Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

Jennifer vill se kyrkan satsa på framtiden – alltså barnen

ungdomens kyrkodagar.

Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid.

29.1.2024 kl. 12:22

Jennifer Enqvist från Pedersöre bor i Vasa, där hon jobbar och studerar till lärare inom småbarnspedagogik. I februari nalkas dock ett välkommet litet avbrott i både jobb och studier, nämligen Ungdomens Kyrkodagar (UK).

Jennifer har deltagit i UK flera år tidigare och är en van veteran i sammanhanget.

– För mig är UK ett sätt att ta en paus. Att njuta, diskutera, och träffa nya vänner, säger hon.

Varför har du valt att engagera dig i UK?

– Ganska långt beror det nog på att ungdomsledaren i min hemförsamling har fått det att verka intressant. Jag vill också mycket inom min församling och har varit aktiv som hjälpledare.

– UK är också ett bra sätt att vara med och påverka och se vad som görs utanför den egna församlingen. Vad som händer söderut.

Finns det något du ser särskilt mycket fram emot i år?

– Jag har inte hunnit tänka så mycket på det. Jag ser mest fram emot att bara få åka iväg. Vi är ett ganska stort gäng från Pedersöre som åker, så bara att få träffa alla som man inte träffar annars.

Vilka workshops ska du delta i?

– Vi har fått skicka in önskemål men det är ännu inte helt bekräftat. Det är så länge sen vi lämnade in önskemålen att jag glömt bort det. Men nu blev jag faktiskt själv lite intresserad av vad jag valde.

Jennifer kollar upp saken och det visar sig att hon önskat få vara med på en workshop under namnet ”Hopp i en kaotisk värld”. En workshop där Christina Heikkilä berättar om hur de lutherska kyrkorna i Colombia, Bolivia och Venezuela är hoppbärare i länder som präglas av osäkerhet, våld och klimatförändring.

– Ja, det var det som tilltalade mig mest! Jag brinner för att hjälpa till och ställa upp. Att försöka se framåt.

På tal om det, hur vill du se kyrkan förändras?

– Jag vill att barn ska få vara delaktiga, men också unga vuxna. Många församlingar försöker få till samlingar för äldre ungdomar, men det har inte lyckats jättebra. Åtminstone inte här i norr. Det är viktigt att inte tappa de engagerade hjälpledarna.

– Vad gäller barn finns det ju barnklubbar, dagklubbar och körer, men barnen syns inte så mycket i församlingens övriga verksamhet. Kanske man kunde integrera barnen med i gudstjänster och andra samlingar.

– Det är ju de som är församlingarnas framtid. Jag tycker inte att man bara ska tänka dem som en egen grupp och trycka bort dem. De ska få växa upp i församlingen.

Besluten från UK skickas till alla församlingar i Borgå stift, stiftsfullmäktige, kyrkomötets svenska ombud och till Kyrkans central för det svenska arbetet.


Hur bra är nämnda aktörer på att fånga upp och faktiskt beakta de beslut som fattats under UK?

– Både sämre och bättre. Vissa församlingar tycker jag att är bra på det. Men jag tycker inte att vi ungdomar får chans att höra hur det gått vidare. På den fronten brister det lite.


Har du sett något UK-beslut förverkligas i praktiken?

– I fjol var det mycket prat om det här med unga vuxna under UK. Där har jag sett att vissa församlingar faktiskt har försökt skapa sammanhang för unga vuxna.


Mer konkret, vilken typ av verksamhet skulle du vilja se för just den gruppen?

– I Vasa har vi fått igenom ”Te, stick och snack” där vi träffas och handarbetar. Jag skulle vilja se något liknande men med fokus på litteratur.


Vad är det bästa med UK?

– Gemenskapen. Man kommer dit med sin egen församling, men alla blandas ihop. Det är inte så att församlingarna bara samlas för sig utan alla har en gemenskap tillsammans.


Vad gör att det funkar så bra?

– Att vi i slutändan samlas kring vår tro. Det är viktigare än varifrån vi kommer.



Jennifer Enqvist

GÖR: Studerar till lärare inom småbarnspedagogik och jobbar deltid inom samma område.

FAMILJ: Mamma, pappa och en bror.

INTRESSEN: Läser mycket på fritiden och gillar teater.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Privat


föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31