på norra Åland slås ihop till en. 5.10.2015 kl. 13:01

Astrid Seeberger skämdes över att vara tysk och blev svensk i stället. Men när hon började skriva sin mors historia insåg hon att man inte kan lämna det förflutna bakom sig, som man ömsar ormskinn. 5.10.2015 kl. 09:59

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

De första nätterna efter att flyktingslussen i Torneå öppnade fortsatte flyktingar att komma till Vasa. Församlingarna i staden är beredda att fortsätta dejourera på kvällarna så länge polisen och mottagningscentralen önskar det. 29.9.2015 kl. 07:33

film. Kyrkpressens recensent låter sig inte övertygas av uppföljaren till publiksuccén Så som i himmelen. 28.9.2015 kl. 16:38

FÖRSAMLINGSVALET. – Det är dags att se över kyrkans oändligt krångliga valsystem, anser Siv Sandberg som är en av Svenskfinland ledande sakkunninga på demokratifrågor. 11.10.2022 kl. 15:59

Helsingfors. Den vacklande ekonomin i Matteus församling i Helsingfors blir inte bättre av att svenska församlingar i huvudstaden fusioneras. Driv på att höja skatte­öret i stället, föreslås i en rapport till domkapitlet. 6.10.2022 kl. 15:04

FÖRLOSSNING. Redan som sjuåring visste Johanna Holmäng att hon ville bli barnmorska. Hennes jobb är hennes kall. Varje dag möter hon stor förväntan, men vissa gånger också bottenlös förtvivlan. – Ibland måste jag gå från sorgens rum in i glädjens, då är det inte lätt att hålla masken, säger hon. 28.9.2022 kl. 13:31

PREPPERPRÄST. När Sverige inte hade ett enda stridsflygplan att sända upp då Ryssland övade kärnvapenanfall gick det upp för prepperprästen Jonas Ahlforn i Örebro att det inte räcker att bunkra upp toalettpapper som förberedelse för en samhällskris. 29.9.2022 kl. 11:00

BORGÅ STIFT. Efter pandemin har det varit svårare att få till dop. Begravningar och minnesstunder har förändrats. Vid prästernas synodalmöte i Åbo sade biskop Bo-Göran Åstrand att kyrkan inte blir som förut – också dess särställning som folkkyrka ifrågasätts nu i riksdagen. 29.9.2022 kl. 00:00